Mentalt manglad..

..är jag ikväll! Tankarna är på vift mer än vanligt och jag har ett ovanligt stort fång tankeballonger ovanför mitt huvud just nu.

Jag har suttit alldeles stilla i några dagar och lyssnat både intresserat och intensivt på någon som ska lära mig mer om tolvstegsbehandling. Mycket av det som avhandlades väcker ju rätt många tankar och känslor hos mig och vissa steg är ju egentligen något som skulle kunna passa alla! Alkoholist / beroendepersonlighet eller ej. Det finns ett stort allmänmänskligt värde i att lära sig om den här typen av behandling… med tanke på hur många som lider av beroendesjukdom.

I alla fall så ska jag vara ledig några dagar nu och bara försöka smälta allt jag lärt mig under de senaste dagarna. Jag är helt slut och trots att jag varit ordentlig och cyklat till och från stan denna vecka så sliter det ändå på min stackars kropp att sitta alldeles stilla hela dagar. Jag är inte van vid det.

Men imorgon sticker jag norrut med mina grabbar och det ska bli så skönt! En riktig vilopaus i en annars hektisk tillvaro 🙂 Vintern och våren var ju rätt så lång och jobbig, men jag känner ändå hur livsandarna börjar vakna ordentligt till liv igen. Nu stänger jag vintersäcken för gott med allt det mörka och kalla som jag har bearbetat under det senaste året och nu åker den helt och hållet i soporna!

Jag har anammat något som en av mina kloka småbröder sa när vi träffades i julas: ”Man ska inte vara sentimental när det gäller prylar. Det är bara att skicka iväg allt det man inte vill ha eller behöver”

Han har ju helt rätt i det och jaa.. jag har verkligen tagit honom på orden och det börjar verkligen eka tomt överallt! Men vilken utmaning det var att hiva iväg vissa foton, böcker och brev alltså. Men jag klarade det. Jag inser ju att jag inte mår bra av att det förflutna gång på gång ska påminna mig om hur det var DÅ när det ändå är NU mitt liv pågår. Vad som hände för 20 och 30 år sedan i mitt liv är trots allt historia nu och jag är långt ifrån den jag var då. Vissa saker behöver man ju helt enkelt inte påminna sig själv om genom att spara på gammalt bråte som ändå bara andas negativitet så som sorger och besvär. Men trots det så vill jag inte vara utan allt det jag gjort i mitt liv och jag skulle inte vilja ha något ogjort trots allt.

Men de negativa energierna som ligger kvar i gamla ting vill jag gärna vara utan!

Minnena kan jag ju ändå spara där de inte syns: I mig själv! Det får räcka så. Mitt universum sträcker sig trots allt numera längre framåt än bakåt och jag gillar det.

Ja, något djup ikväll… haha… men det kan inte hjälpas!  😀 Det räckte ju till ett inlägg i bloggen i alla fall!

Och tills nästa gång vi hörs: Ha det så bra!