Voffo gör ho på detta viset

Voffo gör ho på detta viset? Haha.. jag har en alldeles egen rumpnisse i mitt hushåll 🙂

Hans nya tänder gav mig plötsligt lite extra tidsperspektiv idag: Nämligen att tiden går galet snabbt!

Var det inte igår de där små risgrynen kikade fram där han låg vid mitt bröst som rosenkindad liten bebis? Nähää.. det var hela FEM år sedan? Ah.. då vet jag.. Risgrynen är numera borta.. men jag minns..

…tillräckligt för att vara rädd om varenda dag med mina små. Jag är kanske lite nostalgisk på förhand, men jag vill verkligen vara närvarande som morsa.. så gott jag kan och även om småglina kan göra mig smått galen ibland så vill jag ändå försöka hinna se alla små förändringar som sker så subtilt, så om jag vänder bort blicken bara för en sekund så kanske de hinner bli stora håriga pubertetsmonster.. haha..

Så näe, jag håller mig borta från pokemon och instagram och allt annat skumt som verkar få människors blickar att fastna i det lilla mobiltelefonfönstret istället för att spana på det verkliga livet som pågår här och nu..

Min verklighet är inte alltid rolig, inte heller spännande eller ens behaglig.. Den är ganska vanlig, lite slitig emellanåt och ganska ordinär.. men den är min! Den är här och den är NU.. den kommer nog (förmodligen) inte heller att gå i repris så jag spanar på alla små detaljer och tänker att jag ändå har det rätt så bra.

Trots att jag blivit i det närmaste idiotförklarad ett par gånger under den senaste veckan när jag argumenterat om varför jag väljer att INTE pokemon-spela!!

Varför skulle jag jaga meningslösa fantasifoster när jag har dylika varelser hemmavid som mina sköna småglin?? Jag bara undrar 😀