Npf med mera

Kan minskad inkomst leda till SD-röster

Av , , Bli först att kommentera 1

Debattartikel: Mer liberalism är inte rätt väg för socialdemokraterna av Dan Anderson och Bo Bernhardsson innehåller följande mening: ”Av dem som har sjuk/aktivitetsersättning röstar nu också 30 procent på SD, enligt SVT:s valundersökning 2018 (Valu).”

Till saken hör att jag själv har sjukersättning på halvtid. Jobbar/studerar halvtid, får ersättning för resten. Jag har upplevt att bidragsdelen inte räcker lika långt som den brukade göra. Med andra ord, jag tänkte bidraget inte hade följt med inflationen. Och att öka matpriserna snabbare än inkomsterna är ett gammalt beprövat sätt att skapa social oro.

Jag trodde det kunde förklara ovanstående uppgift om andelen SD-röstande i den gruppen. Men jag gick vidare och det verkar som sjukersättningen faktiskt följer inflationen. Däremot har ersättningen inte följt löneökning. Detta enligt ett blogginägg av Micael Kallin (nationalekonom, journalist och fotograf): Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning. Plus då att bidragen baseras på tidigare inkomst och är de flesta som får denna form av bidrag, redan har låg inkomst, på grund av sjukdom och tidigare tillhörande sjukskrivning. Frågan blir om ännu låg inkomst kan leda till social oro även om inkomsten följer inflationen?

Bli först att kommentera

Min breda bakgrund (Blot blot western baby)

Av , , Bli först att kommentera 2

På denna anslagstavla har jag helt enkelt satt upp papper jag är stolt över att ha. Det är väl vad man gör med anslagstavlor.

IMG_7374 - Edited

Till vänster hittar vi bl.a. ett lönebesked från Västerbottens kuriren. I mitten ett intyg från Textlabbet, Bona folkhögskola. Och det lilla, vikta pappret högst upp till höger med vita linjerna på svart bakgrund är en Western blot, som jag gjorde på universitetet. Om det sistnämnda inte ringer en klocka hos er, är Western blot inte helt olikt en Southern blot som special agent, Dana Scully, utförde i ett avsnitt av Arkiv X.

Nej jag ska sluta fåna mig. Western blot var något vi gjorde i våtlabbet på en biokemikurs jag tog för några år sedan. Poängen är att jag har satsat både på skrivande (här demonstrerat av lönebeskedet från VK) och på biokemi (Western blot). Men inte kommit ända fram med något av de två. Så kan det gå.

Bli först att kommentera

Filmer, eller egentligen om män i krig.

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag är med i en asperger-grupp. Det är egentligen lustigt att jag inte har nämnt det förrän nu. Det skulle kunna vara viktigt. Men för att skriva ner något som egentligen inte har med AST att göra. En kväll såg vi i gruppen filmen Hurt Lockers, om Irak-kriget. Filmen inleds med ett citat som påstår att krig är en drog. Och en poäng i filmen verkar vara att soldater kan bli beroende av adrenalin. Drogen är adrenalin. Kanske jag har missförstått det hela, kanske är följande ett ”europeiskt” perspektiv, till skillnad från det amerikanska perspektivet i filmen, men när det kommer till män som älskar krig tänker jag på kamratskap, inte på adrenalin. Vi har lärt oss att män i mellankrigstidens Tyskland saknade kamratskapen i skyttegraven. Till och med Adolf Hitler själv skulle ha upplevt fenomenet. På andra sidan, På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarques är känd som en anti-krigsroman och romanen brändes i nazisternas bokbål. Men boken handlar mycket om kamratskap. Så jag trodde att krigets ”drog” var kamratskap inte adrenalin.

Bli först att kommentera

Närodlade bananer

Av , , Bli först att kommentera 1

Detta är inlägget där jag frågar om den välmående medelklassen i Umeå vill äta närodlad Frankenstein-mat (frankenfood)? Ni förstår, min yngsta syster och hennes familj har en stuga på västkusten. Jag var där nere i mellandagarna och över nyår. Jag blir så inspirerad till att också ha ett hus på landet och att odla min trädgård. Eller för att vara mer ambitiös odla min åker.

IMG_20181031_102156474_HDR

Bild: Deras växthus.

Men vad skulle jag odla på åkern? Naturligtvis vill man vara klimatsmart, även om det inte är mer än en dagdröm vill man ha en klimatsmart dagdröm. Det anses bättre att odla fleråriga växter än ettåriga växter. Fleråriga växter binder kol över mycket längre tid än bara en säsong. Vilket fick mig att tänka att jag skulle vara en omvänd Karl-Oskar. Istället för att som Karl-Oskar gå in i skogen och röja upp åkrar vid sjön Chisago, med andra ord ersätta fleråriga växter (träd) med ettåriga växter (spannmål, potatis) skulle jag ta över en åker och plantera fleråriga växter på den.

Hänger ni med? Fleråriga växter som passar vårt norrländska klimat är väl bara några enstaka fruktträd och bärbuskar. Men den drömmande, flamboyanta delen av mig vill odla subtropiska fruktträd. t.ex. dadlar, citrus och mandel. Med modern genteknik kan vi åtminstone börja leka med sådana tankar. Främmande växter kan anpassas till vårt klimat. En början skulle vara att sätta in gener som producerar anti-frys-protein i subtropiska fruktträd och se vad som händer. I sin bok The taste of tomorrow nämner Josh Schonwald i förbifarten tanken på att sälja lokalodlade bananer i New England. Nu är bananer kanske lite överkurs. Men det finns ju andra exotiska frukter som vi eventuellt skulle kunna geneditera och odla på en åker utanför Umeå.

Sedan kan man, som omvänd Karl-Oskar, en dag ställa sig på stadens torg och förkunna: ”Kära medlemmar i den akademiska medelklassen, ni ska stereotypt tycka att ‘närodlat’ alltid är bra och att sk gmo alltid är dåligt. Vad säger ni om närodlad gmo-grapefrukt? Grapefrukts om dessutom är bra för klimatet eftersom träden binder koldioxid.” Nu, ifall jag inspirerade någon måste jag lägga till att det finns lagar om genomeditering. Om du vill syssla med det är första steget kanske att flytta till Kina, där lagarna inte är så hårda. Dessutom jag kan nästan garantera att växtförädling kräver en hel del metodiskt arbete och tålamod.

Bli först att kommentera

Costa Rica och tyska glosor

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag tror att det i både latin och tyska finns ett ord eller fras för att längta bort*. Ett ord som är motsatsen till hemlängtan, att längta till andra platser. Platser som du kanske inte ens har besökt.

Jag läste någonstans att Costa Rica är ett av det bästa länderna i världen att vara “expat” i. Om jag hade kunnat spanska. Om jag hade haft en karriär. Om jag inte hade varit känslig för värme. Om jag hade haft någon social förmåga. Ja, då hade jag gärna åkt till Costa Rica och arbetat.

* Det tyska ordet jag tänker på är inte “wanderlust”, men efter “Weltschmerz” är wanderlust det bästa tyska ordet på “w”.

Bli först att kommentera

Greta Thunberg

Av , , 2 kommentarer 1

Det vara inte förren i början av månaden jag lärde mig att den unga klimatakitvisten Greta Thunberg är diagnostiserad med asperger syndrom. Det är frestande att skriva om det. Att koppla samman klimatångest och asperger. Av egen erfarenhet vet jag att saker i världen och samhälllet kan utlösa ångest, ångest som skulle kunna inspirera aktivism. Man vill till och med nämna Temple Grandins TED-talk från början av 10-talet, med rubriken The world needs all kinds of minds, “Världen behöver alla typer av sinnen“. Ett föredrag där Gardin säger att om det inte hade funnits autistiska hade vi suttit kvar framför lägerelden. På stenåldern behövde samhället personer som kunde nörda ner sig i utvecklingen av nya pilspetsar och nya synålar. Idag behöver vi personer som kan nörda ner sig i klimataktivism, alternativa engergikällor, koldioxidlagring* och i värsta fall andra former av klimatkontroll, som att blockera solstrålar med svaveldioxid. De sista exemplenarna återkopplar till vad jag skrivit om vetenskap och autism.

Ps. Visst det är lite speciellt att skriva om en specifik person som jag inte känner. Det är osannolikt att Greta Thunberg skulle läsa detta, men om det händer hoppas jag det inte påverkar henne det minsta.

* Ett ämne jag berörde i mitt inlägg om mossbräke.

2 kommentarer

Ensamma män, fascister?

Av , , Bli först att kommentera 0

Första gången jag stötte på påståendet att män utan kvinnor blir nazister tyckte jag det var bland det dummaste jag hade hört. Jag hörde påståendet i en föreläsning på youtube. Föreläsaren tog upp att det före detta Östtyskland idag har ett visst mansöverskott. Det är nog samma fenomen som vi känner till från den norrländska glesbygden. Kvinnor flyttar medan män stannar kvar. Poängen i föreläsningen var att det de östtyska orterna med högst mansöverskott också var de orterna med där neo-nazisterna var som starkast. Ergo, män utan kvinnor blir nazister.

Nu behövs inte mycket tankeverksamhet för att hitta en alternativ förklaring. För att göra en jämförelse. Lungcancerpatienter har ofta gula tänder. Betyder det att gula tänder ger lungcancer? Eller är det så att det finns en tredje faktor, t.ex. rökning, som ger både gula tänder och lungcancer? Om orter med kvinnounderskott har problem med extremism, betyder det att det finns ett direkt samband? Eller kan det finnas en tredje faktor t.ex. hög arbetslöshet, som både leder till att kvinnor flytta och att män blir nazister? I skolan fick i alla fall jag lära mig att arbetslöshet är en förklaring till nazisternas framgångar på 1930-talet.

 

Saken är den att man nu får intrycket att hypotesen, med mer eller mindre variationer, är allmänt accepterad. För att ta två olika exempel. I aeon.co skrev skribenten Nabeelah Jaffer att ensamhet och extremism hör ihop och hon hänvisade till Hannah Arendt*. På DN kultur skrev Kajsa Ekis Ekman  om den franska författaren Micheal Houellebecq, hon hävdade att Houellebeq skriver om den nya högerextremistiska mannen som är ensam. Kajsa Ekis Ekmans utgångspunkt är ju då inte att man ska tycka synd om den ensamma manen. Istället är han en skitstövel som hatar invandrare och som vill ha fri tillgång till unga kvinnokroppar. Men just ingrediensen man, ensamhet, politisk extremism finns där.

Jag har till och med sett påståendet att män inom autismspektrumet skulle söka sig till högerextremism av denna anledning. Att de är ensamma. Jag börjar leka med tanken att detta kan bli en självuppfyllande profetia. Ensamma män kanske tänker: ”Om sådan som jag naturligt söker sig till extremismmiljöer, kanske jag också ska göra det”.

 

* Att Hannah Arendt kopplade ensamhet till extremism betyder att teorin fanns innan föredraget jag nämnde.

Bli först att kommentera

Återkoppling : mer smakprov på biologi : om mossbräke

Av , , Bli först att kommentera 1

Mitt förra inlägg avslutas med citatet: “kunskap har inga gränser”. Jag har ett annat exempel på det. För miljoner år sedan växte det mossbräke – små växter, ormburkar, i släktet Azolla – runt Nordpolen. Det lär ha varit mossbräke som kylde världen från den höga temperaturen på dinosauriernas tid genom att mossbräcken sög upp koldioxid, varpå de dog och sjönk ner till havsbotten.

mossbräke

Mossbräke, bild Wikimedia.

Sommaren 2010 turnerade konstnären Erik Sjödin i Sverige med en utställning om mossbräken för att uppmärksamma växtens potential till odling och dess användningsområde. År senare, 2014, tog ett team forskare i Durham, North Carolina upp tråden och startade ett så kallat crowdfunding projekt för att sekvensera växtens DNA samt DNA för de bakterier som lever i symbios med mossbräken. Detta för att lära oss mer om växten och vilken potentiell roll växten kan spela. Själva DNA-kartläggningen utfördes i Shenzhen, Kina. Vi har ett forskningsprojekt i North Carolina inspirerat av en svensk konstnär, finansieras av människor från hela världen och som använder data framtaget i Kina.

Som framgår mellan raderna i de första meningarna inkluderar förväntningarna på mossbräke att odling av växten ska kunna motverka klimatförändringen genom att suga upp koldioxid. (Men för att vara onödigt övertydlig, hoppas inte för mycket på det.)

Källa: Azolla, a little fern with massive green potential

Bli först att kommentera

Jägare i den ingifta familjen och gör din egen miso

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har vissa planer på att flytta, i första hand tillfälligt, till den sydländska landsbygden. Det handlar om att jag har nära släkt som eventuellt kommer att starta ett företag och att jag skulle få vara med. Spännande och skrämmande. Kan jag leva, även bara för en termin, utan den tryggheten jag ändå har här? Men för att hålla mig till rubriken. Jag skulle få bo med en ingift släkting som har många hobbyers, bla jakt. Han kan ge sig ut tidigt på morgonen och skjuta en kanadagås och sedan gå in och äta ägg och bacon till frukost. Jag åt andra sida planera att som hobbyprojekt göra min egen miso. Vad säger ni, är de två hobbyerna, att jaga respektive göra egen miso, tillräckligt stor kontrast till varandra för att det ska vara värt att skriva ett blogginlägg om?

Sedan kan jag skriva några ord om hur jag fick inspiration till att göra miso. Det var från ett blogginlägg av Labitat biologigaragen, Köpenhamn. Biologigaragen i Köpenhamn anordnade tydligen kurser om hur man gör miso. Länk. Deras blogginlägg innehåller förresten en fin formulering om kunskap.

”Amalie first learned the koji and miso making technique when she was staying with a Japanese family on the West Coast of the USA. This means we had a Dane teaching a very international group of participants ancient food science learned from Japanese living in America—this GEN perfectly encapsulates the international and inclusive spirit of Biologigaragen! Knowledge has no borders [min markering].”

Kunskap har inga gränser. Det är en bra mening, det är bara det att det inte passar in i detta inlägg.

Bli först att kommentera

Jobcoaching, inspiration, survivorship basis

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag tycker mig se att denna blogg får mer interaktioner när jag kriterar samhället. Detta inlägg är inte ett sådant inlägg. Detta är försiktig kritik mot en person, eller snarare en ide, i ett sammanhang där samhället ändå har fungerat bra för mig. Som arbetssökande har jag precis börjat på  ett jobcoach-företag. Hittills har jag ett bra intryck av deras verksamhet, förutom att de lade ut följande video i undervisningsmaterialet.

 

 

I videon pratar Raymond Ahlgren om en amerikansk skådespelare (för att vara onödigt rädd för “spoilers” nämner jag inga namn) som mot alla odds lyckades med sin dröm. Därför anser Raymond att man ska följa sitt hjärta. Problemet är, Raymond Ahlgren, att det finns en väldigt basal invändning, nämligen survivorship basis. Vi hör bara om de som lyckas. De som misslyckas med att följa sin dröm berättar aldrig sin historia. Antalet människor i världen som vill bli Hollywoodskådespelare är säkert upp i ett sjusiffrigt nummer (om inte högre). Den förkrossande majoriteten som misslyckas kommer aldrig ha en stor plattform att berätta sin historia.

Många, kanske de flesta, gånger uttrycket “survivorship basis” används handlar det om allvarligare frågor. T.ex. den amerikanska journalisten George Prochnik skrev att han, som har judisk bakgrund, när han växte upp hörde många historier om människor som blev mirakulösa räddade från förintelsen. En dag förstod han att anledningen till att han hört sådana historier var att de som inte varit med om mirakel, inte längre fanns och inte kunde berätta. Och, okej, detta är bara en 5 minuter och 20 sekunder lång video. Det känns ändå som om Ahlgren kunde ha nämnt “survivorship basis”. Det är ett så välkänt fenomen att han förefaller lat och slarvig när han inte nämner det. Om du ska prata in en video om att följa sin dröm, kanske du inte ska ta ett extremfall som en Hollywoodskådespelare. Och du kanske ska påpeka att det inte fungerar för alla.

Förresten jag har skrivit om ämnet förut, för nu nästan fyra år sedan. Eftersom jag är så speciell var mitt exempel ingen vanlig kändis, utan en youtubevideo med en kvinna från Filippinerna. Hon sa att hon var kvinna från ett fattigt land, men ändå lyckades med att följa sin dröm och hon hade titeln “rymd entreprenör”.: Titlar och problemet med att följa sina drömmar.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se