FN:s klimatkonferens öppnas senare idag i Köpenhamn och världens länder siter nu vid samma bord för att diskutera vår tids största utmaning. Hur skall den mänskliga aktiviteten på vår planet utvecklas så att det finns en värld kvar till våra barn och barnbarn. Det skall nu ledar för både rika och fattiga länder diskutera. Men den stora frågan kommer troligen att bli hur åtagandena skall fördelas och framförallt betalas.

USA släpper ut cirka 20 ton koldioxid per capita och år vilket skall jämföras med endast 4 ton för varje svensk och år. Indien släpper idag inte ut mer än mellan 1 och 2 ton koldioxid per capita och år. USA och Sverige är två utvecklade industriländer medan Indien strävar efter ökat välstånd genom en snabb industrialiseringsprocess där koldioxidutsläppen per capita ökar snabbt.

Är det rimligt att be Indien och andra befolkningstäta länder at minska sina nuvarande utsläpp per capita eller ens be dem att inte öka utsläppen så länge vi i västvärlden har utsläpp per capita som befinner sig mellan Sverige och USA? Vore jag indier, kines eller afrikan skulle jag ha svårt att se den logiken. Samtidigt måste de totala koldioxidutsläppen minska för att de negativa konsekvenserna av mänsklig aktivitet inte skall bli katastrofala för våra barn och barnbarn.

Jag vet att sveriges statsminister tillika EU:s ordförande Fredrik Reinfeldt (M) kommer att anstränga sig till det yttersta för att bidra till att den rika världen ekonomiskt förbinder sig att betala för reduktioner i den fattiga delen av världen. Men i slutändan kommer USA och president Obama nu att verkligen sättas på prov.

Edward Riedl (M).