...just inget vidare. Idag är en sådan dag.

Vaknar med en hiskelig huvudvärk. Håret står åt alla håll och kanter. Har glömt tvätt i maskinen. Det finns ingen schysst frukost hemma. Kläderna sitter inget vidare. Jag har ont i benen. Jag har glömt att tanka bilen...Osv...

osv...

Men alla mina miniproblem som uppstått för dagen är ju av övergående art och jag är i grund och botten en väldigt positiv människa som uppskattar allt vad mitt liv har att erbjuda.

Den här dagen är det också en dag som kanske  innebär extra stor sorg för mamman som förlorade sin lille son på ett fruktansvärt sätt.

Det har gått ett helt år sedan en pappa valde att avsluta sin egen sons liv bara för att straffa och såra. Det är ofattbart och idag går mina tankar till den lille pojkens mamma. Jag hoppas att hon inte känner sig ensam en sådan här dag och att hon kan förnimma närvaron av pojkens energi och minnas honom så som han var.

Som sagt... Mina egna små futtiga så kallade problem är inte ens problem, utan bara små fartgupp i tillvaron. Jag kör över dem så ligger de i dåtid.

Vissa dagar är bättre och en del dagar är sämre.

Men har du friska och levande barn så tycker jag att du ska försöka se dem med nya ögon just idag och verkligen tänka efter vilken rikedom du har.

Var rädda om varandra!

"Life goes on even after a broken heart even if I wish that the world would stop just for a while to give my heart  more time to heal"