Kategori: Kärlek

Man ska aldrig nöja sig…

Av , , 4 kommentarer 12

..med mindre än det bästa.

Och de gånger man INTE kan få det bästa så får man ju bara finna sig i det helt enkelt. Det kan ju bara vara så att man inte är redo för något bra ännu. Att man behöver utvecklas ytterligare lite till innan man kan matcha med det bästa eller den bästa och att man behöver ägna sig åt lite självrannsakan innan man får som man vill. Typ!

Tillvaron är ju en ständigt pågående process med allt vad det innebär. Mitt liv och min tillvaro är ju mitt bästa och roligaste projekt hittills och jag skapar min vardag varje dag med stor entusiasm.

Och eftersom det är mitt liv och MIN process så är det ju inte särskilt intressant för någon annan, så jag tänkte att jag visar Er en annan kul grej på ett litet projekt som jag hade häromkvällen:

Den vita porslinselefanten förvandlades till den gyllene elefanten..

Visst blev den fin?

Guldsprayen dök upp i en djupdykning av städskåpet som jag ägnade mig åt en kväll och resultatet gjorde mig larvigt glad.

Något annat som jag ägnar mig åt är små roliga dagsutflykter tillsammans med väl utvalda medpassagerare. Vi håller oss oftast inom Västerbotten (än så länge) men vi får se om vi hinner längre innan det blir dags att sticka till Norge i augusti.

Semester för mig är att få vara hemma och ta hand om mig själv och mitt hem på det sätt som jag känner för just den dagen. Sovmorgon, kaffe i favoritkoppen, morgonrock halva dagen, hundbad i sjön, chips & öl på balkongen, träning på utegymmet vid vilken tid på dygnet som helst eller bara att sätta sig i bilen och dra iväg åt vilket vädersträck vi känner för dagen…

Igår till exempel så blev det spöregn på marknaden i Nordmaling. Ganska mysigt faktiskt och jag köpte honung av tjejen från ”Masbo honung i Hudiksvall” samt en rolig pyjamas med svanar på inne på PMU i Nordmaling.

Sen drog vi vidare och jagade rätt på halva familjen Brönemyr och shoppade loss i deras loppis. Sedan åkte vi till en av mina vänner (som jag känt i över 35 år)  och tog en liten update IRL och vi insåg att vi inte setts sedan innan pandemin! Så det var sannerligen dags!

Ja, vi har hittills haft fenomenala semesterdagar och det är nästan en hel månad kvar.

Barn och hund njuter av ledighet och frihet och vi har inte ett enda måste i sikte.

Salusand & hundrace

Lite barnbarnshäng har vi ju också då och då såklart och man får ju mest skratta åt (och med) dessa fantastiska små människor.

Lille L berättar för ”Mimmi” (Jimmie) hur det ska va när man ska ut å ragga. Kepsarna är viktiga..

(Present från Original-Mimmi)

Haha… ja, Ni som vet.. Ni vet!

😎

Lillan me lillan..

Aquamen x 2

Jaa.. sommaren hittills har bara bjudit på massor med good stuff. Även om vädret inte alltid är idel solsken så inbjuder regn och mulna dagar också till en hel del kreativitet. Jag älskar verkligen när det är mulet. Det doftar sommar och regn mot våt asfalt och alla känslor är närvarande.. Det finns liksom inget bättre och jag känner mig faktiskt snäppet gladare när det INTE är sol konstigt nog.

Men i alla fall: Jag läser en hel del som vanligt och just nu är det Liza Marklunds Kallmyren som bokslukas. Fortsättning på boken ”Polcirkeln”. Välskriven och spännande precis som alltid. Liza levererar!

Bästa boken hittills i sommar..

Vad mer finns att förtälja då..? Jo, att min man fyllde hela 42 år i Onsdags och vi firade med middag och drinkar på stan. Han ser nästan EXAKT ut som när vi träffades för över 20 år sedan, förutom att hans muskler är större och hans hår är liiite gråare nu haha…

Han är som vin.. blir bara bättre med åren! En snubbe som man verkligen vill ha på sitt lag. I vått och torrt!

🤩

”När man är stor och stark måste man vara snäll”

På tal om stor och stark förresten.. Jag jobbar också en hel del på den fysiska styrkan och ta mig tusan om det inte gått framåt en hel del under bara det senaste året. Det är träning både inne och ute och trots att jag nästan är 50 bast så har jag den bästa formen någonsin i mitt vuxna liv. Även om jag för all del sett hyfsat likadan ut under alla mina vuxna år, så tror jag inte att jag tidigare varit så stark och vältränad som nu och det kan jag tacka många saker för, men framförallt mig själv och alla kriser som till slut tvingade mig att öppna ögonen för vad jag behöver och vad jag absolut INTE behöver i mitt liv.

”Jag kan alltid välja att vara liiite bättre än vad jag var igår”

Det var det senaste från mitt lilla hörn av världen och jag och mitt crew mår hur bra som helst. Vi har fått en diagnos i familjen som gör att vi behöver rätta in oss ytterligare i nya rutiner och lite nya sätt att tänka, men än så länge verkar det gå hyfsat bra. Men man vet ju aldrig vad morgondagen bjuder på och just därför så behöver jag alltid vara den bästa versionen av mig själv, men ändå med lite utrymme för att kunna krascha totalt någon gång i månaden eller så… Men det ingår liksom i att vara människa. Det ingår i att vara jag…. Helena med plusmeny!

Ha det jättebra alla som fortfarande läser här. Jag gillar Er verkligen allihopa!

(Jaa… till och med Dig!!)

😎

 

 

Tjatiga mäklare..

Av , , 4 kommentarer 16

..är jag fortfarande trött på!

Jag har ju skrivit om det några gånger förut och de som minns vet ju att jag är smått allergisk mot mäklare som RINGER mig för att höra om jag går i säljtankar.

När jag hade skrivit om det så bad någon på mäklarbyrån (skandiamäklarna som jag skrev om 2016) om ursäkt och de skrev att de ”tagit till sig av min kritik”. Verkligen snyggt gjort tycker jag och någon där förstod förmodligen att det inte är en skön grej att störa folk i deras hem för att göra anspråk på deras tid och pengar. Speciellt inte via telefon.

I min värld är det helt förkastligt. Jag har också en ”NEJ tack till reklam” på min brevlåda, men numera skickar mäklare i denna stad ofta direktadresserad reklam till mig vilket jag också tycker är jävligt dålig stil. Har jag bett om Er reklam? Nej.. exakt!

Jag skiter i vad du / ni sålt i mitt hus eller i mitt kvarter. Om jag behöver en mäklare så kontaktar jag (själv. Om jag vill..) en mäklare. Men numera så ligger ju tyvärr de flesta mäklare i Umeå för evigt på min shitlist på grund av att de besvärat mig alltför många gånger nu så jag vettetusan vem jag kan kontakta om sisådär hundra år när jag vill sälja min bostad… *SUCK*

För några veckor sedan så blev Jimmie (återigen) uppringd av en av Umeås största mäklarbyråer (Som stört oss huuuur många gånger som helst senaste åren) med det vanliga tjatet om vi vill sälja / få en värdering / info om vad som händer i området och det var tur i oturen att de ringde honom och inte mig denna gång. Fy fabian så less jag är på dem och på deras respektlösa ”taktik”. Jag hade nog blivit riktigt otrevlig denna gång eftersom det uppenbarligen inte räcker med: ett vanligt Nej tack!

Den här stora mäklarfirman har ringt och stört oss alldeles för många gånger nu trots att jag var ganska tydligt sist de ringde att de ska sluta ringa oss, men det går liksom inte in. Jag kommer för alltid att bojkotta dem nu och för alltid!

När ska detta otyg med ofrivillig kontakt via telefon sluta? Kanske en liten obetydlig grej tänker Ni nu, men nej. För mig är det en stor grej. Onekligen. Annars skulle jag ju inte sitta här och pekfingervalsa om detta.

Nåväl, det var dagens gnäll & skäll. Ett pyttelitet moln på en annars blå himmel och jag mår väldigt bra så det finns inget annat att klaga på. Jag har knappt en månad kvar tills jag får semester och jag knegar på. Tillvaron är rätt så skön och det händer så mycket kul i sommar.

Halva familjen åkte till Göteborg och fick uppleva Metallica live i helgen som var. Tyvärr så kunde jag inte hänga med trots att jag drömt om det sedan jag var liten, men kanske får jag hänga med nästa gång?

🤘😎

Senare i sommar hoppas jag att vi kommer att hinna åka både till Norge och till Finland, men vi har ingen riktig plan ännu utan vi låter dagsformen styra helt enkelt. Nu när barnen är nästan vuxna och det finns ett och annat barnbarn (både med två och fyra ben) så går det liksom inte alltid att göra vattentäta planeringar. Lika bra att bara go with the flow som det så fint heter!


Ett glas crudo på ballan me vovven i solnedgången…

Vardagslyx i sin finaste form!

Baby Inez gillar tvättmaskinen hos mommoz 😂

Så, där fick Ni en liten glimt av några av mina barnbarn..

Jag kan ju av naturliga skäl inte blogga så som jag gjorde förr och det tar numera dubbelt så lång tid att få saker på pränt. Förmodligen så beror det på att jag är lite mer eftertänksam ehrm.. eller bara på att jag märkt att en del saker som jag skrivit under årens lopp plötsligt kommit tillbaks och bitit mig i arslet ”sort of speak” haha.. Men jag är i alla fall glad över att jag fortfarande VILL skriva och det är ju himla kul när Ni läser. Tack för det!

Dessutom så har jag (äntligen) insett till hundra procent att JAG faktiskt inte kan ta ansvar för de versioner som andra har om mig i sina tankar. En skön känsla. Och nödvändig för ett härligt liv.

Annars jobbar jag en hel del på formen för att få känna mig frisk och stark och för att jag ska orka med allt som mitt liv innehåller.. Både det bra och det som är mindre bra. Jimpa har gjort ett toppenjobb som min pt och jag har tur som har honom. På alla plan i livet. Vi är ett starkt team och tillsammans fixar vi allt.

Hoppas att Ni också mår bra i sommarvärmen så hörs vi snart igen!

Tacksam för tacksamheten..

Av , , Bli först att kommentera 14

Av alla tusen tankeballonger som svävar ovanför mitt huvud… Vilken ska jag skriva om just idag??

Kanske om den där tanken om att jag är så himla tacksam för tacksamhet! Att jag ÄR tacksam för så himla mycket. Speciellt just nu över att till exempel bo i en del av världen där vi har den bästa sjukvården (om man bortser från köer, missnöje och underbemanning) för när det verkligen handlar om att leva eller dö, så överlever människor när de blir omhändertagna akut av sjukvården.

Eftersom jag har extrem sekretess när det gäller nära och kära för tillfället så kan jag bara säga att jag är fruktansvärt tacksam idag över just detta: Att vi lever i ”rätt” del av världen. Jag ska aldrig ta något, eller något av vår välfärd för givet igen. Jag ska vara tacksam varendaste dag. Faktiskt!

Jag vill också berätta om att jag har lärt mig att vara tacksam över tid jag fått tillsammans med någon. Som det här med att man möts och att man skiljs. Inga konstigheter egentligen.. Men istället för att vara ledsen över att jag ”måste” skiljas från någon, så kan jag istället välja att vara glad över att jag har fått HA den här fina personen i mitt liv si eller så länge..

Kloka personer finns det inte så himla gott om, men jag tröstar mig med att veta att denna kloka person kommer att ersättas av en annan klok person och ja, det får väl vara plåster på såret för jag är ändå tacksam över att våra vägar korsades! Oavsett när och var det hände. Dessutom behövs h*n på ett annat ställe framöver..

Ja män geeeuu vilket klämkäckt inlägg kanske Du tänker nu, men näjjee.. det är på inget sätt så jag menar! Jag ville bara belysa det faktum att jag möter så många var och varannan dag som inte har förmåga att känna tacksamhet och det är bara så sorgligt. Sån vill jag inte vara. Men jag vet också att jag inte kan påverka andra. Bara mig själv.

Alla jag någonsin mött har lärt mig något. Något jag verkligen, verkligen, verkligen behövt lära mig och oftast genom ”the hard way”.

Det blir till och med lätt att vara tacksam över alla dåliga människor jag mött i mitt liv eftersom de hade något mycket viktigt att förmedla och som jag behövde lära mig: Nämligen vad jag inte behöver och vill ha i min tillvaro.

Nåja, för övrigt så rullar tillvaron på. Det är en och annan vägbula, men inget som inte går att lösa. Numera ids jag inte hetsa upp mig utan tar dagen som den kommer. Var och en har ett ansvar över hur dagen blir och jag väljer att vara min egen lyckas smed. Vem fan ska annars vara det liksom? Haha… jamen, Ni fattar.. Jag vill inte vara hjälplös så alltså måste jag välja att vara stark osv…

Jaja. Nu har jag flosklat färdigt för denna vecka. Påminner mig om att jag har mycket att se fram emot och om bara några veckor så blir det 3-dagars party med min fina man i den vackra huvudstaden. Gissa vem som är laddad? Wohooo… och tacksam såklart!

Bild från i fredags när vi försökte oss på att spana på en ”festlig” tillställning här i Ume. Det gick sisådär haha.. Vi gav upp redan vid 22-tiden. Fast å andra sidan så har man väl inte roligare än vad man gör sig så jag får väl schylla mä schälw helt enkelt.

Men så blir det när man blivit ännu mera skalman nu för tiden. Mat och sovklockan pockar på och minsta avsteg kan ge stora konsekvenser. Träningen faller, humöret rasar och kroppen strejkar! Så ska man ut och roa sig så ska det fanimig vara värt det!!

Men när jag har lediga dagar så blir det oftast pyjamashäng med både stora och små människor och de dagarna förgyller mitt liv så mycket så jag finner inte riktigt ord för att förklara det hela. Det är sjukt mysigt i alla fall och nåt viktigt jag har lärt mig alldeles nyligt är att det är ganska noga att ha på sig gummistövlarna när man borstar tänderna, för annars vet man ju inte riktigt vad som kan hända.. haha… KOlla bara på den här stjärngossen:

Lille L visar mommoz hur det går till när man ska borsta på riktigt..

😁

Ja hörni..

Hoppas att Ni som läser här också mår bra och att Ni hittar de där små glädjeämnena varje, varje, varje dag..

Vi ses!

Everyday stuff..

Av , , 2 kommentarer 15

Jahopp! Då sitter man här igen och ska knåpa ihop några rader.

Jag bläddrar för fullt i minnesbanken för att se vad som är nog så intressant att sätta på pränt och ja, det viktigaste är ju att min minsting hunnit fylla 13 år. Det är helt galet med tanke på att jag bloggat sedan lååångt innan han på något mystiskt vis hamnade i min mage haha..

Vi spenderade födelsedagshelgen i Örnsköldsvik där vi bodde på mysigt hotell och badade på äventyrsbadet såklart. Bastian är en livsnjutare av rang så han fick några väl utvalda presenter. Bland annat en skitcool kabinväska i lila metallic. Bra att ha när man är lite av en globetrotter. Ingen tårta i vanlig ordning, men däremot massor av glass! Exakt som en födelsedag ska vara ❤

Pappan hann gå på Hockeymatch (Modo-AIK) och blev misstagen för att vara en huligan eller hockeyterrorist eller vad det nu kallas i sådana kretsar haha… Helt galet, men det löste sig (som tur var)

Konstigt det där att många ”vuxna” människor beter sig så märkligt när det kommer till hockey!

För någon månad sen tex, så satt vi på Olles och drack öl och spanade på nån lövenmatch. En viss person i mitt sällskap  hejjade högljutt på Björklövens motståndare (vilket lag det nu var.. haha..) och en snubbe i bordet bredvid blev direkt otrevlig mot oss och neej.. Han var inte full. Han förvandlades framför våra ögon från en trevlig man i övre medelåldern som tidigare mycket glatt suttit och småpratat till en småsint, elak och spydig gubbstrutt!.

Då, när nån i vårt sällskap blev glad för att motståndarlaget vann så blev gubben sur som ättika och blev både dryg och oförskämd. Jag trodde att han skojade eller åtminstone skojjade till det lite med glimten i ögat men nej. Han var dead serious liksom. Sjukt pinsamt att skylta med sådana egenskaper i lagets namn.

Men å andra sidan så stärker det bara min egen (högst personliga) tes om att Björklöven och dess anhängare är en slags sekt som man helst bör undvika. Men vad vet jag..? Jag gillar ju inte ens sport så jag kanske inte ska uttala mig… fast nu gjorde jag ju det ändå hehe… Men ärligt talat så har jag träffat alltför många ”fänz” av löven med mycket tvivelaktigt beteende så jag kan helt enkelt inte låta bli att skriva om det.

Men oh well, alla tycker vi olika och tur är väl det. Annars vore det ju inge kul! 😎 Men jag måste säga att jag gillade dagens insändare: Exakt!! ”ALLA i Umeå älskar alltså INTE Björklöven” Många tummar upp till dig som skrev insändaren.

Men vidare till nåt som ÄR kul: Det är att jag har extremt fantastiska varelser i mitt liv som får mig att skratta högt ungefär tusen gånger varje dag. Hundar och småbarn slår alla streamingtjänster i hela världen och bättre underhållning finns bara inte. Nu har vi börjat hänga i ”pensionärskuvösen” i 23 plusgrader under soliga dagar och vi leker med alla möjliga roliga saker. Men framförallt så spanar vi på bussar och random hundar.

Best friends forever!

Något som tyvärr inte varit lika kul är ju att jag gjort en galen vurpa när jag cyklade hem från jobbet en kväll. Jag har ju dubbdäck både fram och bak på supercykeln och är ju vanligtvis som en traktor när jag cyklar på snö och is. Men denna gång så gled jag och cykeln över ett sjok med riktig blåis, så olyckan blev ett faktum. Fy fabian så rädd jag hann bli. Jag har stora jäkla blåmärken på hela min högra sida och en rejäl sträckning i nacke och rygg på vänster sida så jag har verkligen kunnat hålla mig för skratt under senaste veckan. Därtill så äter jag en hel del mediciner just nu på grund av olyckan så jag känner mig som en riktig kemikaliebomb.

Men jag är ändå galet tacksam över att jag klarade mig så pass bra så att jag kunde ta mig därifrån för egen maskin. Det enda som var trist var att det stod flera människor vid en busshållplats lite längre bort och INGEN av dem kom och hjälpte mig eller ens frågade hur det gick. Lite scary så här i efterhand faktiskt med tanke på att dessa människor stod mindre än 15 meter från min cykelolycka. Men så blir det väl när den stora gråa massan numera är slavar under sina sociala medier.

Jaa.. nu har jag väl sammanfattat så gott som det mesta som jag funderat på under den senaste tiden men jag har också hunnit att fixa med nästan alla mina gröna växter här hemma och de växer så det knakar både åt norr och söder.

De gröna krukisarna trivs i mitt sällskap och kanske beror det på att jag både pratar med dem och klappar på dem lite då och då *skrattar högt* Jamen det GÖR jag faktiskt 😁

Gold and green in my house!

Ja, men det var väl allt jag hade att förtälja idag. Jag har lånat Jo Nesbøs senaste bok om Harry Hole så jag ska ba mysa ner mig med böcker heeeeela långa påsken och ha det hur gött som helst! Men NU… ska jag mysa ner mig i soffan och kolla lite Walking dead med världens finaste man (min man naturligtvis.. vem annars?)

Inget går väl upp mot lite zombies så här på skärtorsdagen!?

Me and my naked lady on the wall!

Ha det så bra alla som läser! Må Ni slippa olyckor och ohälsa och jag hoppas verkligen att Ni får en fantastisk påskhelg!

🐥

 

 

Ett jubileum smög förbi…

Av , , 2 kommentarer 13

…förra fredagen! Nämligen den 17e mars.

Tro’t eller ej, men den dagen var det faktiskt hela tjugo år sedan vi träffades Jag & Jimmie. I Gällivare.. Mitt i alltihopa när ingen av oss var beredd på att träffa den där personen som skulle förändra våra liv för alltid.

Men så blev det.. den där marknadshelgen i Gällka när jag rymt från Ume för att gömma mig från diverse människor som just då förpestade mitt liv (och jag förmodligen deras haha…)

Mycket har hänt sedan mars 2003 och tjaa.. För att göra en lång historia kort:

Vi har förökat oss några gånger, vi har övervunnit ganska extrema hinder, vi har tvivlat, vi har vuxit, vi har haft jäkligt kul och vi har orsakat en och annan underbar katastrof… men det viktigaste av allt är ju såklart att vi fortfarande älskar varandra och att vårt gemensamma liv är till 80% fantastiskt och resterande 19% sådant man kan stå ut med… den sista 1% är väl allt det som vi inte vet något om ännu, så jo.. vi insåg att det helt enkelt får bli minst 20 år till tillsammans. Om inte annat för att göra allt det där som vi inte hunnit göra ännu.

Vårt motto är: Ångra aldrig något och ha alltid KUL tillsammans! Skratta, dansa och LEV!! Varje dag! (Hur svårt skare va liksom? 😎)

 

Let’s sparkle!

I alla fall: Man kan försöka se sitt liv och sin tillvaro som en spännande resa och självklart så gäller det att välja medresenärer och eventuella andra passagerare med stor omsorg! Jimmie är min all-time-high favoritresenär! 😍 Alltid redo och ALLTID på min sida..

Så ja, jag ville ba göra ett litet avtryck här i bloggen och internetskryta lite om att vi fixat en femtedel av ett sekel (redan)!! Jävligt coolt ändå.

Hoppas att alla Ni som läser här också har finfina livspartners som gör Er till bättre människor varjevarje dag!

Å snart blire åka av igen…

Ha det fint alla som fortfarande läser här!

Då var då och nu är nu..

Av , , 4 kommentarer 15

Tänk att halva februari nästan passerat.. Har ju knappt märkt av det eftersom jag varit sjuk på ett ganska utmattande sätt.

Förra vintern blev det ju en härlig cocktail av lunginflammation, RS-virus och covid på en och samma gång och tja, tydligen så skulle det bli något liknande även denna vinter. Jag har kämpat hårt för varje enskilt andetag, men nu är jag så pass kry att jag ska ta mig tillbaka till jobbet och tillvarons rutinbundna vardagslunk.

Jag längtar efter dagsljus, fysisk styrka och en hyfsad kondition och det är ju inte för mycket begärt tycker jag.

Igår eftermiddag strax innan det skymde så märktes det liksom på dagsljuset att nu är det dags för livsandarna att vakna. Det var ovanligt.. magiskt på något sätt. Fast i och för sig så är ju universum alltid magiskt, men igår kändes det så påtagligt i varenda liten nervbana och i alla små celler i min stackars vintertrötta kropp.

Jag var ju en blixtvisit i Gällivare för någon vecka sedan och det var kring 24 minusgrader då vi kom dit. Jag kände mig djupfryst inifrån och ut under min vistelse där och det berodde nog inte bara på den isande kylan.

Trots att jag trodde att jag sett Malmberget för sista gången i höstas så blev det ändå en liten tripp upp till ruinerna som fortfarande står där. Fotade lite, men det går inte att fånga den där creepy-feelingen på bild.

Vid ett tillfälle kom det en gigantisk flock fåglar som flaxade olycksbådande över oss och flög mellan rivningskåkarna.

Zombiefeeling deluxe alltså!

Dundret ser ju (som alltid) fantastiskt ut, men för två veckor sedan sålde jag hela min slalomutrustning och jag kommer nog inte att ställa mig på slalomskidor på ett bra tag framöver. För trots att jag alltid älskat utförsåkning så har jag liksom tappat lusten till det. Konstigt ändå, men förmodligen en påminnelse om hur fort saker och ting (och människor) kan förändras.

Vi lever i förändringens tid både på gott och ont. Förändring kan vara smärtsam eller positiv. Ibland är den både och, fast man fattar det inte förrns det gått ett tag. Förändring som varit smärtsam kan visa sig ha positiva effekter långt efteråt och det går inte att förstå före man varit med om det själv. Alla måste ju göra sin egen utveckling i sin egen takt. Var sak har sin tid liksom..

Det blir också ganska påtagligt att ”Det nya är NU” när man ser två pyttesmå människor växa upp mer och mer för varje dag framför näsan på en.. Det finns så mycket löften om allt det nya i en liten person som är nyfiken på livet och tillvaron runt omkring.. Som har förmånen att få se varje dag som ett spännande äventyr och som gläds åt allt roligt som går att upptäcka. I helgen hade vi några superhärliga dagar med småttingarna och trots det skrala hälsoläget så vågade vi oss ändå ut på en miniutflykt i närheten.

Lille L fixar fika!

Nydalasjön är bäst på sommarn, men vintertid är den också helt ok 😎

Premiärprovade min nya jacka också. Helt underbar och jag behöver INTE frysa haha…

Snygg färg eller vad?

Ja, det var väl det lilla jag hade att berätta just nu. Hoppas alla som läser här mår bra och slipper diverse åkommor som tycks cirkulera vintertid!

Vi ses & hörs! Kram

 

Drömmig December..

Av , , 2 kommentarer 11

Ja, om November var jobbig och besvärlig (har jag för mig att den var?!) så är ju December desto bättre.

Alla mina ”måsten” är gjorda och saker har rullat på ganska bra. Eftersom vi (precis som förra julen) valt att INTE ”fira” jul så blir även årets December en ganska lugn och mysig historia.

Förra året tog vi in på hotell kvällen innan julafton och efter att vi glufsat i oss en julig hotellfrukost på julaftonsmorgonen så drog vi iväg på navet och badade med kidsen. Sen stack vi hem och brassade vego-tacos (nersköljt med julmust i och för sig haha…) och så avslutade vi kvällen med att hyra filmen ”ett päron till farsa firar jul”. Lika kul varje gång! Faktiskt! Och nej.. inga julklappar. Helt onödigt och överskattat! Speciellt då jag inte heller är det minsta kristen eller religiös. Tyvärr så har jag också många dåliga minnen av alltför många jular och nu insåg jag att det enda raka är att skapa sina egna traditioner vad gäller dessa (numera) superkommersiella så kallade högtider som egentligen bara går ut på att vi människor ska konsumera i massor. Jag säger: Nej tack till detta spektakel.

Självklart har jag haft fina jular också, men många gånger så har julen liksom utmynnat i jobbiga känslor om hur det BORDE vara… och man ska flaxa hit och dit och stressa runt för att träffa alla (även sådana man INTE vill träffa) Att det dessutom förväntas att det vid varje fika-bord ska finnas döda grisrumpor (julskinka) får mig bara mer och mer att vilja vända MINA båda skinkor MOT julen *skrattar* Jomen lite fyndig var jag ju nu hehe..

Jag tog en och annan julig grej som kändes lagom och gjorde en kompromiss i form av att jag hängde upp en adventsstjärna i köksfönstret för att den är så fin och jag ser den mer som en symbol för vintern än för julen. Pepparkakor och julmust gillar jag också, men även det handlar mer om vinter än om jul.

Sen är det också så att två fina människor fyller år i December. Nämligen ett barn och ett barnbarn och det känns roligare att ha fokus på det.

Första barnbarnet: Snart två år och fylld av good-energy ❤

Leon fyller 2 och ska självklart få en bok i present!

Sen har vi en annan favorit som fyller hela 18 och just nu håller jag på att sy ihop en kul grej som (förhoppningsvis) blir en jäääkla bra överraskning *håller tummarna* Min fina Viggo. En underbar människa och en fantastisk son. Med hög integritet och med en storslagen energi som kan smälta ner berg ska han nu gå in i vuxenvärlden.. Var tog tiden vägen liksom? ❤

Pappan & Viggo ❤

Ja, det blir en festlig December mer än en julig December. Det är då ett som är säkert..

Däremot så blev vi bjudna på julbord på IKEA tidigare i veckan och det var riktigt trevligt ändå. Mat måste man ju alltid ha.. Gärna många gånger varje dag haha.. och det fanns en hel del där även för oss Vegisar.

Efter maten på ikea så kan man ju alltid hitta nåt kul ställe

där man kan sitta och spana med baby Inez ❤

Och sist men inte minst så är denna månad förmodligen den absoluta favoritmånaden för det fyrbenta barnbarnet..

Att få springa flera mil i veckan genom snö och is är väl det mest underbara en liten huskey-tjej kan göra? ❤

Och sen var det ju en grej till jag ville säga och det är att SNART är det vintersolståndet vilket innebär att om mindre än två veckor så går vi mot ljusare tider… jippiiiiee…

Så håll ut allihopa. Snart blire ljust och sen kommer sommaren! Men fram tills dess: Hare gött å va inte trött!

 

 

Stålbröllop passande nog..

Av , , 6 kommentarer 13

I fredags var det hela ELVA år sedan jag och Jimmie gifte oss.. Elva år!!

Alltså, jag läste blogginläggen som jag gjorde här i vk-bloggen den fjärde november 2011 och det kändes ju… som om det vore förra veckan.. Alltså.. va?

Men i alla fall, elva års äktenskap har alltså förflutit och i fredags så firade vi ”stålbröllop”. Hur häftigt liksom? Just stål får mig att tänka på att vi nu, förmodligen blivit härdade som stål med tanke på allt vi blivit utsatta för.. och ändå.. trots allt lyckats hålla i vårt äktenskap med resultat att vi nu är hårda som stål 😁

Hursomhelst så känns det så himla kul. Jag har aldrig tidigare varit en del av ett så starkt team som det jag och Jimmie är och till våren är det 20 år sedan vi träffades. Mycket har ju hänt under våra tjugo år tillsammans och jag skulle inte kunna tänka mig en bättre människa att dela mitt liv med. Att få leva tillsammans i ljus och värme med denna man är något av det bästa som hänt mig och jag kan verkligen rekommendera ALLA att leva ihop med någon som gör en till en bättre version av sig själv VARJE enskild dag.

Stålbröllisarna..

Jag känner mig i alla fall ganska likadan nu som jag gjorde i november 2011, med undantag att jag faktiskt mår tusen gånger bättre eftersom jag (trots allt) nu kommit över mitt livs trauma som var ganska aktuellt för elva år sedan. Den enda skillnaden nu är väl att jag är liiiite mer rynkig och kantstött men trots allt jävligt glad och snygg (på det stora hela) haha..

Vi har i alla fall bestämt oss för att vara gifta i minst elva år till…

Och på tal om elva år… Snart är det också elva år sedan vi flyttade in i vår fina lilla lägenhet också. Jag älskar dessa 99 kvadrat lika mycket nu som jag gjorde då och trots att det inte är många skavanker som dykt upp här under årens lopp så kände jag ändå att det var dags att förnya oss lite här hemma. Dessutom finns det ju numera några barnbarn och en hund i familjen så nu finns det av naturliga skäl mer prylar i omlopp och det kräver både planering och struktur och eftersom jag är ganska bra på att organisera (och inspirera) så fixade jag och trixade lite i lilla hallen och sen blev det så fint så fint…

Före…

Å efter…

Ja, ett par tusingar spenderat på IKEA är väl inte jättespännande eller annorlunda, men väl planerat och mycket funktionellt i vår lilla hall 😊

Det blev vägghängda köksskåp och ett par garderober plus en billig skohylla som man skruvar fast i väggen!

Alla är nöjda och det är jag med!

Annars vette tusan vad jag ska skriva.. jag kommer nog att blogga snart igen och visa lite före & efter bilder med tanke på att det snart är dags för mitt vardagsrum att få en fondvägg i guld-metallic. Fast det lär ju ta några veckor innan jag orkar ta tag i det projektet! 😂

Så vi ses väl senare.. när det är gjort helt enkelt!

Hoppas allt är bra hos Er!

Uteblivna festligheter i september 2022..

Av , , 4 kommentarer 9

Himla tråkigt alltså. Silja Galaxy som vi brukat åka med lite då och då under de senaste åren sedan 2018 har ju sedan förra veckan dragit iväg och blivit ett flyktingboende i Nederländerna.

Så trots att vi hade betalda biljetter och en massa spring i benen så blev det alltså inte någon sista 90-tals vågen denna höst…

Nåväl, vad är väl en bal på slottet liksom? Men faktum är att ett par gånger per år så har det varit fantastiskt kul att bara dra iväg typ 60 mil söderut och partaja med mer än 1500 likasinnade personer som (precis som jag) under 90-talet sprang på ravepartyn i både skog och på krog och dansade benen av oss så fort tillfälle gavs.

Så att kliva ombord på Silja Galaxy var faktiskt ett ganska bra alternativ.. och vet Ni: att festa med nästan 2000 stycken 70 och 80 talister i 23 timmar med 90-tals musik nonstop har varit ett rätt skönt avbrott från vardagen två gånger per år vilket är den ungefärliga partykvoten för mig.

Så Ikväll skulle vi alltså ha lämnat Värta-hamnen och haft hela 23 timmar framför oss med galna upptåg, skön musik, roliga människor och massa annat skoj som tyvärr inte går att göra i Umeå.

Till exempel..

Dansgolv i 2 plan med 100% dancemusic

Balansövning med bärs i plastglas på söndagmorgon..

Magrutsmätning efter frukost med Peter & Linda i Basic Element

(som faktiskt , precis som oss har varit med på ALLA 90-tals vågar..)

Haha..  🤣

Hursomhelst.. Denna helg fick vi helt enkelt skifta fokus och istället för att ge oss ut på HAVET så fick det bli BERG istället.. Rättare sagt Fjäll.. 52 mil norrut istället för 60 mil söderut..

Så vad sägs om detta?

Alla som känner mig VET ju att mitt liv består av enorma kontraster och denna höst är inget undantag. Jag kastas mellan höga toppar och djupa dalar och den enda skillnaden från föregående år är väl att jag numera struntar i så mycket jag bara kan och så många jag bara kan. Jag orkar inte med så mycket annat än mig själv och min närmaste familj (och kanske några fler)

Andra männschors drama bekommer mig inte så mycket numera och jag bejakar verkligen det faktum att vi alla bara är tillfälliga besökare här på jorden och det skänker mig konstigt nog väldigt mycket tröst. INGET och ingen spelar faktiskt någon större roll hur ignorant det än må låta.

För min egen del så tänker jag att jag vill ha det så bra jag kan och jag vill ha den BÄSTA partnern, de BÄSTA vännerna och allt det BÄSTA som jag bara kan välja åt mig själv. Jag väljer dem som väljer mig och inget annat spelar egentligen någon roll. Jag lever mitt i min egen lilla ”universumblink” 😉

Jag vill bara hare bra och speciellt andras dumheter får passera till 90 % eftersom jag inte vill, kan eller orkar bry mig alltför mycket.. haha.. SÅÅÅ knasigt tänker Ni nog nu, men nej.. Vi är trots allt bara tillfälliga besökare här och ju mer vi kan tillämpa ”Här och NU” desto bättre kommer vi att må.

Det spelar liksom ingen roll vad du shoppar, vad du gör eller vad du klär dig i… du är lik förbannat en högst tillfällig besökare här på moder jord och din existens är liksom en pytteliten tusendels blink i universum, så gör det bästa du kan av din ytterst begränsade tid. Själv tänker jag att jag ska: Skratta, dansa och leva så mycket jag kan trots att jag har ett liv där jag numera måste ta hänsyn till några fler än mig själv.

Livet blir vad vi gör det till helt enkelt!

 

Godnajt!

 

Hur länge är för länge?

Av , , Bli först att kommentera 17

Ja, det beror ju på vem man frågar förstås.

Jag insåg att det gått mer än en månad sedan sist jag bloggade, så jag tänkte göra ett försök idag. Jimmie (som för övrigt fyller år idag) ligger och sover ännu och vi andra väntar med presenter och glass, men en sovmorgon är ju alltid den absolut bästa presenten så vi väntar vidare.

I fredags fick jag min efterlängtade semester och efter ett ganska tungt år på hälsosidan så har jag faktiskt tänkt att jag ska gå all-in på att göra ingenting eller bara det JAG VILL ända fram tills det är dags att styra kosan mot Norge i början av augusti.

Jag ska inte ha på mig min klocka, jag ska inte klä på mig annat än pyjamas eller bikini (om jag inte själv vill det) haha.. och jag ska inte heller göra mer än det nödvändigaste.

Däremot har jag konstigt nog fått några ryck och städat ur lådor och skåp med konstigt innehåll. Inte för att jag måste utan för att det kändes kul och jaa… då ville jag ju göra det liksom. Har hittat mycket skoj, men har kört ännu mer till tippen, second hand och gett bort diverse klenoder som jag släpat på i typ 40 år. (Till vilken nytta liksom?)

Kanske låter det vemodigt, men näe.. det är snarare tvärtom eftersom det innebär att OM och NÄR jag en vacker dag vill lämna Ume så är det lätt gjort eftersom jag inte kommer att ha så mycket bråte som ligger i vägen .

Till exempel så hittade jag ett par Lisa Larsson-figurer som är värda några tusenlappar. Jag har haft dem i min ägo så länge jag kan minnas men jag tänker att om jag får välja så kan det ju vara roligare att göra nåt skoj för pengen än att de står på nån hylla utan att jag ens minns varför de står där. Den som har mest prylar när h*n dör vinner… visst är det så?

Och sen är det ju så att vi inte vet när vi ska dö och vi vet ju inte heller NÄR och OM vi vinner så det är lika bra att hålla rent hus tänker jag. I mitt flow of life får inga energier fastna men det krävs en del för att anamma den filosofin och det är också en stor omställning för den som äger mycket saker. Ju mer saker du äger, desto mer kontroll behöver du ha.. Men är det rätt sorts kontroll? Och kan du verkligen kontrollera allt här i livet? Egentligen inte…

Men oj.. nu blev ju det här ett lite smått urspårat inlägg (som vanligt) men det kan inte hjälpas.. Nu har jobbhjärnan stängt ner och då aktiveras hemmahjärnan desto mer. Jag har redan hunnit läsa flera böcker och jag har också samlat på mig så himla mycket ledighetspoäng att jag sitter och lyssnar på fågelkvittret på balkongen varje dag.

Igår träffade jag också två stycken igelkottsbebisar på våran gård och de var så söta och roliga… Nån timme senare såg jag till min fasa att gräsklipparen tagit en vända ute på gården och jag blev så ledsen… Det gick inte att släppa det hela så jag kollar med jämna mellanrum om de vinglar omkring där ute, men näe… Vi har inte sett dem sedan igår så håll nu tummarna för att de nya små igelkottsbebisarna hann undan från gräsklipparen..

Det var längesen jag kände mig så ledsen och blödig men ibland är det svårt att låta bli. Världen är en farlig plats för den som är liten och oskyddad.

”Hoppas att du finns kvar lilla kotte”

 

Det pågår ju rätt mycket skit just nu där små oskyddade människor far illa överallt. Jag antar att de här igelkottarna bara fick mitt sinne att rinna över eftersom det inte går att ta in allt elände utan att påverkas själv. Ibland är det en förbannelse att vara en känslig individ, men ibland är det underbart. Precis som med allt annat så har allting i livet sin motpol.

Men nu låter det som att dagens födelsedagsbarn börjar prassla till under täcket så nu ska vi gå och sjunga lite  🤩

Jag har köpt en hoodie från VENUM åt honom och två biljetter till 90-tals vågen med förhoppning om

att han bjuder med just MIG  🤣

 

Ha en fin dag alla! Vi ses & hörs..