Kategori: Nostalgi

Recyclade raggare..

Av , , 2 kommentarer 12

Hemma hos oss så har vi med full kraft kastats tillbaks till början av 90-talet. Någon.. (jag säger inte vem, men alla fattar nog ändå) har blivit helt såld på Ronny & Ragge med ALLT vad det innebär (till mångas stora förtret)

Jag och Jimpa bryr oss inte så mycket och inte är det väl hela världen att någon numera säger ”Wafaaen” och ”Jäälashiitfan” stup i minuten? Eller som ber pappa att ”shöra fort sån fan” när vi sitter i vår lilla Toyota som på inget sätt liknar ”fårrden” haha…

Och nog är det väl liite roligt när Ronny undrar om det är därför ”posten luktar sjit” när Ragge säger att man kan knäcka extra som brevlåda när brallan hänger halvvägs ner över ändan?

Kanske en något försenad ”fis och rump-ålder”? Och så får vi vuxna passa på att ha en nostalgitripp och skratta åt killarna vi med? Och förresten så gick de här programmet på barn-tv på den tiden om jag inte minns helt fel och idag finns det ju betydligt värre saker att förfasa sig över som ungar kollar på idag tänker jag? Eller?

Youtube till exempel som är en gigantisk soptunna med massor av visuellt skräp och trasiga människor som i realtid spyr ut sina dumheter och därmed påverkar barn och unga på ett risigt sätt. Det finns ju tyvärr inget skräpfilter i hela världen som kan skydda ungarna från att ta del av vissa saker idag och då känns Ronny & Ragge ändå ganska charmiga och relativt oskyldiga!

Våran lilla miniraggare är i alla fall enormt mycket roligare än Ronny och Ragge och söt så att man bara smälter inombords. Till och med när han svär. Den fasen brukar ju gå över och tills dess så säger jag bara ”Harebrafan”

:-D

 

Bildresultat för ronny å ragge

Bild oärligt snodd (utan att fråga) från Ginza

2 kommentarer

Time flies..

Av , , 2 kommentarer 12

..och det tycks bara gå snabbare och snabbare.

Speciellt påtagligt blir det då jag har varit i Gällivare där jag för varje gång kan se så många fysiska bevis på hur tiden bara flyger förbi. Jag märker det även på mig själv och mina tankegångar både vad gäller det som är bra och det som känns mindre bra.

Vissa saker är snudd på melankoliska och det blev ju väldigt påtagligt när jag var på kyrkogården och satt vid minneslunden där min morfar fått sin sista vila. Snart är det ett år sedan han gick bort och ändå känns han så närvarande de gånger jag är hemma i hans hus.

Tiden är obönhörlig och kommer alltid att gå oavsett vem eller vad som kommer i dess väg. Ingen rår på tidens tand och inför livet och döden är vi alla lika oavsett vad vi tror och vet om oss själva. Våra förluster av de vi älskar finns alltid kvar som minnen, både glada och sorgliga men nog känns det lättare att sörja en person som lämnat jordelivet än att sörja dem som fortfarande lever.

Livets kretslopp är ändå ganska logiskt och precis som när löven faller på hösten så kan vi också vänta oss att få se träden knoppas av nya löv på våren. Vi människor är inga undantag. För övrigt så gillade jag liknelsen med träden och dess löv när vi pratade om ålderdom och bortgång med barnen. Det är en metafor som är så konkret och lätt att förstå oavsett ålder.

De gamla människorna kommer att falla ur tidens ram på olika sätt för eller senare och det kommer att födas nya människor som blir lika självklara i ens liv som de som av olika anledningar försvunnit. Det är verkligen något man kan glädjas åt oavsett vad man har för relation.

Blodsband är inte alltid något som ger garantier för en lyckad relation och det är jag så glad för. Vi väljer inte alltid, men ibland kan vi faktiskt göra det! Ibland väljer man rätt och andra gånger väljer man fel.

IMG_0709

Mitt i naturen.. Bästa kuren!

:-)

Och på tal om helt nya människor i livets kretslopp så har jag haft äran i helgen att få umgås med den allra nyaste familjemedlemmen som är ljuvare än den underbaraste rosenknopp: Lilla E som är sin ”Mobbo Jimpas” lilla prinsessa.

IMG_0773

Pojkarnas lilla kusin E..

Sötaste tjejen!

heart

Ja, det finns hopp om framtid när man träffar de här små och helt plötsligt så känns ju även mina pojkar så himla stora när man tyckte att de alldeles nyss var så här små… Vojvoj… man vänder bort blicken ett ögonblick och vips så har de vuxit massor med kilon och centimetrar… Vad hände liksom?

IMG_0781

Brorsorna & Dundret

Ja, vi har haft det skönt i Gällka och jag har mest umgåtts med min mormor. Den enda ansträngning jag har gjort på flera dagar är att klippa gräs och dammsuga huset haha… så jag har haft det oförskämt bra!

IMG_0751

Bastian fotar sin morsa..

Det enda som hade gjort denna weekend perfekt skulle väl ha varit liiite mer värme, men hej… man kan ju inte få allt.

Jag måste i alla fall avsluta med en kul bild taget på tågstationen i Gällivare. Nog är det ju tur att det finns såna här varningar på en tågstation:

IMG_0782

Haha… jaa… se upp för tåg!

Att det finns tåg på en tågstation kommer nog som en överraskning för många.

:-D

Ha det så bra allihopa. Vi ses & hörs framöver!

2 kommentarer

Rätt helg?

Av , , Bli först att kommentera 10

Rätt helg

Rätt helg?

Ja, om man gillar amerikanare, burn outs, stripes, wunderbaums, Ronny & Ragge-look a likes, skräniga Gällivarebor (av den sorten som INTE har förändrats ett dugg på 25 år och som har både samma kläder och samma beteende som sist)

Ja, då skulle man kunna säga att tajmingen är perfekt för att vistas i gamla Gällka-town haha..

Men näe, jag är faktiskt inte så impad!

Midnight Sun Meet pågår som bekant och det är helgen då ALLA är ute. The Boppers spelar på Nunisparken.. vilken grej :-) haha..

Dock så lyser midnattsolen med sin frånvaro vilket fick mig att skippa jippot och istället hänga med mormor och yngsta sonen och en bunke jordgubbar istället och om en stund ska jag och lille B gå och sova..

Rätt mycket vuxenpoäng att håva in ikväll alltså.

Gällivare by night är inte lika kul som förr och ser Ni vad mycket snö som är kvar uppe på Dundret?

Trevlig helg på Er!

Bli först att kommentera

Kära Dagbok!

Av , , 2 kommentarer 14

Idag insåg jag att bloggen än en gång har blivit lidande och att det vi kallar ”livet” har kommit emellan. Men nu har jag en liten stund helt allena i min tysta lya på Sagovägen och då bara måste jag skicka ut några rader och berätta vad jag gjort på senaste tiden… Om inte annat för mig själv haha…

Jag har haft det extremt hektiskt i flera veckor på alla plan faktiskt och enda andningshålet var nog i helgen när jag var i Gällivare. Jag hann inte träffa alla jag ville och det var för att jag prioriterade mig själv, min mormor och lugnet! I den ordningen faktiskt. Men jag hann träffa ex antal djur, sötaste Hanna och min mans lillasyster och ja, det räckte för mig faktiskt. Då hinner man sortera intryck och tankar i lagom takt! Jag hann också spana på förfallet i Malmberget och jag var iväg på en egen liten spöksafari bland rivningskåkar och bråte. Både spännande och kusligt.

IMG_8048

Det ser nästan ut som ett dockskåp. Här inne har folk levt sina liv och haft sin tillvaro och nu ska hela rasket rivas och inget ska finnas kvar..

IMG_8047

Hej då Malmberget.. Nu dröjer det tills nästa gång vi fotar rivningskåkar!

*vemod*

Men sedan hälsade vi på finaste Hanna i hennes nya kåk. Ett helt gäng (fem stycken!!) hundar mötte oss i dörren och smågrabbarna hade hur kul som helst med de fyrbenta vännerna. Hmm… det lutar åt att vi måste skaffa egen hund endera dagen :-)

IMG_8051

Triss i tassar

IMG_8057

Liten jagar stor

IMG_8058

Vem jagar egentligen vem?!

I övrigt kan jag ju berätta att min stackars man fått en allvarlig knäskada och hoppar omkring med ett ”robotben” (enligt lille B) så nu har vi pappan hemma som ändå envisas med att sköta köket och tjaa… inte mig emot! ;-)

IMG_8016

Min tappre make med sitt robotomerade ben haha..

För min egen del så kan jag berätta att jag har fått en hel del att tänka på vad gäller rätt viktiga saker i min tillvaro och det dyker upp ovanligt många vägskäl numera. En del vägskäl förvandlas till och med till fyrvägskorsningar när jag funderat ett tag och det är faktiskt ganska spännande att vara Jag för tillfället haha… Och i vanlig ordning så gör jag som jag brukar när jag har viktiga saker att fundera på: Jag skaffar mig hemmaprojekt! Så nu har jag helt sonika köpt sex stycken gamla stolar som ska slipas och målas! Jaa… vaddårå? Man tänker ju bättre när man håller på med sånt. Alla som gillar sånt pyssel vet ju vad jag menar, eller hur?! Haha..

IMG_8018

Hej då alla ikeastolar! Tack för den här tiden..

Annars är tillvaron som den ska förutom att min nya bil fått en spik i foten (läs: PUNKA av en jäkla spik i däcket) *suck* men vi har ändå lyckats köra över hundra mil innan det uppdagades. Jag älskar i alla fall min nya lilla hybrid och jag känner mig ganska miljövänlig numera haha.. Och på tal om miljövänlig.. Dags igen för en uppdatering angående balsammetoden och håret:

IMG_8066

Jag har fått MASSOR med nya små fjun som sticker upp överallt och först blev jag orolig för att massor med hårstrån gått av, men min frissa upplyste mig om att det är många nya bebishårstrån som sticker upp och jag tror aldrig att mitt hår varit så tjockt och välmående som nu. Jag använder förresten ”bara” coop extras balsam samt responsbalsam (för doften) och jag och mitt hår är ju rätt så miljövänliga… OCH… inte att förglömma… Billiga i drift *skrattar*

I alla fall så har jag inte jättemycket mer att berätta just nu. Jag funderar vidare över min tillvaro och vilka vägar jag ska välja när jag kommer till alla dessa vägskäl och tack och lov för att jag har så kloka vänner att bolla allt stort och smått med! Ni är verkligen GULD värda allihopa… och en extra applåd till bästa Maria som jag tog en fika med idag efter jobbet. Tack för att du finns och för att du delar med dig av lugn och kloka tankar!

Och nu återstår bara att säga: Godnajt allihopa! *hoppar i säng med ny bok* Vi ses och hörs!

2 kommentarer

Den 24e Maj 2010 träffade Bastian min Morfar…

Av , , 2 kommentarer 14

Den 24e Maj 2010 träffade Bastian min Morfar...

Den 24e Maj 2010 träffade Bastian min Morfar för första gången.. Han var två månader och Morfar var 80 år.

Idag är Bastian 6 år och Morfar finns inte längre bland oss. Men vi finns. Och jag inser att vi alla är en del av ett kretslopp där någon byts ut varje dag, varje timme och varje sekund. Det känns både sorgligt och vackert på samma gång!

Den tanken har också fått mig att dra ner på tempot ordentligt och jag har insett att inget egentligen spelar någon roll, annat än att vi är här.. och NU! Vi finns och vi existerar och vi är mitt i kretsloppet med allt vad det innebär.

Inatt har jag sovit i Morfars säng med Jimmie vid min sida och alla andra familjemedlemmar har sovit utspridda i huset. Inget är sig likt här.. det är alldeles för tyst och morfar är borta. Men känslan av att vara hemma är den samma! Och nu ska jag mysa med min fina mormor hela helgen :-)

Livet är smärtsamt och ljuvligt på samma gång… och Gällivare? Ja det är kallt och regnigt!

Ha en skön helg alla som läser!

2 kommentarer

Mysiga minnen..

Av , , 2 kommentarer 12

Vissa saker vill jag alltid minnas, medans andra minnen gärna får försvinna för gott!

Eftersom den här sommaren har handlat så mycket om personliga förluster så ville jag gärna kika på gamla bilder och gamla blogginlägg som handlar om vissa som betydde väldigt mycket för mig… Ikväll småler jag åt detta inlägg:

Bus(s)iga pensionärer..

 

Ja, nog är de söta i en viss ålder

:-D

helena januari 054(2)

Bastian och morfar spanar på kompisarna (fåglarna) utanför fönstret…

heart

Tänk vad tiden går…

2 kommentarer

Projekta VS jäkta..

Av , , Bli först att kommentera 10

Jo, nog är det roligare att projekta :-D Små hemmabyggen då och då är ju som bekant min grej och nu när det är vår så vaknar ju såklart kreativiteten ännu mer än tidigare. Dessutom i takt med att grabbarna växer så att det knakar så ställs det lite nya krav på förvaringsutrymme vad gäller familjens mat och klädbestånd. Det vill säga: Mer utrymme behövs för att förvara både mat och kläder så nu har jag diverse grejer på gång i kök och sovrum (inklusive tapetseringen som inte påbörjats än TROTS att både tapeter och klister väntar i förrådet) så nu vill jag bara berätta att jag säljer följande IKEA-pryttlar:

IMG_6636

Två stycken IKEA brimnes klädskåp / garderober.

Köp billigt och monterat ;-) av mig alltså..

SÅLDA!!

IMG_6637

Två skoskåp (Hemnes) som hos oss är fyllda av pärmar, papper och böcker.

Mer perfekt för sånt än för skor faktiskt men nu börjar det behövas än mer förvaring för pärmar och diverse så här blir det (tyvärr) bokhyllor med dörrar för att dölja allt skrot.

Skoskåpen i alla fall: Knopparna är utbytta mot gröna knoppar i plast för ett lite roligare och färggladare intryck!

Vill du köpa? Jag säljer bägge ;-)

Skicka ett mail till e-lackare@hotmail.com om du är intresserad så kanske vi gör bizzniss?!

SÅLDA!!

Och mer då? Vad händer annars hos mig? Ja, förutom allt hemmafix så har jag läst 5 av Katerina Janouchs böcker på mindre än en vecka. Jag fastnade i hennes serie om barnmorskan Cecilia Lund och jag älskade dem verkligen! Hon skriver så otroligt träffsäkert om kvinnor och alla deras relationsproblem och dilemman som uppstår i både vanliga och ovanliga familjer och har ett sånt sätt att skriva så att det nästan känns som att man betraktar det hon skriver på nära håll! Ett riktigt lyft för mig som dessutom haft lästorka i någon månad. Jag kan varmt rekommendera hennes böcker.

Och på tal om att skriva och läsa så blev jag riktigt glad när jag läste VK i Lördags! Det var ju det här med Vett & Etikett. Magdalena Ribbing vet ju rätt mycket om det hela och gissa om jag blev glad när det skrevs om det ohyfsade i att använda sig av förkortningen ”MVH” som jag verkligen AVSKYR och blir rätt så irriterad av att läsa i mail eller brev. Speciellt om det är personligt ställt just till mig. Jag kan till och med berätta att jag har avfärdat en mäklare en gång i tiden bara för att denne både använde sig av förkortningen MVH och dessutom varje gång stavade både mitt och Jimmies namn fel, så näe… Det ingav inte direkt förtroende om jag säger så!

Jag mindes att jag skrivit om MVH fenomenet för några år sedan och det var så längesedan som 2009! Så lite glad blev jag faktiskt när jag äntligen fick se det i en dagstidning! Tack VK, det var ju på tiden ;-)

Läste i alla fall inlägget igen och det där är så djupt rotat i mig. Jag hade en mycket förtroendeingivande lärare en gång i tiden som lärde mig att man alltså INTE förkortar artighetsfraser eller ömhetsbetygelser och definitivt INTE bör använda sig av det hemska uttrycket R.I.P som är direkt stötande! Något att tänka på kanske?

”Håhåjaja så självgod hon är den där jävla Helena Springare!!” 

Jodå *nickar* sån är jag minsann.. Haha…

Annars har jag det rätt skralt på bildfronten eftersom jag mest hänger med näsan i en bok all ledig tid men lite roligt har jag hittat bland nya och gamla bilder…

IMG_6625

Hemma hos oss går det ca 4 kilo äpplen i veckan!! Och mer verkar det bli…

Sedan fick jag en bild skickad till mig som gav mig en smärre chock!

IMG_6629

Jag var en rätt osnygg unge sisådär i mitten på åttitalet! Huvvaligen.. Tur att jag känner mig mer tillfreds nu, trettio år senare!

Fast i åttan var jag väl rätt cool ändå? Elgitarrer i öronen hade jag minsann.. haha..

:-D

nian

Nä nu ser jag att klockan närmar sig min magiska kl 22 gräns. Då är tanken att jag ska hoppa i säng snabbt som attan så jag säger ”Godnajt å sliip tajt” Vi ses och hörs!

 

Bli först att kommentera

Kändes som nyss..

Av , , 4 kommentarer 8

Fast det är i nuet vi befinner oss!

Jag har haft en helg då jag inte gjort många knop. Jag har hasat omkring största delen i pyjamasbralla och bara drömt mig bort till en framtida vecka i värmen utan hemmastök. Jag inser ju att jag kört på lite för snabbt under hösten och vintern och att jag måste boosta min kropp och själ varje ledig minut!

Jag har gått in i ett slags överlevnadsmode som innebär att jag går lite på autopilot. Jag bryr mig om det viktigaste och resten skiter jag i helt enkelt. Jag läser mycket, sover mycket, träffar mina nära och kära när jag vill, läser när jag vill, äter när jag vill, badar en gång om dagen och jag kammar mig endast när jag ska gå ut genom dörren (vilket inte blir alltför ofta just nu utan mest när jag cyklar till och från jobbet) Dagarna räknas ner till nyår och jag tänkte ju att jag i alla fall skulle göra ett försök till ett litet blogginlägg om inte annat för att tala om att jag lever (Till mångas förtret ;-) )

Jag satt och spånade på vad jag skulle skriva om och inser att jag egentligen varken kan eller vill dela så mycket av det som pågår i mitt liv just nu. Det är så pass spännande och intressanta händelser så att jag själv nätt och jämt kan smälta vissa saker. Vardagen är full av dramatik, men som tur är så har jag världens bästa personer i min direkta närhet som hjälper mig med fokus på Här & Nu! Jag varken kan eller vill påverka andra utan bara mig själv och det verkar reta många nu för tiden vilket är det bästa beviset för att jag är på rätt väg och jag tackar ER för det! Verkligen!

Ibland förundras jag över allt som hänt under de senaste åren och jag kan inte fatta att jag äntligen börjar få någorlunda lugn och ro.. Vissa dagar när det är ”lugnt” så tror jag nästan att något är ”fel” och då förstår jag ju hur mycket katastrofberedskap som bott i både kroppen och själen sen några år tillbaks.

Men idag.. idag har det varit mer än lugnt. Grabbarna har lekt med olika kompisar hela dagen, både inne och ute så jag har haft massor med tid att titta mig omkring och inse att: ”Jaaa.. nog borde jag ju kanske städa lite, men jag gör det sen” Haha… en mycket skön insikt det där med att göra saker ”sen”!

I like it!!

:-D

Jag har också haft så mycket tid över så att jag till och med har kollat på lite bilder från förr och ja, nog går tiden fort alltid.. Det ser man speciellt på kidsen!

baden 016 (2)

Precis som förr så hänger grabbarna ihop i tvsoffan!

fuerteventura 162 (2)

Precis som förr så älskar han att springa långt i sanden.. Barfota och halvnaken!

IMG_5109

Men nog om förr… NU ska jag bara köra lugnaste läget och invänta nästa år.

Det kommer att bli ett kanonår! Förmodligen ett av de bästa åren hittills.

Hur jag vet det?

Jo, för statistiken är på min sida denna gång… HA!! Så det så :-)

Och nu kommer Jimpa hem från jobbet så nu var lugnet slut för denna gång haha… (Men nu slipper jag ju städningen) Hihi.. Jimmie är nämligen mitt eget, privata boendestöd.. Alldeles gratis! Det ingår i paketet så att säga.. (Jodå, jag fattar hur bra jag har det men jag är faktiskt den snällaste och bästa frun i hela världen så det går jämt ut förstår Ni)

heart

Och tills nästa gång jag gör ett ”jag-lever-inlägg” så får Ni ha det så bra allihopa!

:-)

4 kommentarer

Ca tre år sedan…

Av , , Bli först att kommentera 8

Läste Marias blogg nyss och hon hade ett gammal inlägg som hon skrev för EXAKT tre år sedan så jag ville inte vara sämre utan var tvungen att kolla vad jag skrev om för tre år sedan. Tyvärr inget för det exakta datumet, så jag tog ett gammalt inlägg från september som för all del tål att läsas igen!

”Dubbla budskap”

 

(Haha.. Man måste älska alla arga kommentarer som flödade på den tiden)

 

 

 

Dubbla budskap…

Av , 21 september 2012 kl 10:33, 9 kommentarer  4

Den vuxna världen är verkligen full av just detta fenomen: Dubbla budskap!

Egentligen inte så konstigt att en del saker är som de är. Läste Minnas blogg imorse och när jag skrev en kommentar så väcktes tanken till dagens inlägg.

Ju modernare vi människor blir, desto svårare blir det ju att leva upp till alla rätt och fel eftersom det för somliga inte är så lätt att veta VAD som egentligen är rätt?

Tänk bara på en del ”vardagssituationer” som till exempel dessa:

Familjens vuxna bänkar sig framför tvn och skrattar rått åt udda och annorlunda personer som kanske egentligen aldrig borde ställt upp på en idolaudition. De elaka kommentarerna haglar från både tvsoffan och från jurypanelen om både utseende och talang.

Nästa morgon säger mamma till barnen i förbifarten att man inte får vara dum eller retas med andra barn. Alla gör sitt bästa och man får inte skratta åt kompisar på ett elakt sätt även om de är annorlunda. För alla är ju lika värda och ska behandlas lika.

Dubbelt?

En mamma sitter och pratar med sina väninnor om sin kropp. Hon beklagar sig över att hon är så tjock och att hon önskar att hon hade råd att köpa nya bröst. Hon pratar om dieter som hon ska prova samtidigt som hon lagar risigt käk till sina överviktiga ungar för att ”det ska gå snabbt”. Läsk, godis och glass får barnen när helst de vill.

Sedan säger samma mamma till sin lätt överviktiga dotter att hon är fin ”preciiiiis som hon är” och att hon inte ska bry sig om vad andra tycker. Ta en glass om du är ledsen!

Dubbelt?

Hur lär man barn vikten av att passa tider och att alltid masa sig upp till skolan / jobbet om man själv som vuxen stannar hemma från jobbet för minsta lilla och ALLTID känner efter i minsta lilltå huruvida man själv orkar går till jobbet eller inte?

Dubbelt?

Eller om att man ska vara snälla med gamla människor och visa dem stor respekt och att vi har massor att lära av den äldre generationen medans vi kämpar stenhårt för att vara EVIGT unga och verkar livrädda för att åldras och bli gamla. Plus att vi skuffar undan alla äldre i samhället. För när man blivit gammal så ska man bara bli osynlig, inte finnas och bara sitta på ett hem och aldrig göra väsen av sig. Kosta pengar får de äldre inte heller göra.

Dubbelt?

Om föräldrarna säger till sina barn om hur BRA och KUL och roligt och nyttigt det är att leka ute bara för att föräldrarna ska få det lugnt, tyst och skönt hemma medans de facebookar. (Tro inte att ungar inte fattar sånt)

Dubbelt?

Eller hur vi försöker lära barn vikten av att sopsortera och tänka på miljön medans vi å andra sidan öser nya leksaker och kläder över dem trots att man kan vara ÄNNU mer miljösmart och tänka begagnat och second hand. Bra i alla led för både människor och planeten jorden.

Dubbelt?

Ja, jag skulle ju kunna sitta hela dan och bara rada upp tusen exempel men det ids jag inte. Jag ville bara belysa det faktum att vuxenvärlden ÄR full med dubbla budskap som kan vara svårt för alla att förstå. Både vuxna och barn.

Så egentligen är det ju inte jättekonstigt att så många barn och unga är så vilsna idag vad gäller så mycket. Jag vågar påstå att vi vuxna inte alltid är så smarta som vi tror att vi är. Inklusive mig själv såklart. Barnen ser och hör så mycket som vi tror att vi är så bra på dölja:

Onsdagkväll och pappa prasslar hemlighetsfullt med en godispåse i köket.

”Pappa, vad gör du?”

”Ehh.. jag hittade en godispåse som inte var riktigt tom…”

”Men.. det är ju inte Lördag…?!”

”Hehe.. nääe.. men det var bara en godis kvar! Sov nu!”

”Men pappaaa…”

*skrattar*

Nåväl, det är inte alltid lätt att vara människa, speciellt inte en vuxen sådan och det finns liksom inga bra manualer på hur man bör vara.

Att vara människa är svårt och att vara en vuxen människa är ännu svårare. Ibland önskar jag att jag fick vara barn igen. Bara för en dag. Bara att få känna att världen är svart och vit igen. För ju äldre man blir, desto bredare blir gråzonen där de flesta av oss lever sina liv.

Gråzonen är helt okej, men det var lättare när man var liten och allt var svart ELLER vitt.

Ha en bra dag alla vuxna och alla barn!

”Pappa ska jämt bestämma men idag bestämmer JAG att vovven ska me”

 

Etiketter: 

9 kommentarer

  1. Daniel
    21 september, 2012 kl 11:30
    Av din predikande ton kan jag bara dra slutsatsen att du givetvis lever som du lär? Eller hur?För annars ska man vara försiktig med att kasta sten i glashus…

    Redigera

  2. Helena Nilsson Springare
    21 september, 2012 kl 12:05
    Svar till Daniel (2012-09-21 11:30)
    Du läste inte dessa rader va?:”Så egentligen är det ju inte jättekonstigt att så många barn och unga är så vilsna idag vad gäller så mycket. Jag vågar påstå att vi vuxna inte alltid är så smarta som vi tror att vi är. Inklusive mig själv såklart. Barnen ser och hör så mycket som vi tror att vi är så bra på dölja”

    INKLUSIVE mig själv alltså. Japp! *nickar*

    Jag tycker inte att jag skriver med en predikande ton. Jag skriver om vad jag ser och hör och hur JAG upplever och tolkar saker och vet du vad…

    Jag kastar hellre småstenar i ett glashus än att sitta och kasta tegelstenar.. Det är en viss skillnad. Eller hur?

    Ha en toppendag hörrö :-)

    Redigera

  3. Helena Nilsson Springare
    21 september, 2012 kl 18:50
    Svar till anna (2012-09-21 17:56)
    Inte för att jag vet vad en ”predikanton” är.. Du får gärna förklara ;-)”du predikar” *skrattar* det gör jag verkligen inte! Predika är väl nåt som de religiösa håller på med.. En präst förslagsvis.

    Har du förresten läst Camilla Läckbergs ”predikanten”? Om inte.. gör det. Den är skitbra!

    Redigera

  4. anna
    21 september, 2012 kl 19:06
    ok då…predikantton…missade ett T där..ursäkta mig så mycket…men tror mycket väl att du förstår vad jag menar…det är det du gör..OK det är din blogg…men grejen är väl ändå att folk läser,reagerar,kommenterar!! eller??Redigera

  5. Anders
    21 september, 2012 kl 19:24
    Man brukar skoja och säga att barn inte gör som vi vuxna säger utan gör som vi vuxna gör. Tyvärr så ligger det nog mer sanning i det än vi vågar erkänna. Sen så finns det nog inget som är så svårt att ändra på som en själv… Och detta i en tid då vi tack vare moderna kommunikationssätt och kunskaper borde vara mer upplysta än någonsin.PS: En del verkar läsa din blogg som fan läser bibeln…

    Ha en skön helg!

    Redigera

  6. Helena Nilsson Springare
    21 september, 2012 kl 21:46
    Svar till anna (2012-09-21 19:06)
    Självklart ska folk få kommentera och tycka precis vad de vill och jag svarar ju såklart precis som jag vill.Jag är ledsen att behöva neka ännu en gång till att jag ”predikar”. Din tolkning kan jag tyvärr inte göra något åt, men nu har jag kanske (förhoppningsvis) klargjort det för sista gången.

    Har svårt att tro att någon skulle idas sitta och läsa en helt vanlig blogg om det egentligen är predikan de vill åt… Du vet, det finns andra forum för sådant.

    Kanske dags att skaffa sig lite allmänbildning så att du vet vad du pratar om nästa gång du vill lämna en kommentar angående innehåll i min blogg? Om du på något sätt motbevisa mig tänkte jag?

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Predikan

    Please try again ;-)

    Redigera

  7. Helena Nilsson Springare
    21 september, 2012 kl 21:49
    Svar till Anders (2012-09-21 19:24)
    Ja, man får inte vara så biblisk om man vill läsa min blogg och tro att man ska hitta så mycket av det religiösa slaget.Jag är i och för sig hyfsat mångsidig, men kristendomen och predikningar och sådant överlåter jag till dem som kan mer i ämnet *skrattar*

    Jo, de små rackarna.. nog gör de hellre som vi gör än som vi säger. Så när man gör saker som inte är så barnvänliga så gäller det att smyyyga… *skrattar*

    Skenheligt som tusan :-D

    Ha en skön helg du med Anders!

    Redigera

Bli först att kommentera

Memory lane in a bad way!

Av , , Bli först att kommentera 10

Tiden före internet känns ju som rena stenåldern och tänk, INNAN blogg och instagram och facebook så fanns det faktiskt människor som dokumenterade saker med, hör och häpna: Papper och penna!

Under de värsta åren i mitt liv så har jag skrivit dagbok exakt varje dag. Det tackar jag min lyckliga stjärna för idag… Dels därför att jag förstår saker bättre nu. Både mig själv och andra som fanns i mitt liv på den tiden. Och dels att det är lättare att bemöta snart tjugo år gamla anklagelser om vad man sagt, gjort och varför… Vojvoj att det finns människor som aldrig kan släppa det förflutna alltså! Numera duggar det förflutna ganska tätt i min tillvaro och jag känner att jag kommer att göra vad jag kan för att stänga igen kapitlet som handlar om i princip hela nittiotalet… *suck*

Kanske fanns det ändå en mening att jag sparat alla dessa dagböcker och jag har ju förvisso hängt kvar kring det förflutna genom att behålla dessa handskrivna böcker… Men nu förstår jag att det fanns en mening med det hela!

Ibland är det nödvändigt att ta sig en resa down ”The memory lane” och denna gång är det inte för att jag VILL det, utan för att jag måste. Det är i alla fall skönt att jag har människor som jag kan bolla innehållet i dessa dagböcker med som vet hur det var  och tyvärr så finns det även saker där i som behöver komma upp till ytan och ljuset. Definitivt inte här i bloggen, utan för människor som det berör på ett eller annat sätt… Och jag måste faktiskt slå ett slag för dagböcker och riktiga pennor.

Utan dessa kanske jag inte hade suttit här. Tro det eller ej, men skrivandet höll mitt förstånd i schack när saker var som värst och som sagt… Jag ser saker i ett helt nytt ljus idag och jag kan bara säga så här:

Underskatta aldrig de skrivna orden. På gott och på ont! De skrivna orden finns kvar vare sig man vill eller ej och de skrivna orden är långt svårare att ta tillbaks! Jag älskar skrivna ord.

De är så enormt mycket mer betydelsefulla än de ord man säger när man talar!

helenass 048

Kanske man ska börja skriva dagbok ”på rikt” igen?!

:-)

Bli först att kommentera