...ja, det har vi faktiskt både jag och Jimmie. Vår brokiga familj finns i de flesta delar av landet så det är inte helt lätt att träffa alla så ofta. Men i helgen har vi haft Jimmies mamma samt hans mormor och morfar hos oss.

Det var verkligen kul att få träffa dem och få veta lite mer om Jimmie och var / vem han kommer ifrån. Jimmies mormor och morfar kom till Sverigen från Ungern 1956 och hade en hel del intressant att berätta om den tiden. Jag är fantastiskt glad över att de kom till Sverige  för annars hade jag ju inte haft min fina Jimmie och vi hade inte haft våra fina söner... Kolla in yngst och äldst:

Mys med pappas morfar

Mys med pappas mormor

Det var en väldigt trevlig liten familjesammankomst och jag hoppas att vi får fler tillfällen att träffas.

Nåväl, nu sitter jag och väntar på resten av familjen och funderar på vad vi ska käka till middag. Dagens mål är uppfyllt och det bestod i en promenad till och från strömpilen för att byta ut kolsyrepatronen så nu känner jag mig sååååååå jätteduktig..

*nöjd*

Undrar vad jag ska ha för mål imorrn?

...eftersom den gode Martin just skrämt skiten ur mig bakom köksfönstret med årtiondets hemskaste häxgarv. Jag darrar fortfarande av skräck. Överraskningar i alla ära, men gevalia blir det inte tal om denna gång haha...

Ikväll har jag suttit och traderat som en tok eftersom jag lyckats göra mig ett par tusingar de senaste månaderna på skräp och gamla kläder som mest ligger och dräller. Vissa prylar har jag till och med fått MER för, än vad jag gav när jag köpte dem. Så då blir man extra taggad och vill kränga ännu mer prylar. Så nu svider inte tv-olyckan lika mycket eftersom jag skrapat ihop en hel del sköna slantar!

Miii laaajk...

Men det bästa med det hela är väl att man blir av med grejjer. Pengarna är lite bonus bara.

Hursomhelst så var mamma och co här ikväll. Morsan bakade helt gudomlig pizza och vi hade det riktigt mysigt. Känns som att vi ses för sällan men när vi väl gör det så är det alltid lika trevligt. Jag gillar verkligen min familj. De är toppen!

Ville bara säga det...

...så ska jag se till att lugnet jag får med mig härifrån håller i sig!

Jag ska bli bättre på att välja rätt saker och göra RÄTT prioriteringar. Det låter ju onekligen bra, men det kan vara lättare sagt än gjort vissa gånger.

När man snart har hela tre barn (!) så är det ju inte bara att låta tiden flyta på. Förmodligen måste man planera det mesta lite bättre och mer effektivt. Jo, det vet jag ju redan. Nu gäller det bara att iscensätta det hela så gott det går.

Nåt som jag verkligen ska tänka på i framtiden är att vara mer selektiv vad gäller mitt umgänge. Jag kommer inte att vara ett självklart mål för fika / mat /partysugna människor som ständigt dyker upp som gäster vid mitt bord men som själva ALDRIG bjuder tillbaks.

Varför ska man alltid vara så gästfri när en del människor inte ens tänker tanken på att någonsin bjuda tillbaka?

Sen finns ju även motsvarigheten till ovanstående... Och det är de som ALDRIG kommer hem till en fastän man bjuder in. Det finns ju ALLTID bra anledningar för vissa till att aldrig lämna sin lilla stadsdel och komma över och hälsa på. Nä, då får man alltid vara den som ser till att komma över om man ska ses överhuvudtaget. Lika tråkigt det i längden.

Så nu undrar jag: Är det för mycket begärt att önska att det fanns ett slags mellanting av dessa två umgängesformer?

Snacka om att lufta sina i-landsproblem alltså.. *suck*

Men det är verkligen så jag känner. Och med tanke på att min så kallade "fritid" kommer att minska drastiskt i framtiden så är det också många människor som ryker lika snabbt som fritiden. Jag orkar inte med folk i samma utsträckning längre. Så enkelt är det. Men det behöver ju nödvändigtvis inte bara vara av ondo. De som håller hög kvalité stannar och resten försvinner. Egentligen inte konstigt alls om man tänker efter.

Bäst att hålla på sin energi så att den räcker till familjen.

"Det är trots allt familjen som som ska funka...

resten borde komma av sig självt!"