En särskild hälsning till min söta mormor:

Jag har cyklat elcykel på lunchen… det gick snabbt som f-n OCH… Jag hade hjälm på mig. Det kändes tryggt och jag ska försöka göra det till en vana. Varför är man så slarvig med sin egen säkerhet när man är toknoga med barnen?! Så dumt… egentligen!

Nä, nu blire skärpning för mig alltså! *Lovar*

Jag vill verkligen inte spräcka huvudet och mina ärr från senaste vurpan påminner mig dagligen om att livet är mer skört än vad vi vill tro!

Var rädda om er alla! 🙂