Varför är det...
...så viktigt för så många med dyra statussymboler? Varför kan folk idag inte nöja sig med det lilla? Varför mår folk så dåligt i sig själva att de måste fylla på med döda ting för att må bra i sitt hjärta?
Jag och dottern promenerade igår morse genom regnet runt nydalasjön. Det var så otroligt mysigt och vi hade verkligen trevligt tillsammans. Jag älskar ju som alla vet Nydalasjön och jag har hängt runt sjön sedan jag var en trettonårig liten spink.
Nydalasjön är min oas och där omkring springer jag, badar jag med barnen, fikar med vänner, grillar, leker och där i krokarna kan jag bara vara. Bara existera med mig själv och mina egna tankar.
Det låter kanske fånigt, men det enda som behövs för att jag ska må bättre kan vara en liten promenad bland grusvägarna som går runt sjön. Och jag funderar mycket. På många saker. Som varför jag är så himla nöjd med det lilla? Jag har kommit på att saker som gör mig glad är de "små tingen" i livet.
Att få en stund för sig själv då och då, att få ett vykort i brevlådan, att en vän kommer med en pocketbok man inte läst, att dricka en kopp thé och tända ett ljus en mörk kväll och så vidare...
Jag har svårt att se mig själv bli lycklig över dyra prylar som designade möbler, svindyra telefoner, löjligt dyra bilar eller märkeskläder.
Och även om jag hade löjligt mycket pengar så skulle jag inte bli överdriven i min konsumtion ändå.
När jag läste breven jag skrev till min moster när jag var fjortis så slår det mig att vissa saker får barn idag aldrig uppleva. Längtan och strävan efter någonting. Det är lite otäckt att tänka på faktiskt.
Jag kunde vänta på ett brev i två veckors tid och gick förväntansfull hem från skolan varje dag för att titta i brevlådan. Idag blir en unge frustrerad om hon eller han inte får svar på ett sms inom en minut. Skrämmande!
Jag skrev i mina brev att jag önskade mig brevpapper och frimärken i julklapp. Idag önskar sig BARN dyra teknikprylar som de inte ens är mogna för.
Jag fick sträva och spara efter saker jag ville ha. Idag får barnen allt och lite till. De får även sånt som de inte ens efterfrågar. Bara för att föräldrarna ska visa hur lyckade DE är som ger sina barn allt de pekar på.
Så jo, nog tror jag att det finns ett stort samband idag mellan att barn och unga mår så dåligt och att de har allt och lite till. Laptops, I-phones, TV-spel, mopeder, designade kläder och andra dyra statussymboler.
En del vuxna ger ju sina barn allt i prylväg! Men jag tror att vi måste tänka om där. Vi måste ge våra barn längtan, strävan och förväntan.
Annars har de ju ingenting att se fram emot. Och det är då man börjar må dåligt.
Ge dina barn framtidstro istället och att det GÅR att vara lycklig utan svindyra mobiler, datorer och andra dyra grejjer som oftast hjälper till att göra oss olyckliga istället för lyckliga.
Ju mer skuldsatt du är desto lyckligare är du. Eller...?
Flummigt..?
Inte alls..

Helena