Ekergårds mat & biologi

Perfect day glass : mejeriglass för veganer

Av , , Bli först att kommentera 1

I vanliga fall uppdaterar jag på måndagar. Jag var bara tvungen att dela detta. Har svensk media skrivit om Perfect day glass än? Perfect Day food, tillverkar vegan-glass genom att förra in gener för mjölkprotein i mikrober, mata mikroberna med socker och sedan skörda just mjölkprotein. Mjölkprotein framtagna utan att en ko har varit inblandad, som sedan här används till glasstillverkning.

Video (på engelska) med Unnatural vegan, som tidigare inspirerade mig att skriva om kosttillskott.

På hemsidan skriver Perfect day food att det är modern teknik. Men egentligen är det väl samma teknik som man har använt sedan 80-talet för att tillverka läkemedel som insulin, tillväxthormoner, Tumor necrosis factor … Alla tillverkas av bakterien e coli med lite extra främmande DNA*. Jag är inte helt säker på hur det sistnämnda fungerar men det är kul att säga: ”tumor necrosis factor”. Poängen är att det är beprövad teknik. Och på samma sätt som dessa läkemedel är säkrare och billigare än äldre motsvarigheter**, är mjölkprotein odlat av mikroorganismer rimligtvis klimatvänligare än de som kommer från kor. Plus då att det är ”cruelty free”.

Avslutningsvis, på tal om att det är beprövad teknik. Det är inte första gången denna teknik används i livsmedel. Om du de senaste decennierna har ätit ost i USA eller Kanada var osten troligen gjord med löpe, tillverkad på samma sätt. Inte från en ko, utan från en mikroorganism som matats med socker och producerar ett protein som koagulerar osten.

* Teknik känd som rekombinerat DNA, hybrid-dna, chimera-DNA, transgenetik, jepp, det verkar som om forskarna hade svårt att välja namn.
** Tidigare användes t.ex. insulin från grisar, något som man kan vara allergisk mot.

Bli först att kommentera

Att som världsmedborgare odla moringa / pepparotsträd

Av , , Bli först att kommentera 0

Gissa vad detta är för växt?

Pepparotsträd/moringa

Okej, ni har redan sett rubriken. Jag har skrivit om pepparrotsträdet/moringa (Moringa oleifera) så många gånger att jag nästan var tvungen att köpa frön. Problemet är visserligen att trädet inte tål frost, i vårt klimat får man krukodla det. Det problemet är åt andra sidan en poäng med trädet. Pepparrotsträdet lanseras som en bra, produktiv och hållbar gröda för världens fattiga och världens fattiga bor inte i områden som drabbas av frost (förutom de som bor på högländer). Och jag tycket väl det var kul att ha en gröda med den potentialen växande på mitt köksbord.

Här följer bilder på odling från frö till planta.
Moringa / pepparotsträd

Pepparotsträd 2.0

Pepparotsträd 2.0

moringa, stor

Moringa torv

Den sista bilden är en odling i Harvy hydroponiskt system. Tyvärr är det hydroponiska systemet mindre avancerat än jag hoppades. Det var en besvikelse. Hydroponisk odlig är något jag kommer att återkomma till. Fast först tänkte jag nästa vecka dela ett recept med moringa. Och när jag ändå är utanför ämnet,  mitt förra inlägget var kul att skriva, men det har ordet ”bioteknik” i titeln. Jag misstänker att det skrämmer bort folk? Det är ett ämne som uppfattas som för smalt och tråkigt (och skriva dikter om det blir ännu värre)?

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Bioteknik i mina texter : namnlöst dikt + recept GMO kaffe

Av , , Bli först att kommentera 1

Följande är ett annorlunda inlägg. Först en av två texter (den andra kommer troligen att vara med i Kulturverkets projekt Drömpartiet) jag skrev, inspirerad av bioteknik och konst, på Skurups folkhögskola nu i sommar. Sedan ett utdrag ur mitt romanmanus som jag jobbade på när jag tog kursen Textlabbet på Bona folkhögskola.

Spoken word:

Som medelålders man
tror jag
att världen går under med mig

Apokalyptisk väder och åldrande
Men en sång går:
Dessa är dagar av mirakel och underverk
Och gråt inte, baby, gråt inte

10-talet började med
att forskare i
Research triangle park
North Carolina
döpte en ormbunke efter Lady Gaga

10-talet slutade med
att en före detta NASA anställd
på en scen
ändrade sitt arvsanlag
injektion
DIY crispr myostatin knockout
(För den som inte pratar bioteknik
det jag nyss sa var intressant)

Visste du
att forskarna
i Research triangle park
tror en annan ormbunke kan kyla världen

att forskarna använder data från Kina
och inspiration från en svensk konstnär
värden kommer nära

Visste du
att ex-NASA-killen tror
ändrat arvsanlag ger
livskvalitet och evig ungdom?

Två exempel
från tiden av underverk
Jag tror inte ett ord
Men någon annan gör det

Med små bokstäver. Jag säger inte att videon är bra. Men jag hade gett mig själv en deadline och låt oss låtsas att det är 2011 och vilken amatör helst kan nå rockstjärna-status på Youtube :-)

Recept GMO-kaffe med kultiverat getsmör

Anledningen till att jag skrev följande är att precis vad som står längst ner. Gilla det eller inte, förr eller senare kommer någon att göra något i still med följande. Förövrigt, om någon skulle inspireras av följande kan jag inte ta något ansvar.

För några år sedan fick en kille i Silicon Valley mediauppmärksamhet genom att blanda smör i sitt kaffe och kalla det för “bulletproof coffee”. Samer och tornedalingar har ju alltid kunnat toppa det genom att server kaffe med renkött och/eller kaffeost. Andra toppar det genom att blanda parkinsonmedicin i kaffet. De tror att parkinsonmedicin, precis som koffein, hjälper dig att prestera mentalt. M.a.o. hjärndoping.

Recept:

Du behöver :
GMO maskroskaffe (se recept).
1 liter getmjölk
1 msk yoghurt
1 påse, traditionellt gjord av getskinn.
1 snöre för att hänga upp påsen i ett träd, tvättlina eller dylikt.
1 g Aniracetam
Ev. salt

Steg 1. Tillsätt yoghurt till mjölken och låt den stå varmt under 24 timmar. Häll över mjölken till påsen. Använd snöret för att häng upp påsen och gunga fram och tillbaka tills mjölkfettet skilts från vätskan. Du har nu kultiverat smör och kärnmjölk. Använd kärnmjölken som degvätska till ditt nästa bak och förklara för dina gäster att kärnmjölken naturligt denaturerar gluten i mjölet, eftersom den är sur (varför skulle vi vänta på denatureringen som sker i ugnen och i magsäcken). Tvätta smöret i en bunke med vatten för att få ut den sista mjölken. Salta smöret om du så önskar.

Steg 2. Brygg en kopp kaffe. Tillsätt aniracetam samt en till två matskedar kultiverat getsmör. Drick och invänta effekten av koffein, fet och parkinsonmedicin.

Recept II Närodlat kaffe.
Väldigt förenklat, i verkligheten behövs betydligt mer arbete. Obs. jag förutsätter att du har kontaktat berörda myndigheter (plural, för beroende på var du bor är det mer än en) och har alla aktuella tillstånd för tillverkning av GMO-organismer.

Du behöver:

Maskrosor
Rekombinant DNA
Petridish
Agar
Murashige & Skoog ”Plant growth medium”
Bakterien Agrobacterium tumefaciens.
Kaffekvarn

1. Ta reda på vilka olika enzymer som behövs för biosyntes av koffein.
2. Beställ en plasmid med gener för att tillverka enzymer till biosyntes av koffein (plus promoter och terminator, behövs för att starta och avsluta avläsning av gener), samt en socker tolerans marker. Om ni kan rekombinera DNA kan ni göra detta steg själva med restriktionas och lingas enzymer.
4. Tillsätt plasmiderna till en kultur med a. tumefaciens-bakterier och ge kulturen en elstöt. Chocken hjälper plasmiden att ta sig in i bakterierna.
5. Infektera en kultur med celler från maskrosor med a. tumefaciens. Bakterierna kommer att föra in generna för biosyntes av koffein i växtcellerna.
6. Odla växtcellerna i Murashige & Skoog medium med en sockerart som växten i vanliga fall inte tål. Detta kommer att sortera bort de celler som inte har tagit upp plasmiden med generna för koffein tillverkning och sockertolerans. Gro maskrosor från cellkulturerna. Hoppas att maskrosorna tillverkar koffein. Samla in maskrosrötterna och rosta dem i ugnen. Mal rötterna i kaffekvarnen. Brygg “kaffe” på roten. Ni har nu en mörk, koffeinhaltig dryck som inte tär på jordens resurser och som du vet säkert inte är plockad av barnslavar.

Ni kommer att gå på minor, det kommer att ta längre tid än ni tror, ni kommer antagligen att ge upp. Det sagt förr eller senare kommer ett team att ta fram en gröda i stil med ovanstående.

Bli först att kommentera

Hirs och gmo – himmel eller h-vete

Av , , 2 kommentarer 1

Jag har flera gånger på denna blogg nämnt boken The taste of tomorrow. Det är en av många böcker jag läste i telefonen. Och i digitalt format har jag också en annan bok med liknande titel: Tomorrows table : organic farming, genetics and the future of food Pamela Ronald och Raoul W. Adamchak (2008). Författarna är gifta, hon är forskare i växtfysiologi och han är ekologisk bonde. Boken i fråga är pro-ekologiskt jordbruk och pro-GMO. Något som naturligtvis kan överraska. Men det finns andra forskare som säger samma sak. Att kombinera bioteknik med ekologisk odling kan mycket väl vissa sig ge bra resultat*.

Här kan jag nämna en tredje bok jag också skrivit om här: Wild fermentation av Sandor Ellix Katz. Det är nämligen så att både Kartz och Ronald skriver om Afrika och sädesslaget hirs. Kartz berättar att afrikaner låter gröt på hirs fermentera och att den fermenterad hirs-gröten är bra för framförallt barn. Ronald nämner det Västafrikanska landet Burkina Faso och skriver att en diet med mycket hirs lämnar barnen med svullna magar. Ni vet hur undernärda barn med ödem orsakade av proteinbris (sjukdomen kwashiorkor), ser ut. Där Katz ser hirsgröt som bra och traditionell barnmat, ser Ronald en katastrof.

Kartz skrev ihop ett par sidor om GMO och var helt och hållet emot det. Ronald är som sagt var pro-gmo. Just här påpekar hon att möjlig lösning för de undernärda barnen är att använda bioteknik för att öka protein-innehållet i hirs. Det är inte den ideala lösningen, den ideala lösningen är en mer varierad kost. Men hirsplantor förädlade att innehålla mer protein är något som kan odlas lokalt även av fattiga bönder.

Det finns andra exempel på hennes pro-GMO-åsikter och omsorg om barn. Kanske mest intressant att hon gillar att servera BT-majs till sina barn. BT-majs är genetiskt modifierat för att motstå insektsangrepp. Mindre insektsangrepp ger också mindre mögelangrepp och därmed mindre mögelgifter i majsen. Bra för barn. Även om inte Katz skulle hålla med.

* Om jag ska droppa ytligare namn, förutom professor Pamela Ronald, har professor Sir David Charles Baulcombe (engelsmän och deras titlar), sagt samma sak. Använd bioteknik inom ekologisk jordbruk. Och professor Stefan Jansson här i Umeå har ju också föreslagit att KRAV, borde tillåta bioteknik.

2 kommentarer

När dieter blir freakshows

Av , , Bli först att kommentera 1

Något jag själv har tänkt och som också togs upp i en kort online-kurs från universitetet i Ulrich, är följande. Framtidens mat handlar om två saker. Dels att föda en växande befolkning. Redan nu är 2 miljarder människor undernärda och 800 miljoner svälter. Dels att hindra oss andra från att äta ihjäl oss. Redan nu är 2 miljarder människor överviktiga. I vårt fall, för oss i den rika världen, handlar mat om att hitta den perfekta dieten som ska ge oss evig ungdom, skönhet och maximal livskvalitet och prestationsförmåga. I alla fall kan jag tillspetsat påstå att det är vad olika gurus och influensers säljer i sociala medier.

Också tillspetsat, ibland är influenserna rena freakshowen. Först hade vi australiensiskan Freelee the banan girl som påstod att hon åt upp till 51 st bananer på en dag. Hon äter tydligen inte längre på samma sätt, men är fortfarande vegan. (Det freaking är givetvis inte att hon är vegan utan hennes påstådda banankonsumtion.)

1563632393234

På andra sidan har vi en kille från Litauen som tydligen tog sitt namn från ett segelfartyg, Sv3rige. Hans freakshow videos handlar om att besöka sammankomster för veganer där han öppet äter rått kött. För freak show dieten han följer består enbart av rått kött, råa ägg och opastöriserat smör. Och båda han och Freelee säljer/sålde sina freakshow dieter som den dieten som ger maximal livskvalitet.

En liten brasklapp, jag har inte själv följt någon av de två influenserna. Freelee såga jag i dokumentären Clean Eating – The Dirty Truth (BBC2, 2017). Och Sv3rige har jag bara läst om. Kanske missar jag saker om de två som skulle nyansera bilden. Åt andra sidan handlar inlägget inte specifikt om dessa två personer, utan om samhällets sökande efter den perfekta dieten och risken att det bara blir en freakshow av det hela.

Båda exemplerna är tagna från Youtube och övriga sociala medier. Social medier är visserligen kända för att lyfta fram det freakiga, det polariserande. Därför kan jag också ta ett exempel som inte kommer därifrån. Den amerikansk företagsledare, GT Dave, som tjänar sina pengar på kombucha, ska enligt en intervju startar dagen på följande sätt: ”After his morning kombucha and meditation, GT Dave (Yes, this is his full name) makes a smoothie. He starts with a blended cold-pressed juice (he likes the spicy greens) from his Juicero—a $700 juicer popular among the Silicon Valley set—before he piles in coco kefir (young, raw coconut water rich in probiotics), chia seeds, spirulina, raw bee pollen, a frozen banana, blueberries or raspberries if he has some, Plant Fusion pea protein powder, and, depending on the season, whatever fruit he can find at the market.

Kombucha, kokoskefir, chia frön, spirulina, bipollen, amerikanska blåbär… Det är som om han försöker trycka i sig så mycket ”superfood” som möjligt. Naturligtvis för att han hoppas dieten ska ge honom maximal livskvalitet, men för oss andra kan det se ut att vara lite freakigt. Just det, i intervjun påstår också GT Dave att han dricker freakigt mycket kombucha per dag. Det måste rimligtvis blir en del koffein, socker och alkohol. Och freakshow-dieter kommer inte att hjälpa varken de överviktiga eller de svältande människorna på vår jord.

Bli först att kommentera

Vegoburgare : eller EU-byråkrati och teologi

Av , , Bli först att kommentera 0

För att följa upp tidigare inlägg om industrimat. Köttsubstitut är industrimat, klimatsmart industrimat. Jag har varit på Bastard burger två gånger och två gånger har jag ätit Beyond burgare. Jag har alltid velat testa just köttsubsitutet Beyond meat, jag har bara inte haft tillfälle innan Bastard burger öppna i staden. Beyond meats produkt med ärtprotein, smakar inte exakt som kött. Men jag är egentligen ingen stor fan av nötkött och beyond burger är mer än okej. Det är kul att det numera är Big science, inte några hippies, som tillverkar köttsubstitut. Nu är nästa steg för mig att prova Impossible burger. Den icke-animaliska hamburgaren som bl.a. serveras på Burger king i USA. Tyvärr serveras den inte i Sverige och den här gången tror jag vi kan skylla på Bryssel. De tillåter ännu inte Impossible burger.

sketch-1562707009643
Här kunde jag ha haft ett foto på mig själv med en impossible burger, men la Bruxelles tillåter inte det (eller är det le Bruxelle? och det är inte säkert att Helgeandsholmen / Rosenbad hade tillåtit burgaren om vi inte varit med i EU).

Rebecca Watson, grundare av Skepchick, publicerade nyligen en video om de löjliga skälen till att vara emot Impossible burger.  Först nämner hon en konspirationsteoretiker, amerikanen Rick Wiles, som hävdar att vegoburgare ändrar ditt DNA, så att du inte kan “födas igen” som Jesus sa att vi måste göra. Att vegoburgare ändrar ditt DNA låter som bullshit och även om det skulle fungera så, vilket det alltså inte gör, undrar jag om teologin? Jag misstänker att Jesus aldrig nämnde vegoburgare. ”Men han som äter veganska handburgare, för ho­nom vo­re det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänk­tes i ha­vets djup.”

Rebecca Watsons andra exemplet (i rättvisans namn mindre löjligt) är att PETA lär vara emot Impossible burger, eftersom den är testad på djur. För att burgaren ska smaka som kött innehåller den hemprotein. Hemproteiner är ett ämne vi inte behöver gå närmare in på just nu. Det viktiga är att företagets icke-animaliska källa till hemprotein är ett protein (leghemoglobin) de utvinner ur rötter till sojabönor. Amerikanska livsmedelsverket har inget emot sojabönor, men i vanliga fall äter vi inte rötterna till sojaplantan. Myndigheten på andra sidan Atlanten krävde att burgaren först skulle testas på råttor. Och då spelar det ingen roll för PETA att Impossible burger kan rädda tusentals kor, plus rädda vårt klimat, om Burger kings kunder väljer Impossible burger i stället för vanliga burgare. Det är testat på djur och därför inte okej för dem.

Här är jag också ganska säker på att EUs motstånd mot burgaren inte har att göra med varken teologi eller djurförsök.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Kosttillskott som trend

Av , , 1 kommentar 0

”En doseringsask med piller och kapslar som lovar evig ungdom, skönhet, maximal prestation, med mera är att jämföra med en mobiltelefon. En högteknologisk identitetsbricka du bär med dig. Min innehåller förutom rapamycin, kapslar med resveratrol och pterostilbene. ”

Ovanstående är ett utdrag ur mitt romanmanus som jag för snart tre år sedan skickade som ett arbetsprov till Textlabbet, skrivarkurs på Bona folkhögskola. Huvudpersonen, Olof, presenteras genom att berätta vilka kosttillskott han tar. Och eftersom citatet var med i mitt arbetsprov är det i alla fall en del av anledningen till att jag kom in på kursen.

Jag hade mer eller mindre rätt. Via YouTube* lärde jag mig att det finns kosttillskott som säljs via sk influensers, inklusive de där Kardashians som vi inte har kunnat undgå att höra talas om. Det handlar specifikt om ett kosttillskott med namnet Sugarbearhair.

Screenshot 2019-05-15 at 17.34.09

Bild: Notera att man givetvis inte behöver kunna stava till Kardashians för att hitta bilder på dem.

Jag menar, kosttillskott är som vilken konsumtionsvara som helst. Klart det går trender i det. Klart att det, som jag skrev, kan bli identitetsmarkörer. De som äter samma kosttillskott som en Kardishians, vill vissa något annat än de som tar ACO multivitamintabletter. Medan Olof som tar andra kosttillskott skickar andra signaler.

Mitt arbetsprov nämner pterostilben, en molekyl jag också skrivit om tidigare. Jag är inte säker på om jag kände till företaget Elysium, när jag skrev arbetsprovet. Men Elysium är ett Boston baserat ”anti-åldrande” bolag som skryter med att de har nobelpristagare anställda och vars kosttillskott innehåller just pterostilben. Jag vet inget om dessa Kardishians, men vi får helt enkelt anta att Nobelpriset skickar andra signaler än The Kardishians.

* En youtuber vid namn Unnatural vegan.

1 kommentar
Etiketter: ,

Boken som fick mig att köpa margarin

Av , , Bli först att kommentera 0

Tänkte skriva några ord om boken Det ängsliga matsamhället av Andreas Håkansson, docent i livsmedelsteknologi, där han försvarar industrimaten. Försvarar industrimaten från kokboksförfattare, journalister, influencers, m.m. som de senaste årtiondena massivt har attackerat den. Jag undrar om konflikten mellan livsmedelsteknologer och journalister handlar om upplysning kontra romantik? När Andreas Håkansson skriver att margarin är minst lika nyttigt som smör och mycket mera klimatsmart, påminde det mig om Edward Blom som på sin youtube-kanal sa meningen “smör är väldigt nyttigt, speciellt om det är ekologisk”. Det ligger nära till hands att Andreas Håkansson, i upplysningstradition, bygger sitt påstående på torr fakta. Medan Edward Blom, inte naturvetenskaplig docent, som en sann romantiker, bygger sitt uttalande på trendiga åsikter och känslor. Vetenskap mot känsla.

Det ängsliga matsamhället Andreas Håkansson

Inte riktigt. Det skulle vara orättvist mot Håkansson att beskriva det så enkelt. Det är nämligen så att en stor del av boken går ut på att förklara varför vi är så styrda av känslor och att forskare inte är immuna mot det. Det är svårt för oss människor att vara rationella och bara lita på torr fakta. Håkansson erkänner risken att han också gör det misstaget. Konkret kan vi t.ex. undra om det finns någon risk hans uttalande om margarin bygger på känsla inte fakta? Men han konstaterar också att personer som är nyfikna på vetenskap är mer benägna att utmana sina egna fördomar och byta åsikt efter ny fakta. Andreas Håkansson jobbar väldigt hårt för att överbrygga klyftan mellan forskare och industrimatens kritiker. Kritikerna har gått fram som en ångvält i sin kritik. Håkansson verkar mer konflikträdd.

Något i boken jag reagerar på och tycker jag kan kommentera är vad Håkansson skriver om hälsa. Han påpekar att industrimat gett oss valmöjligheter och att det är folks val att äta onyttigt. Det får mig att undra jag om han har hört om the nudge theory, knuff teorin? Knuff teorin handlar om att ge folk en “knuff” i rätt riktning. Ett bra, relevant exempel är hamburgerställen som serverar pommes frites till sina hamburgare. De behöver inte sluta servera pommes frites, vi behöver inte förbjuda och ta ifrån människor valfriheten. Men ett sätt att ge folk en knuff i rätt riktning är att införa sallad som förstahandsval av tillbehör till hamburgare. Om kunden vill ha pommes frites kan hen be om pommes frites, valet ska fortfarande finnas. Ni förstår relevansen. Enligt the nudge theory ska inget förbjudas, konsumenter ska vara fria att göra dåliga val, de ska bara få en liten knuff i positiv riktning.

 

Avslutningsvis gillar jag att Håkansson använder ordet ”mem”, ibland ser man den engelska stavningen ”meme” även i svenska texter. Jag menar, en intressant observation han gör i boken är att kritiker av industrimaten är män, t.ex. Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson, medan att till de som offentligt har uttalat sig positivt om industrimat hör kvinnor som Lotta Lundgren och Birgitta Ohlsson. Med andra ord, Andreas Håkansson – och nu jag – kunde inte låta bli att göra en liten poäng av att de som traditionellt inte behövde laga mat, också är dem som gillar traditionell, hemlagad mat…

Blåbärsextrakt är artonhundratalsteknologi

Av , , Bli först att kommentera 1

En historia från tiden jag var på en jobbsökarkurs hos Iris Hadar. Under ett föredrag sa föreläsare, av någon anledning, att apoteken säljer kosttillskott med extrakt av blåbär, men att inget av de extrakten tillverkas i Sverige. Skämtsamt kan man undra om han menade det som ett förslag? Ville han att någon av oss skulle starta tillverkning, i industriell skala, av blåbärsextrakt? Kanske tyckte han att vi var lata som var arbetslösa, när vi hade kunnat starta en kostillskottsindustri istället?

Allvarligt talat undrar jag om man gör syra bas extraktion av blåbär? Jag undrar eftersom vi gjorde många sådana extraktioner på universitet. Och i sammanhanget det finns en intressant serie från BBC, Victorian pharmacy, där de, faktiskt i första avsnittet, bl.a. gör en syra bas extraktion av kinin med 1800-tals metoder. För att göra hemmagjord tonic water till Gin & tonic*. Jag postar videon här. Jag har givetvis inte copyright. Serien är uppladdad på YouTube av kanalen Timeline som klart och tydligt skriver att de har tillstånd.

Här kan man leka med tanken på att själv göra en extraktion av blåbär. Som jag tidigare skrev Resveratrol är så 00-tal, innehåller blåbär den intressanta molekylen pterostilben. Intressant eftersom den dyker upp i anti-åldrande sammanhang. Men jag misstänker att ingen skulle tycka det var kul och jag har inte tillgång till labbutrustning eller kemikalier.

***

Orelaterat. En annan sak som hände på Iris Hadar var att en tjej där, en dag hade sminkat runan algiz, ᛉ, på sitt ansikte. Jag känner till runan eftersom konstnären och forskaren Joe Davis, år 1988, syntetiserade en kod för runan i DNA. Varpå han lade in DNA:t i en bakterie. Och jag antar att detta är den fullkomligt normala anledning till att känna till runan algiz.

*Skämtsamt, om din bartender inte själv extraherar kinin till drinkarna, är det fusk och ska anmälas till Henrik Ennart.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Biokol : Entusiastiska amatörer kan fortfarande inte tävla med proffsen

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har varit entusiastisk över biokol, ända sedan jag först läste om det för snart ett decennium sedan. Tyvärr är saker inte sanna bara för att man vill det. Ibland känns det naivt att bli entusiastisk över något. Jag borde vara för vingbränd för att bli det. Nyligen kom jag förbi en fyra år lång studie från University of California, Davis (Griffin et al., 2017) där biokol tyvärr inte kunde leva upp till hypen. Sedan var det lätt att hitta andra vetenskapliga artiklar med ett nerslående budskap om biokol som jordförbättringsmedel i tempererat klimat (Jeffery et al., 2017 ; Bonanomi et al., 2017).

Biokol majs och bönor

Bild: biokol, majs och bönor.

Som jag skrev tidigare var Stefan Sundström också entusiastisk över biokol: Entusiastiska amatörer kan inte konkurrera med proffs. Betyder ovanstående studie att han har fel? Även Johan Ehrenberg var entusiastisk i över biokol sin bok Hoppet : en bok om hur enkelt du räddar världen och det skulle vara extra illa om en bok med titeln Hoppet skulle vara fel. Om den enda informationen som fanns hade varit Stefan Sundström mot University of California, Davis, hade jag litat på Kalifornien. I sin bok Stefans lilla svarta skriver Sundström saker som tar ner hans trovärdighet. Det första jag läste i boken, efter att ha slagit upp den på måfå, var påståendet att 99% av DNA:t i vår kropp kommer från bakterier. Jag förstår inte hur han tänker?* På ett annat ställe antyder han att människor kommunicerar med feromoner, något som aldrig bevisats (det kända exemplet att feromoner skulle få kvinnor som bor tillsammans att synkronisera sin mens, är väl bara en studie från 1970-talet?). Och på ett tredje ställe antyder han att ADHD inte finns.

Det är möjligt att Sundström har rätt i ett eller fler av dessa exempel. Problemet är att just nu tror jag inte vi kan veta. Det är synd att han var så ivrig med att antyda saker vi ännu inte vet. Det tar ner trovärdigheten. Det sagt, notera att studierna handlar om jordbruk i tempererat klimat. Metoden kommer ursprungligen från Amazonas. Även om biokol inte fungerar i tempererade och subtropiska zoner (och jag säger inte att den inte gör det) kan det fortfarande fungera i tropikerna. Jämför titeln på en av de nämnda artiklarna: Biochar boosts tropical but not temperate crop yields.

Jag har skrivit till programledaren Martin Emtenäs, som faktagranskade Stefan Sundströms bok. Får se om han har tid att svara. Vi får låta forskarna titta mer på frågan. Amatörer kan inte konkurrera med proffs.

* Åt ena sidan, verkar det ibland som folk blir rädda bara man säger ”DNA”. Åt andra sidan ska jag inte underskatta mina läsare. Därför tänkte jag här förklara lite mer hur tänker. Jag är lite osäker på mig själv, men såhär tänker jag.  I dessa sammanhang skrivs ofta att det finns tio gånger så många bakterier på din kropp som människoceller. Men uppgiften kommer från en enda studie från 1970-talet (det är alltid en studie från 1970-talet) och även om det skulle stämma – vilket det med stor sannolikhet inte gör – skulle inte Sundströms uppgift stämma. Cellkärnan i en människocell innehåller 46 kromosomer med sammanlagt 6 miljarder baspar DNA. En bakteriecell innehåller en kromosom med några miljoner baspar DNA. Så länge man vet skillnaden mellan miljarder och miljoner, förstår man att i ren kvantitet har vi mer DNA än våra bakterier. Jag kan tänka mig att han menar att alla bakterier på våra kroppar tillsammans har fler typer av gener än vad vi har. Fast det är en välvillig läsning och han skriver ”DNA” inte ”gener”.

Källor:

Griffin, Deirde E., et al. 2017. Short-lived effects of walnut shell biochar on soils and crop yields in a long-term field experiment. Agriculture, Ecosystems & Environment
Jeffery, Simon, et al. 2017. Biochar boosts tropical but not temperate crop yields. Environmental Research Letters
Bonanomi, Giuliano, et al. 2017. Biochar as plant growth promoter: better off alone or mixed with organic amendments? Frontiers in plant science