Alltså, jag har ganska hög toleransnivå vad gäller diverse irriterande människor som ringer till mig och pockar på min uppmärksamhet och min mycket dyrbara tid! Jag har vänligt men bestämt tackat nej till allt från bankrådgivare, billiga underkläder, barnbokklubbar till marknadsundersökningar som handlar om allt möjligt konstigt (vojvoj vilka konstiga jobb det verkar finnas!?)

Jag har verkligen stor förståelse för dessa hurtiga och (ofta) unga människor som gör sitt bästa och vill tjäna sig en slant på att kränga kalsonger och tidningsprenumerationer. Men jag brukar snabbt som attan säga: ”Tack, men nej tack! Ha en trevlig kväll” och så lägger jag på!

Mer bestämt än vänligt… men ändå! Jag sparar på båder deras och min tid genom att snabbt avsluta ICKE ÖNSKVÄRDA SAMTAL!!

Om jag har tid så blockerar jag dessa nummer direkt efteråt och tänker att snaaaart så tar väl alla dessa samtal förhoppningsvis slut! Men icket! Idag ringde det igen… Ett nummer jag inte känner igen. Bara det stör mig så enormt eftersom jag: 1. Gärna vill veta vem som ringer mig för att pocka på min uppmärksamhet och 2. OM någon ringer så ska det fan i mig vara VIKTIGT! Eller åtminstone innehålla något av värde för mig.

Jag har jobbat som telefonist och därför så VET alla som känner mig att jag inte pratar i telefon ”i onödan”. Jag utbyter gärna relevant information och sedan säger man ”Hejdå”. Ett par minuter räcker oftast och de jag pratar med i telefon med jämna mellamrum tillhör alltså en ganska liten skara! Däremot gillar jag att byta mobil information via sms och whatsapp! (Så nu vet Ni det!)

Men i alla fall… Skandiamäklarna! Jag säger bara: FY FABIAN vilken jävla metod de har börjat med. Efter att ha blivit uppringd av dem idag så kände jag efter (det högst ofrivilliga) samtalet att min begynnande ovilja till slut växt till en rejäl irritation och jag kände mig till slut riktigt jävla förbannad… Så till den milda grad att jag nu sitter och skriver ett smått argt inlägg!

Tjejen ringer för det första strax efter halvfyra på eftermiddagen då de flesta människor GÖR saker… I mitt fall så hämtar eller möter jag barn, lagar mat, sitter på möten eller rent allmänt bara vill vara ifred på toa kanske? Fast jag erkänner.. Jag gjorde INGET utan hade just kommit hem från jobbet för att mysa ner mig i soffan i tio ynkliga minuter i tystnad innan resten av familjen ramlar in.

Hon börjar med att berätta att hon ringer från skandiamäklarna och jag bara… ”Ööööh… jahaa..?!” samtidigt som jag undrar vad i hela fridens namn de vill prata med MIG för?

Sedan upplyser hon mig att de har sålts så många objekt i mitt kvarter blablablaaaaa blaaa… osv… Och jag svarar: ”Öööhh… jahaaa?” Samtidigt som jag fortfarande undrar vaffan hon ringer MIG för att berätta detta?!

Sedan så kommer det: ”Du kanske själv har funderat på att sälja?” Jag bara: ”Öööhh… Näääee…??” Och börjar nästan skratta för att det är ett så jävla dumt, korkat och idiotiskt samtal!!

Sedan sa jag bara Hejdå och la på luren!

Här ringer en för mig helt okänd människa och inte bara gör anspråk på min tid, utan vill också veta om jag ”har planer på att sälja mitt hem”…?? Allvarligt talat! Det var riktigt osmakligt och jag kan bara säga att den dagen jag (mot all förmodan) blir intresserad av att sälja mitt kära hem så kommer jag alltså INTE att kontakta skandiamäklarna den saken är klar!

Jag menar, normalt funtade människor som går i tankar på att sälja sitt hem undersöker väl marknaden på sin egen fria vilja och sitt eget intresse och kontaktar väl DÄREFTER valfri mäklare?

Eller? Har fler fått den här typen av samtal från mäklare? Berätta gärna vad Ni tyckte, för jag tyckte att det var helt anskrämligt och jag tycker att det är att gå helt över gränsen på så många sätt alltså! Det här räknas inte till att vara seriös i mina ögon alltså, så ikväll skickar jag tidernas största ris till Skandiamäklarna! Usch!

Förhoppningsvis så får jag vara ifred för sån här skit nu ett tag för jag har fan fått nog alltså!

*skräpfilter överbelastat*

Nåväl, nu känns det bättre när jag fått skriva av mig lite av irritationen och för att avsluta med något skojigt så ska jag visa en bild från när jag gick i sjuan…

SHIIIIIT så jäla cool jag va alltså… Jag funderade nog inte på lägenhetsaffärer eller mobiltelefoner, utan mest på huruvida telefonräkningen hemma skulle vara dyr eftersom jag tjuvringde mycket på den tiden haha..

Men jag ringde åtminstone bara till dem jag kände och ringde inte och störde folk mitt i vardagen!

🙂

”Undrar om livet förändras när jag fyller fjorton? Jag vet ju allt och lite till och snygg frisyr har jag också. Jag har alltid rätt och alla andra har fel och stentvättade jeans kommer jag alltid att gilla, men en sak är säker… mäklare ska jag nog inte bli!”

Ha en skön kväll allihop!

😉