Sysselsättning:  mamma,  fru, arbetskamrat, kompis, dotter, barnbarn, storasyster, granne och människa
Bloggar om: livet o lite till
Född: 1974 i Gällivare
Familj: Husband and kids
Bor: Umeå
Bil: My TOYOTA is fantastic
Husdjur: aldrig i livet
Dröm: att få se mina barn växa upp helskinnade
 

Bästa egenskapen: Jag är energisk och för det mesta glad. Har stor empatiskt förmåga och vill alltid hjälpa till. Jag är en god vän och sviker aldrig ett förtroende. Dessutom är jag nöjd över mitt liv och hur det utvecklats under de senaste åren.                                       

Sämsta egenskapen: Sover för lite och är jämt hungrig! Något tidsoptimistisk emellanåt.

Intressen: mitt liv och ibland andras
Senast lästa bok: läser 2-3 böcker i veckan
Förebild: min kära mormor
Bästa minne: när jag träffade mina barn för första gången. Och när jag gifte mig med Jimmie. En fantastisk dag!

Tillgänglig? Ibland! Mest troligt på: e-lackare@hotmail.com

 

 

Visar inlägg med etikett brev till en obehaglig typ
Visa träffar från alla bloggar

Jag vet att du...

 ....hoppas på att jag ska blåsa liv i dina flera ÅR gamla infekterade familjefejder.

Att du hoppas att jag ska sänka mig på din nivå.

Att du vill att jag ska visa mig lika dålig som du är.

Att du önskar att jag ska göra dig till en huvudperson. (sista gången bjuder jag på. Så visst: Du får en minut av berömmelse i min blogg. Varsågod!)

Att du hoppas att jag ska bli ledsen och förbannad.. men nä, det krävs lite mer än en sån som dig för att väcka sånt i mig..

MEN...

Jag ska inte falla i din fälla trots att jag idag fått ta emot hemska samtal om att du fortsätter dra med folk i din galenskap och i din sjuka fantasivärld. Herre min JEEE.. Det var ju för fasiken minst tie år sedan jag såg dig sist tack och lov. Och trots att jag vet så mycket skit om dig så att det skulle räcka till en roman i storleksordning Stieg Larsson så tänker jag alltså inte göra slag i saken och skriva något sådant strunt om dig. Jag nöjer mig bara att veta att du är DU. Det är straff nog för dig kan jag tänka.

Du är inte min "släkting" längre och jag har som tur är inte behövt se dig eller ha med dig att göra på många år. Jag hade nästan glömt dig. Men bara nästan. Jag kollar mig fortfarande över axeln då och då för att se om det kommer en kniv eller två flygandes. Så nu är det bara för dig att fortsätta med DITT liv och låta mig och mina barn vara ifred.

Jag vet att du älskar att vara elak och gör allt för att försöka rasera folks liv. Men å andra sidan, jag vet ju varför du är så elak och bitter. Det räcker för mig att veta det. Jag tycker mest synd om dig.

Men det är beklämmande att du mår bra till och med av att krossa ett barns tankar om sin egen existens. SHAME on you hemska människa.

Nåväl, den enda cred du får av mig är att du lyckats kvala in på "De-mest-obehagliga-människor-jag-mött-i-mitt-liv-5-i-topp-lista" 

Du gjorde dig förtjänt av en andraplats på den listan redan första gången jag träffade dig för sisådär 21 år sedan. Men nu är det alltså:

NO MORE!

Alltså slutar jag skriva....

....

....

NU!!

Och till Er övriga:

Ha en skön lördagkväll.

:-)