Kategori: Personligt

Dundret levererar som vanligt…

Av , , 2 kommentarer 11

Dundret levererar som vanligt massor med good...

Dundret levererar som vanligt massor med good energy :-D

Jag och kidsen njuter av sportlovet och tar dagen som den kommer: inga tider att passa, ingen almanacka att följa, inga måsten överhuvudtaget .. det är precis en sådan vecka som jag behöver då och då för att kunna vara den Helena som min familj vill ha och behöver.

Ikväll vankas det lite roligheter också. Vi ska ut och spana på Ronny Eriksson. Han som ”älskk-kkar Gunde Svan” haha…

Ja, sån är min tillvaro just nu och det finns ingenting att klaga på. Dessutom fick jag ett glädjande besked från skatteverket igår kväll om att jag får tillbaks på skatten i en sån omfattning att jag kan åka någonstans och göra nåt skoj med familjen!

Ja, så just nu är jag så himla glad och mår så jävla bra! :-D känner att det faktiskt är läge att skryta om hur bra jag mår så här offentligt i VK-bloggen.. även om jag är medveten om att det finns dem som avskyr när jag mår bra. Men såna typer kan jag inte fästa någon vikt vid något mer, eftersom jag helt enkelt inte ”har råd med det”. Jag kan inte tillåta min dyrbara energi att få sippra ut till såna amöbor som lever på och älskar när andra mår dåligt. Usch..

Nåväl, nu ska jag äta frukost nummer 1 (ja, jag äter alltid 2 st frukostar) :-)

Önskar Er alla en fin helg. Gläds åt alla Era dagar i livet, även de dåliga.. för annars märker Ni inte när de extra fantastiska dagarna dyker upp i livets flöde.

<3 Kram

2 kommentarer

Här sitter man

Av , , 4 kommentarer 14

Här sitter man

Här sitter man.. redo att ta tåget norrut. Men till INGENS förvåning så är tåget nästan två timmar sent. Kan inte göra annat än att sucka och acceptera.

Det ska i alla fall bli kul att komma iväg på sportlov med kidsen plus en av mina bröder. Jag behöver verkligen vara ledig och jag behöver miljöombyte!

I alla fall så mår jag bättre än på länge. Vinter /vår bubblan verkar ha spruckit och jag orkar vara social igen.

Igår fick jag låna en god väns fina dotter och vi satt länge över en kopp kaffe och pratade.. jag var så himla glad efteråt och det var längesen jag träffade en så klok och insiktsfull person i så ung ålder.

Jag tänkte att jag själv hade behövt hennes klokskaper och tankegångar när jag själv var tjugo år .. men för mig tog det tio år extra och det finns säkert någon kosmisk mening med det :-)

Alla har sin alldeles egen livsresa och den gör vi ju faktiskt ensam, dock med olika följeslagare under olika perioder i livet. En del följer med länge och andra gör kortare gästspel.

Det de har gemensamt är att de alla bidrar med något till den personliga utvecklingen. Somliga bidrar med lite och andra med hur mycket som helst.

De som ställer till med mest oreda i ens liv är egentligen dem man ska tacka mest för de människorna är ju de som testar ens inre styrka.

Jag inser idag att jag är ganska glad även för de människor som gjort allt för att krossa mig. Jag har ju vuxit som fan av det, medans de fortfarande är samma stackare som inte utvecklats så många milimeter så vitt jag kan se.

Jag borde nästan tacka dem, men det räcker med att se dem ibland och inse att de numera inte väcker en enda känsla hos mig. Inte ens ilska som ofta är närmaste känslan man har till hands när någon behandlat en som skit.

Men det gör inget. Jag är ju fortfarande här!

(Väntandes på tåget.. men ändå) Haha.. nåväl, ha en finfin dag alla som fortfarande läser här! :-D kram

4 kommentarer

Att bara acceptera saker hela tiden är inte…

Av , , 4 kommentarer 17

Att bara acceptera saker hela tiden är inte...

Att bara acceptera saker hela tiden är inte alltid så lätt som det låter!

Jag insåg idag att jag är inne i den absolut jobbigaste perioden under hela året.. När solen kommer tillbaks så gör det liksom ont.. fast jag vet inte riktigt var.. (någonstans mellan själsligt och mentalt tror jag)

Dessutom så märks det att jag blir allmänt konstig också. (konstigare än vanligt..)

”Stukad” är ordet som beskriver mig bäst just nu.

Känner inte riktigt igen mig själv och faktum är att jag är lite smått gnällig och en ganska trist typ för tillfället. Jag är okoncentrerad och allmänt speedad mellan varven och dessutom är jag trött.. så in i bomben trött.

Nåväl, jag räknar med att återigen bli mig själv om sisådär två, tre veckor. Och fram tills dess så jobbar jag mest på att acceptera att jag inte är på topp just nu.

Läste någonstans att ”Livet handlar om att försonas med sin otillräcklighet” och den frasen är nog lite huvudet på spiken just nu. Jag VILL ju jämt så himla mycket och om jag inte hinner eller orkar det jag vill så blir jag mest grinig och lite sur. Sån vill jag verkligen inte vara…

Så.. jag antar att jag gömmer mig i min bubbla ett tag till och kryper fram om några veckor helt enkelt :-)

Livet och tillvaron just nu handlar mest om jobb, familjelogistik, mat, barn (både mina egna och andras) och seriös träning. Tack och lov för att jag äntligen kom till skott och köpte gymkort förra året. Vilken överlevnadsgrej liksom :-)

Men i alla fall.. nästa vecka tar jag sportlov och byter miljö totalt. Återvänder förhoppningsvis full av energi och kanske med nya infallsvinklar kring tillvaron och livet som Helena!

Ja, så får det bli helt enkelt. Vi ses å hörs! Godnajt!

4 kommentarer

Hjärta är smärta

Av , , Bli först att kommentera 12

Hjärta är smärta

Hjärta är smärta..
Jo, men så är det ju!

Idag på alla hjärtans dag måste det bli fokus på allt det jag har och allt det som fyller mitt hjärta med värme och kärlek..

Och allt det där andra, som tidigare skapat kyla, tomhet, smärta och sorg får helt enkelt krympa ännu mer och ta mindre plats än förr. Inte för att det någonsin kommer försvinna helt.. men ändå. För varje dag tar svåra saker mindre och mindre plats i mitt hjärta och i mitt sinne.

Det är ändå allt det där tunga och svarta som till slut ändå har gjort att jag uppskattar mitt liv så himla mycket idag.

Svåra förluster verkar, (hur konstigt det än kan låta) kunna få mig att liksom glädjas åt det allra minsta som andra kan tycka är helt utan betydelse. Märkligt, men ändå så jävla fantastiskt. Livet pågår varje minut och här är jag.

Mitt i livet. Mitt och ingen annans :-D

Glad alla hjärtans dag till alla Er! <3

Bli först att kommentera

Äntligen är det februari

Av , , Bli först att kommentera 13

Äntligen är det februari

Äntligen är det februari!! Jag börjar så smått vakna ur min vinterdvala och inser att hur jobbig Januari än var så minns jag knappt något alls och nu helt plötsligt så känns allt bara.. bättre! Lättare liksom.

Tycka och tro vad man vill om vissa saker, men just vad gäller hur vissa månader och tidpunkter på året påverkar mig negativt så vet jag i alla fall med största säkerhet att från och med NU.. så blir det bara bättre :-)

Jag kämpar på för att hålla mig frisk på alla plan: fysiskt, psykiskt och andligt.. ibland är jag ju som bekant snabbare än Lucky Luke och har energi så det räcker till allt och lite till.. och vissa dagar så liksom bara vissnar jag och orken räcker knappt till att göra det mest vardagliga. Men som tur är så blir just ”neråtdagarna” mer sällsynta och jag inser att jag trots allt har bra vind i mina segel.

Jag har tack och lov mina nära och kära som burit mig under mina mörkaste och tyngsta dagar och för det kommer jag att vara evigt tacksam. Jag inser hur lyckligt lottad jag är och vilken kvalité jag har på det mesta som finns i mitt liv.

Och på tal om livet: ”Vi spenderar första halvan av våra liv genom att göra oss oersättliga och den andra halvan av livet behöver vi för att ersätta oss själva”

Shit alltså.. nu när jag är halvvägs i livet så behöver jag alltså återupptäcka mig själv. Kan det vara så? :-)

Ja kanske.. men i alla fall.. redan Februari! Snart är det sommar. Håll UT! kram

Bli först att kommentera

Var god stör ej

Av , , Bli först att kommentera 10

Var god stör ej

Var god stör ej! Livet pågår!

Ja, livet pågår för fullt och nu när jag haft två nattveckor på jobbet så har jag också haft massor med ledig tid då jag har kunnat göra en del trevliga (och mindre trevliga) grejs.

Jag har träffat folk jag gillar och hängt en del över en och annan kopp kaffe med hejdlöst mycket intressant skvaller, jag har hängt på gymmet rätt mycket, jag har myst med mina underbara ungar, jag har lyckats städa ur både kyl & frys… så ja, kort sagt så kan jag ju bara meddela att jag och mitt crew på Sagovägen mår finemang helt enkelt :-)

Däremot så har jag drabbats av ett par i-landsproblem som i och för sig bara pekar på hur bra jag har det: Min älskade Champion-klocka som jag köpte till mig själv när vi skulle gifta oss är paj. Jag har lagt ut 900 spänn på reparation och ändå måste den in på rep hos urmakaren igen.

Dessutom har mina älskade skor från Ldir gått sönder och troligtvis går de inte att laga :-( fånigt kanske, men eftersom jag är en väldigt aspig männscha så älskar jag faktiskt MINA saker väldigt mycket och lagar dem hellre än att köpa nytt så känns det verkligen sorgligt.

Och så det värsta av allt: Jag har fått navelbråck efter att ha kört lite för hård magträning. Jag känner mig som 25 år, men naveln envisas med att vilja gå i pension. *Suck* ont gör det också..

Men… jag har i alla fall förstånd nog att inse hur privilegierad jag är på alla plan.

Mina löjliga problem kan inte ens mäta sig med de problem som till exempel alltför många NordKoreaner upplever i de fångläger som regimen ägnar sig åt att stänga in folk i. Läs boken ”Flykten från läger 14” så kommer du (förhoppningsvis) att bli en mer tacksam person och kanske till och med uppskatta dina små ”problem”?

Sedan har jag just läst Magda Gads reportage om småpojkarna som lever som sexslavar i Afghanistan också. Jag mår illa och blir både förbannad och ledsen. Kultur och religion verkar kunna ta fram riktigt vidriga saker i människor rent allmänt och det enda jag kan göra just nu är att åtminstone ta del av de här stackars människornas berättelser.. det är min förbannade plikt kan jag känna.

För mina små fjuttiga problem rör ju bara en massa lyxprylar och ytliga ting. Jag behöver inte slåss för mitt liv så jag säger bara: Tacksamhet ska prägla min tillvaro ännu mer framöver. Vi ses :-) kram

Bli först att kommentera

Vi är alla bara tillfälliga..

Av , , Bli först att kommentera 15

IMG_20190103_085817

 

Våra liv är bara tillfälliga och tiden som vi människor får leva och existera är utmätt..

Tillfälligheterna styr våra sköra små människoliv och varje morgon när vi vaknar så BORDE vi egentligen vara tacksamma.

Tacksamma för varje ny dag som vi får uppleva här på jorden. Men ändå är det så mycket vi bara tar för givet varje dag.

Jag har (som vissa kanske märker) sett Jonas Gardells miniserie ”De dagar som blommorna blommar” och ja, den gick ju rakt in i hjärtat och jag grät några tårar.

Tårar av så många anledningar!

Jag som är född på 70-talet kände igen så mycket av miljön i serien, jag kände igen den fasansfulla känslan kring någon man älskar som väljer drogerna framför människorna..

Jag vet också hur det känns att bli kvar med frågorna när någon man älskar väljer att ta sitt liv.

Det var också ganska känslosamt att serien också skildrar Estoniakatastrofen. Jag träffade en av mina stora kärlekar på just den båten bara några år innan den sjönk och med tanke på att hela den relationen var en katastrof i sig så kändes just de scenerna från båten som en riktig smäll rakt in i mitt känsloregister. Sorg och vemod bara vällde över mig. Både för vad som hände med karaktärerna i tv-rutan, men även som en påminnelse om de tillfälligheter som ledde mig ombord på just den båten och som på många sätt har fört mig hit, där jag är idag: dvs.. exakt just här och nu med de tankar och känslor som jag upplever just idag.

Ja, om Ni inte redan sett serien på svt så rekommenderar jag Er verkligen att se den!

Den kommer garanterat att lämna några avtryck och väcka både känslor och tankar på vad vi gör med våra liv och i våra liv… jag själv är i alla fall oändligt tacksam för varje ny dag. Jag är tacksam för allt jag ÄR och allt jag HAR för jag vet att när som helst kan så kan det ju faktiskt bara försvinna.

För vi alla är ju bara tillfälliga…

Bli först att kommentera

Review?

Av , , Bli först att kommentera 12

Då vare dax igen.. ännu en liten nyårskrönika så här strax innan årsskiftet.. Here we go:

Januari:

pool

Januari var kall och jobbig. Jag jobbade mest, men vi hann ta oss iväg på en skön resa till solen med goda vänner varav en av dem fyllde jämt! Hur trevligt som helst.. (som alltid)

Februari:

Minns jag knappt om jag ska vara ärlig.. Jag minns att det var ganska kallt och att jag hängde med näsan i olika böcker all min lediga tid. (Tråkig? Inte alls!) Jag hade min vintermånad i ide typ.. Och snabbt gick februari över :-D

1519460030_46702573322Vintermånad + massor av böcker= sant!

Sen blev det…

Mars:

I mars månad hann jag dra iväg på till Gällivare och hänga runt på Dundret och ägna mig åt skidåkning en hel del. Det var galet mycket snö och jag skottade taket hos min mormor. Jag var ledbruten i några dagar efteråt. Jag har ju vuxit upp bland snö och is, men såna här snömassor som det var detta år har jag fasn aldrig sett haha…

IMG_2013

Och så äntligen:

April:

IMG_2109

I April började vi alla så småningom tina upp ur vinterdvalan. Det var fokus på kidsen och alla positiva förändringar som vi stod inför. Vi var alla glada och nöjda över allt det som erbjöds till hela våran familj. Oro kring framtiden skingrades äntligen och vi kunde alla börja leva och vara precis så som vi ville vara! Fantastiskt på tusen olika sätt  :-)

heart

Maj:

I Maj så bestämde sig en viss person för att han ville klippa bort sitt långa hår. Det är nog det jag minns bäst… Och att det var väldigt varmt för att vara Maj!

IMG_2222

Och så äntligen sommar…

Juni:

En av de bästa månaderna i hela mitt liv.. Vi drog iväg till Teneriffa hela familjen och det var ju såklart HELT UNDERBART!

IMG_2318

Först var vi tvungna att åka tåg för att komma till flyget.. Trötta var vi, men mysigt hade vi..

heart

IMG_2820

Playa el Duque. Superhärligt! Lille B lärde sig simma också..

IMG_2853Jag samlar på solbränna och leker rockstjärna.. :-D

Juli:

Trots att jag jobbade hela sommaren så hann jag dra iväg till Gällivare och njuta av den varmaste sommaren på länge. Jag hann hänga runt i Sammakko och leva lite härligt stugliv.. himla mysigt! Påminde mig själv om att det är något jag ska göra oftare i framtiden.

IMG_2964

Sommarens bästa bild på lillkillen tror jag..

:-D

IMG_2980

Jag badade i hav, älv, pool och sjö inom loppet av några dagar…

Augusti:

Ja, det här var var verkligen MITT år. Jag hade sjukt roligt under hela Augusti och jag åkte iväg på min tredje utlandsresa med min bästa vän. Vi stack till Rhodos och hade det bara så… himla BRA! Jag myste dygnet runt och ville aldrig åka hem :-D

Vi bodde dock INTE på HOtell Helena..

IMG_3247

:-D

Jag smygfotade en snubbe på stranden som påminde om Jimmie.. hihi..

IMG_3271

Han var ganska göllig.. hehe..

IMG_3297 (2)

Jag har nog aldrig varit så brun som denna sommar..

Helt galet!

IMG-20180828-WA0004~3

September:

Jag hittade Jimmies stulna cykel ensam och övergiven på stan. Det var nog det mest minnesvärda som hände i september. Annars jobbade jag mest och förberedde mig på att gå i ide för vintern.

1536763795_46702573322-1024x1024

Jimmies gröna bebis som betyder så mycket för honom :-D

Oktober:

Jag och Jimmie åkte på kryssningen 90-talsvågen, men tyvärr finns det inte så många ehrm.. rumsrena bilder från den helgen haha.. Men ja, det var sjuuukt kul i alla fall!

unnamed

(Å snart kommer kapitel 2..)

November:

November var en galet jobbig månad för mig på tusen olika sätt för hela mig och för hela min familj. Jag tänker inte ens ladda upp någon bild, för November 2018 vill jag helst bara glömma. Det var en mardrömsmånad… men som tur är så blev det ändå äntligen…

December:

Och jaa… här är vi nu helt enkelt  :-D

Det största och bästa som hände var att en person jag tycker om blev friskförklarad från långvarig sjukdom och två andra som jag också tycker jäkligt mycket om kom med ett efterlängtat bebisbesked…

Plus att jag fick åka utomlands för fjärde gången detta år  :-D

Underbar månad! Vi träffade så många härliga människor på Gran Canaria som för alltid etsat sig fast i våra hjärtan..

heart

IMG_3408

Stor & Liten

Ja, 2018 var ganska snabbt summerat och det var väl skönt för nu e jag TRÖTT!  :-D Kl 22-gränsen är passerad med råge… haha…. Men i alla fall:

Gott Nytt år till alla!

Bli först att kommentera

Ramlade över några kloka ord som jag gärna…

Av , , 2 kommentarer 11

Ramlade över några kloka ord som jag gärna...

Ramlade över några kloka ord som jag gärna vill dela med mig av:

”Intelligenta människor undrar ofta över och ifrågasätter sig själva medans knäppskallarna ständigt är stensäkra på att de alltid har och gör rätt” :-D

Hmm … *funderar* Ja, Jag skulle nog kalla mig själv för en synnerligen intelligent knäppis…

Haha.. Jodå! Vi ses å hörs <3 kram

2 kommentarer

Några dagar i hemmabubblan har passerat och…

Av , , Bli först att kommentera 14

Några dagar i hemmabubblan har passerat och...

Några dagar i hemmabubblan har passerat och jag känner mig mer än nöjd över semesterveckan.

Idag är det dags att masa sig iväg till gymmet för att kolla om formen ligger lika bra som innan jag for iväg :-D

Hoppas det! För nu ska jag ladda inför 2019 och bli ytterligare en bättre och starkare version av mig själv :-) 2018 lyckades jag faktiskt med alla uppsatta mål i alla mina kategorier så nu vet jag ju att jag kan. Även när saker känns motigt och svårt så både KAN och orkar jag. Det känns fantastiskt.

Det som är tråkigt är när det dyker upp personer som vill ge mig dåligt samvete för att jag mår bra nu och faktiskt.. jag blir lite ledsen över det, men å andra sidan så är det också en påminnelse om hur dåligt jag har mått en gång i tiden.

Jag tänker inte ha dåligt samvete längre, för det jag hittills åstadkommit har jag gjort på egen hand och trots att jag för bara några år sedan var på väg att krascha rejält så lyckades jag (trots allt) hålla näsan över vattenytan och för det är jag så otroligt tacksam.. jag är ödmjuk inför det faktum att jag nu får LEVA.. istället för att ”bara” överleva..

Men jag vet också att jag behöver vara uppmärksam på vad som händer både inombords och utanför mig själv för att kunna behålla min hälsa.

Jag försöker vara nära min intuition och jag gör vad jag kan för att uppmärksamma min magkänsla när den vill säga mig något. Det är betydligt lättare att lyssna inåt numera, när jag inte känner mig lika trasig.

Ibland tänker jag ju som bekant alldeles för mycket och det har jag accepterat. Det finns mycket som fortfarande skrämmer mig, men trots allt det som ibland gör mig livrädd så måste jag ändå ta ett djupt andetag och faktiskt möta det jag är rädd för.. det är svårt men förmodligen nödvändigt.

Det enda som är trist är när jag förväntas ha dåligt samvete över saker som jag 1. Inte har gjort. 2. Sånt jag inte kan påverka och 3. För att jag är den jag är.

Jag vill bara få vara jag :-) och det tog mig trots allt 44 år att bli den jag är exakt just nu.. så jag fortsätter gärna i samma spår för jag inser att jag är ganska bra på att va jag! <3

Ha de gött alla Ni! Kram

Bli först att kommentera