Insåg att jag varit frånvarande från min lilla blogg otroligt länge, har inte haft någon motivation, ork eller lust att skriva. Men tänkte att nu är det väl ändå dags. Dagarna har inte bara gått snabbt, dom har kutat förbi med snabba ben. Plötsligt var våren över och sommaren tågade in med högljudda skratt och skrik. Jag förvånades över dess energi och livslust. Jag som är van att våren håller i sig väldigt länge innan den låter sommaren ta över satt mest och gapade över hur snabbt årstiderna skiftade.
Nu har jag blivit bortskämd med sol och värme och då plötsligt…. Blir det genast sämre väder, kyligare luft och tunga moln. Men då och då kommer den varma solen fram och påminner mig om vad som väntar.
För ett år sedan precis på dagen ringde jag ett samtal, då var det bestämt. Lägenheten där hemma blev uppsagd och jag började planera inför en flytt som skulle komma att skaka om allt i mitt liv. En ny vardag skulle infinna sig och nya människor skulle passera mina ögon. Med spänning och skräck!
Jag kan inte annat säga än att det nog varit det bästa jag gjort, att jag faktiskt vågade släppa det trygga och säkra för att testa det osäkra. Det blev ju faktiskt något riktigt bra! Trots att jag suttit många gånger och undrat om jag verkligen gjorde rätt. Visst saknar jag det gamla lite, men mest människorna. Mina människor, men det bästa är ju att dom finns kvar. Mina vackra, underbara människor! Ni som stöttar mig, som tror på mig och finns där – dag som natt. Jag älskar er så fruktansvärt mycket!
Jag hoppas att vi snart ses!
Jag känner att detta kommer att bli en galet härlig sommar, med mina bästaste människor, från norr till söder!
Senaste kommentarerna