Ekergårds mat & biologi

Det är min födelsedag, låt mig skriva om tårta

Av , , 2 kommentarer 1

Ni vet hur hjärnan fungerar. Det faktumet att det är trendigt att åka tåg, får mig spela låten Cherry bomb med the Runaways. Fullkomligt logiskt, 1998 tågluffade jag med två kompisar. 1998 var också året då Fucking Åmål hade premiär. Som ni kanske mins den filmen hade ett soundtrack med det bästa svenska indi-pop band någonsin, Broder Daniel. Ett annat band från samma era var Sahara Hotnights. Sahara Hotnights andra skiva hette Jennie Bomb. Så därför spelade jag låten Cherry bomb.

Ett annat exempel på samma tema är att jag kom på att jag kunde använda min hemgjorda likör i ett bakverk, när jag läste romanen Där floden flyter förbi av V. S. Naipaul. Förklaringen är enkel. I romanen nämns belgiska honungskakor. Jag gjorde en onlinesökning på ”belgian honey cakes” och hittade ett recept som innehåll anislikör. Vilket fick mig att minnas att jag har en flaska med hemmagjord likör på chokladmynta stående i ett skåp och att jag skulle kunna smaksätta kakor eller tårtor med en tesked av det fluidumet. Om jag ska förklara varför jag gjorde likör på chokladmynta. Ja jag hade en chokladmynta växande och fick för mig det skulle vara kreativt att använda örten i sprit. Choklad och alkohol, vad kan gå fel. Nåja, det som har gått fel är att jag aldrig har haft tillfälle att dricka, bjuda på den. Flaskan har stått i ett skåp sedan 2015.

IMG_20150802_150420

Likören bredvid chokladmynta-plantan.

PS. Ja det är faktiskt min födelsedag.

2 kommentarer
Etiketter:

Mitt inlägg om hybridfrön

Av , , Bli först att kommentera 0

Något min naturkunskapslärare sa på högstadiet – med reservation att jag kanske inte kommer ihåg korrekt – var att “mulatter” ofta var vackra och intelligenta. I efterhand tänker jag att det han pratade om var heteros, vilket är ett riktigt fenomen. Det betyder att korsningar mellan två genetiskt olika individer ger, i brist på bättre ord, “bra” avkomma. Detta förklaras delvis genom mendels lagar om ärftlighet och att de bästa generna (egentligen alleler – rätta mig om jag har fel) från respektive förälder uttrycks i avkomman.

En släkting till mig är gift med en kvinna från Kongo-Kinshasa, det hade varit kul om deras eventuella framtida barn automatisk skulle ha en fördel i livet. (Nu riskerar man alltid att missförstås på internet. Jag pratar om vissa teoretisk existerande egenskaper, inte att det skulle vara en fördel i samhället att ha mer melanom i huden.) Men efter att ha skummat igenom wikipedias sida om heteros verkar det som fenomenet inte finns bland människor. Det finns inte tillräckligt med genetisk variation hos oss. Något som min högstadielärare alltså eventuellt missade*.

Däremot används heteros inom jordbruket. Hybrider mellan inavlade grödor ger fantastiska skördar. Ni vet hur Karl-Oskar varje år skriver ner årets skörd och gläds över deras avkastningen av bla majs. Men han och Kristina var inte i närheten av avkastningen från dagens jordbruk. Och en anledning till att bönder, t.ex. i Minnesota, idag får större skördar, är hybridfrön som utnyttjar just heteros. Att en sådan omständig metod, först inavel av grödor, sedan korsa dem, faktiskt fungerar och ger ett imponerande resultat, är ändå fascinerande.

Den andra grejen med hybrid-frön är ju annars att det inte går att spara frön. Eller med andra ord, nästa generation ger mycket sämre grödor. Varpå bönder får köpa nytt utsäde nästa år. Om det är ett problem eller inte behöver man inte diskutera här. Min yngsta syster och min svåger undviker hybridfrön i sin trädgård av just den anledningen. De vill kunna spara frön. Jag är bara fascinerad av att tekniken fungera och att det ändå har att göra med vad min naturkunskapslärare sa.

* Möjligtvis skulle det fortfarande kunna vara en ide till spekulativ fiction? En galen forskare vill skapa övermänniskor genom att kidnappa människor från olika samhällen och ta de till en öde, isolerad ö mitt i världshaven.

***

Orelaterat, nu på fredag visas filmen Drömpartiet – the movie, tillsammans med andra kortfilmer i Perspektiv från Norrland block ett, på Umeå europeiska filmfestival. Eftersom jag är med i den, måste jag få nämna det här.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Maya yoghurt : bioteknik och konst i Linz, Österrike

Av , , Bli först att kommentera 0

Vad hände med Maya yoghurt? Det är en fråga som i ärlighetens namn inte så många undrar över. Men konstnären Maya Smrekar hade ett projekt där hon skulle tillverka yoghurt med mjölksyrebakterier hon hade modifierart men sitt eget DNA. Varpå hon också fick in en referens till 70-talsfilmen Soylent Green. Jag har alltid gillat kombinationen bioteknik och konst. Fast kan jag hoppas att andra ska finna det intressant?

Jag lärde mig om ovanstående genom Ars electronica i Linz, Österrike. Linz uppfattade jag som en tråkig och nergången stad. Om jag ska föreläsa, på en filosofilektion i gymnasiet lärde vi oss i förbifarten att Wittgenstein gick i samma gymnasieskolan som Hitler. Men det var först långt efter jag besökte Linz jag läste att deras gemensamma gymnasieskolan låg i Linz. Nåja, det behöver inte förklara att jag tyckte staden var tråkig och Linz hade åtminstone museet Ars electronica där jag bla stötte på Maya yourghut. Och mycket annant om bioteknik.

Nedan mina foton från Ars electronica, vid Donaus strand (att det är ett amatörmässigt foto syns på att en gren är i vägen):

Donau Ars electronicalo

8207_600

Mindre föreläsande, mitt ”österrikiska värdfolk” frågade om jag kunde ta med älgkött -jag tänkte halvt på skämt att de ville sekvensera älg-DNA. Jag insåg att jag, trotts att jag bor i Norrland, inte hade sådana kontakter.

Ungdomens källa, det är inte antioxidanter

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag hoppades, eventuellt mot bättre vetande, att titeln skulle vara clickbait. Om jag verkligen hade försökt locka läsare med titeln, hade rubriken varit ”Antioxidanter dödar”, men det vågade jag inte skriva och jag vet inte ens om det hade fungerat. Ingen säger att du inte ska ge blåbär till dina barn eller att mataffärer försöker döda oss när de säljer grantaäpple, det handlar mer om ett specifikt tillfälle. Och det är en av tre saker med antioxidanter jag finner intressant. Det första är att den populära hypotesen att antioxidanter skulle vara ungdomens källa lades fram av en amerikansk, industrikemist 1954. Att han var amerikan och industrikemist betyder inte att det är något fel på hypotesen. Det kan bara vara intressant att veta. Det andra som är intressant, och något som förresten även wikipedia påpekar, är att denna typ av molekyler i maten, kan ha effektenheter på kroppen som inte har att göra med att de är antioxidanter. En molekyl som det ofta skrivs om – även på denna blogg – är resveratrol som bl.a. finns i rött vin och i choklad. Något jag gillar med resveratrol är att jag just av nämnda anledning får känna mig smart. Smartare än journalister. I media beskrivs resveratrol alltid som just ”antioxidanten” resveratrol. Men saken är den att resveratrol är en ”dirty drug”, vilket betyder att den har många effekter i kroppen (alkohol är förresten också en dirty drug). Problemet är att resveratrols andra effekter på kroppen beskrivs med ord som inte ingår i vårt vanliga vokabulär. Det är en sirt1 aktivator, en mTOR inhibitor och om jag inte missminner mig är det även en angiogeneshämmare. Jepp, ord som antagligen inte återfinns i ditt dagliga tal. Saken är däremot att dessa andra effekter kan förklara positiva hälsoeffekter på försöksdjur.

”Okej Anders, det är kul att du får känna dig smart”, tänker kanske du, ”men vad har det att göra med att antioxidanter skulle döda?”. Jo det var den tredje grejen. Kritikerna menar att det finns ett konkret exempel på att hypen kring de har dödat. På 1980-talet upptäckte man att personer med mycket betakaroten i blodet fick mindre cancer än de med lägre halter betakaroten. Det är logiskt, för betakaroten är en antioxidant och alla vet att antioxidanter är nyttigt. Så i USA och i Finland startades två stora studier över flera år, där man gav betakaroten till rökare, för betakaroten är en antioxidant och alla vet att antioxidanter är nyttigt. Problemet var att det började komma in data om att cancerfrekvensen var högre i gruppen som fick betakaroten än i gruppen som inte fick det. Kritikerna säger att om detta hade varit en vanlig studie, hade man direkt avslutat den. Men eftersom betakaroten är en antioxidant och alla vet att antioxidanter är nyttiga, fick de fortgå. Men nej, det var ingen slump att betakaroten ökar cancerrisken hos denna grupp. Statistik sett måste några medverkande i studierna fått cancer p.g.a. kombinationen betakaroten och rökning, efter att studierna egentligen borde ha avslutats. De är döda idag. Deras gravar är det konkreta exemplet på att hypen kring antioxidanter har dödat. Förövrigt, personer med höga halter betakaroten i blodet har det för att de äter mycket grönsaker. Det kan vara en förklaring till att de får mindre cancer.

Källor:
The youth pill, David Stiff
Selling the fountain of youth, Arlene Weintraub
The science myths that will not die, Megan Scudellari, Nature
The dark side of antioxidants, Kas Thomas, Bigthink

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Plantera 20 miljoner träd : #teamtrees

Av , , 2 kommentarer 0

Risken är att folk redan känner till detta, men tack vare min någon vemodig känsla för 2012, kan jag nu informera er läsare om projektet: Team trees. Ni förstår 2012 var ett bra år för mig. Jag gick klart de naturvetenskapliga kurserna på komvux, jag började på universitetet, jag läste sc-fi-romanen 2312, och jag var åtta år yngre än nu. Det räcker för att det ska vara ett bra år. Fast något annat som gjorde det bra var att web 2.0 inte hade spårat ut på samma sätt. Internet var fortfarande roligt. Specielt youtube var för mig nytt, spännande och tillräckligt amatörmässigt för att ge en illusion att alla kunde lyckas där. B.la. följde jag ett par intressanta biologirelaterade kanaler, en av dem var Sally le Page. Hon gör fortfarande videos och förra veckan var jag tillräckligt nostalgisk för att se en av hennes senaste videors. Sally le Page, numera doktor på universitet i Oxford, reste till Finland för att besöka ett företag som gör plast av tallolja. Varpå hon som engelskspråkig frågade: ”Why is it called ‘tallolja’, it’s not tall?” och fick svaret: ”It’s from the Swedish language, it means pine oil.”

Nåja, poängen är att videon uppmärksammar just Team trees, där man ger bidrag till trädplantering och målet är att plantera 20 miljoner träd.

Ps. Jag är medveten om att mina kriterier för ett bra år kan låta udda. Men vad är de vanliga kriterierna för bra år? Vänskap? Erotik? Pengar? Jag kanske eller kanske inte hade det också.

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Kort inlägg innan jag skriver mer om kosttillskott

Av , , Bli först att kommentera 0

På youtube följer jag fyra stycken matlagninskanaler. Dessa fyra.

Ms Yeah (är hon släkt med författaren Zack O’Yeah, som skrev en biografi om Ghandi?)

Emmymadeinjapan

Bringing with Babish

Alex French guy cooking

Och, behöver det kommenteras att båda kvinnorna som jag följer av någon tillfällighet har – vad vi västerlänningar ser som – samma etnicitet? En tillfällighet.

Bli först att kommentera
Etiketter:

Lösryckta tankar om polarisering : eller talk nerdy to me

Av , , Bli först att kommentera 0

Det verkar ju som om man idag får mer träffar, mer uppmärksamhet, om man gnäller och polarisera över samhället. Speciellt (beroende på svensk nutidshistoria) om man berör migrations- och integrationsfrågor. Men om jag skriver om demografi kommer jag förr eller senare undra om Umeå ska förbereda sig för att 100000 rika afrikaner kan flytta hit. Okej, det måste jag återkomma till nedan – nedan kommer jag också att fråga om polarisering kan göra lögner mindre kontroversiella än att försvara stora företag. För att ta ett mer närstående exempel, som jag har skrivit om i denna blogg, har vi biokol, att använda träkol som jordförbättringsmedel. För att jaga klick ska man antingen hypa biokol precis som Stefan Sundström och kanske i mindre utsträckning Johan Ehrenberg, och gnälla på politiker och ”big agri-tech” som inte använder biokol? Alternativt gnälla på vänstervridna miljömuppar med huvudet i det blå, som tror att man kan använda biokol för att rädda världen, trotts att det finns studier där biokol inte lever upp till hypen? Det man inte ska göra är att citera en vetenskaplig artikel som i inledningen skriver att det ännu inte finns något vetenskapligt konsensus om biokol*. Då har man varken gnällt eller polariserat.

Jag vill inte vara polariserande. Ovanstående är nog ett bra exempel. Jag är väl svensk och konflikträdd. Samtidigt är jordbruk och mat ett område där det är svårt att inte vara polariserande. Biokol är en bagatell, frågan som i värsta fall är mycket mer polariserande är bioteknik. Jag är killen som påbörjade studier i Life science och som ett kort tag hade en ebbendorf tube som användarbild på facebook.

Screenshot_20190710-110358

 

Jag följde podcasten League of nerds, som till ett avsnitt bjöd in en Monsanto-anställd.

Monsanta polarisering-110640

Jag är killen som enligt delvitsen: ”Vetenskap är bra på att lösa problem orsakade av vetenskap”, tycker vi ska utreda möjligheten att gen-editera växter till att lagra mer kol i sina rötter, något som skulle hjälpa mot klimatförändringen**. Kort sagt jag vill vara en pro-vetenskap nörd.

Bara att försvara Monsanto och bioteknik i allmänhet är kontroversiellt. Om man verkligen vill dra det till sin spets, kan man försvara den mest utskällda användningen av bioteknik, nämligen Roundup ready grödor. Killarna i Leagues of nerds hävdar att Monsantos ogräsmedel Roundup är relativt harmlöst. Det samma skrev förresten växtforskaren Pamela Ronald som är gift med en ekologisk bonde och som är väldigt pro-ekologiskt jordbruk. Ja, samma Roundup som allmänheten tycker är supergiftigt. Poängen är inte om det är sant eller inte, Ronald skrev det i en bok publicerade 2008, ett bra tag sedan och med andra ord en brasklapp. För mig spelar det ingen roll att EU håller på att förbjuda det. Jag säger bara att det är ett exempel på hur polariserande jordbruk är. Allmänheten tycker en sak, dessa nördar har en annan inställning. Jag har till och med hört personer blanda ihop Roundup med Agent orange, som användes i Vietnam. Påståendet är helt fel, det är helt olika molekyler, plus att ”Agent orange” innehöll livsfarliga kontamineringar (vilket mannen i ovan nämnda pod menade USA:s militär kände till – om jag inte missminner mig). Men det är antagligen mindre kontroversiellt att säga en ren lögn om Roundup än att försvara det. Och för att inte missförstås, när det gäller att ”försvara Monsanto”, det är ett multinationellt företag. Det finns väl inget multinationellt företag som inte sätter vinst framför människor och miljö?

ars electronica 2014 gfp
Tobaksplanta genmanipulerad till att lysa under blacklight. Med andra ord, bioteknik. Mitt foto, Linz, Österrike, 2014.

Just det, det där med afrikaner. Ekonomisk utveckling leder till mer inte mindre migration. Det är bl.a. en erfarenheten från Asien(?) Ekonomisk utveckling -> ökad migration. Det mest spektakulära exemplet är kanske att Vancouver i Kanada har lyckats (råkat?) locka till sig 100.000 kinesiska dollarmiljonärer. Om Afrika söder om Sahara är det nya Asien – och vi hoppas alla att 100-tals miljoner afrikaner ska lämna extrem fattigdom på samma sätt som 100-tals miljoner asiater har – då kanske hundratusen afrikanska dollarmiljonärer snart kommer att leta efter en europeisk stad att slå sig ner i. Att det skulle vara just Umeå de migrerar till, är kanske inte så troligt, men, men … Sverige som Europas Kanada, Umeå som lilla Vancouver?

* Det finns en sådan artikel, men jag har inte läst mer än sammanfattningen.
** Varför inte forska på om geneditering och biokol kan användas tillsammans.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Vad är GMO? (Naturligtvis vill jag ha etiketten ”Crispr cas9″)

Av , , Bli först att kommentera 0

För att vara helt öppen, det jag skriver om genom-editering bygger helt och hållet på wikipedia. Jag plockade fram mina universitetsböcker. Men genomeditering är så pass nytt att det inte fanns med vare sig i boken om biokemi eller molekylärbiologi. Övriga källor är Mendel in the kitchen, (2004), Nina V. Fedoroff & Nancy Marie Brown, och i ett fall kontakt med gentekniknämnden.

IMG_20190521_142121359

Innan EU-valet lyssnade jag på en debatt anordnad av Svenska naturskyddsföreningen om just EU-valet och klimatet. Valet är inte aktuellt och följande är ingen kommentar av någon närvarandes prestation. Däremot finns det en detalj från debatten jag vill kommentera. Erik Bergkvist (S) sa, i förbifarten, att genomeditering inte är GMO*. Kan någon förklara varför för mig?

När man pratar om GMO handlar det ofta om trangenetik, då forskare tar en gen från en organism och sätter in den i en annan organism. Ett exempel är insulin som framställs av bakterier som modifierats med genen för mänsklig insulin. Samma teknik används för tillverkning av tillväxthormon och andra mediciner. Billigare och säkrare än äldre läkemedel. Ett annat exempel är BT-majs som innehåller ett protein från bakterier, vilket gör majsen immun mot insektsangrepp, och BT-majs råkar vara den enda GM-grödan som är laglig att odla i EU (det var i detta fall jag kontaktade gentekniknämnden).

En invändning mot konceptet GMO är att vi har modifierat grödor i 10000 år, vete, majs, lila sötpotatis, brysselkål … det är grödor som aldrig hade utvecklats i naturen, bara på åkern. Och de senaste 200 åren har vi använt vetenskap för att modifiera grödor. Forskare har, i sina laboratorium, alltid använt den nyaste tekniken som har funnits till hands för att förädla grödor. Att använda radioaktiva strålning för att mutera grödor har gjorts sedan mellankrigstiden och ingen har någonsin klagat. Det är så vi fått fram bl.a. blodgrapefukt. Kärnfria vattenmeloner tas fram med ett gift som fördubblar antalet kromosomer i celler. Ingen klagar. Och ingen klagade heller när japanska forskare “smälte ihop” celler (protoplast fusion, utvecklat på 1960-talet) från ris för att i nästa led kunna korsbefukta vilda rissorter med odlat ris. Det är godtyckligt att bestämma att teknik utvecklat innan 1983 – det år forskare för första gången använde en bakterie för att föra över en främmande gen till en växt – är naturligt medan teknik utvecklat efter det året är onaturligt och måste regleras, hårt.

Skillnaden mellan nyutvecklad genom-editering och äldre metoder (t.ex. nämnda metod med bakterien) är att äldre metoder sätter in en/flera ny gen slumpmässigt i organismen. Genomeditering, reglerar däremot ett precist ställe i en organisms genetiska material. (Biologi är biologi, allt kan hända i naturen, så helt hundraprocentig är inte ens de nyaste teknologierna.) När S-politikern sa att genomeditering inte är GMO, sa han, att bara teknik för att modifiera gener, som utvecklad mellan tidigt 80-tal och 00-tal är GMO? För det låter som dubbel godtycklighet.

Tillägg, jag såg nyligen att även Lennart Holmlund har skrivit om tekniken i fråga.

*Erik Bergkvist nämnde naturligtvis att Emmanuelle Charpentier, jobbade på Umeå universitet när hon var med och utvecklade den populäraste metoden för genomeditering, nämligen crispr.

Bli först att kommentera
Etiketter:

Gör dieter och kosttillskott människor normala?

Av , , Bli först att kommentera 0

Jan Hägglund, arbetarpartiet, skrev här på VK-bloggen om Stadsbiblioteket i Umeå och turerna kring en bok av den tyska socialdemokraten Thilo Sarrazin. Mitt inlägg om stadsbiblioteket är mindre dramatiskt. De frontar den alternativmedicinska boken Autism en sjukdom som kan botas. Det finns två saker att säga om det. Dels är det alternativmedicinare som säljer sina dieter och kosttillskot med makalösa påståenden, som här att de kan göra autistiska ”normala”. Dels, med risk för att detta är ett sluttande plan argument, finns frågan, Jan Hägglund hävdade att biblioteket rensade ut en bok, eftersom någon eller några, var rädda att kränka muslimer. Varför är Stadsbiblioteket inte rädda för att att kränka autistiska när de frontar en bok som hävdar att autistiska har sjuka hjärnor som ska botas?

Bota autism

Det känns som det fanns en tid i början av 2010-talet då autism ofta framställdes som genetiskt och att de generna finns i vårt DNA eftersom de hade gett mänskligheten fördelar. Typ, vi överlevde när neandertalarna dog ut, eftersom vi hade individer som kunde nörda ner sig i att utveckla nya pilspetsar, nya synålar, nya verktyg (precis som vi idag behöver aktivister som kan lägga ner sitt liv på att uppmärksamma klimatförändringar). Denna ide att autism bara är en naturlig variation som ska accepteras och något som mänskligheten behöver återfinns t.ex. i Temple Gardins TED-talk The world needs all kind of minds “Värden behöver alla typer av sinnen”.

Innan någon missförstår mig, jag är medveten om att det finns autistiska som säger att de mår bättre av t.ex. en glutenfri diet. Ovannämnda Temple Gardin skrev just att en mindre del autistiska mår bra av en glutenfri diet (jag känner inte till hennes källa). Men det är en skillnad mellan att vilja “må bättre” och att ens hjärna är en sjukdom som ska botas.

Man kan fördjupa sig mer om dieter och autism. USA verkar ha gått igenom, eller fortfarande befinna sig i, en bisarr fas när det gäller debatten om autism. Mitt favorit exempel har alltid varit en artikel publicerad i en tidning med namn High plains Midwest ag journal. Där påstod köttbonden Trent Loos att autism kan bero på att amerikaner äter för lite rött kött och följaktligen klagar han på att Beyonce förespråkade veganism. Jo, han tror Beyonce orsakar autism och artikeln publicerades den 16 februari 2015, inte den första april. När det gäller min kunskap om Beyoncé är jag visserligen mannen som i mitt huvud blandade ihop Single ladies med MIA’s Bad girls, men jag tror inte hon orsakar autism. Förövrigt du missade väl inte att mannen som skrev debattartikeln själv var köttbonde? Konstigt att de som tror de har alla svaren om NPF så ofta själva råkar sälja “botemedel” – även om det bara är en bok de säljer. Ett annat amerikansk exempel är paret Clintons läkare Mark Hyman, möjligen något känd i Sverige från dokumentären FedUp. Hyman påstår sig ha botat autism med bla kost och kosttillskott och som du förstår råkar han sälja kosttillskott.

Det som för inte så många år sedan var onormalt men genetiskt, ska botas av dessa alternativmedicinare. Förresten om jag redan har gjort ett sluttande plan argumentation går det att fortsätta spekulera. Det finns tecken på att autistiska oftare är HBTQ än vad ”normala” är. HBTQ är inte heller ”normalt”. Visst tanken att ”mainstream alternativmedicin” skulle föreslå bot mot t.ex. homosexualitet, på samma sätt som de vill bota autism, är långsökt. Kanske mindre grupper däremot kommer att fundera i sådana banor.

Ps. För att inte vara orättvis mot Stadsbiblioteket. Om de skulle ta ställning för alternativ medicin genom att front den boken, försvarar Stadsbiblioteket med samma logik det sekulära samhälle när det frontar boken Foundational falsehoods of creationism av Youtube-atisten Aronra.
IMG_20190625_130204614

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Sötpotatis, mossbräke och silkesmaskar

Av , , Bli först att kommentera 0

En anledning till att odla sötpotatis i trädgården är att det skulle vara inspirerat av en konstnär jag tidigare skrivit om, nämligen Erik Sjödin. Sommaren 2010 turnerade Erik Sjödin runt för att uppmärksamma mossbräke – små växter, ormburkar, i släktet Azolla – och dess potential för odling. Det visade sig att mossbräke bara är en del av Erik Sjödins vision. Han menar också att man med mossbräke, silkesmaskar, sojabönor och just sötpotatis skulle kunna försörja en människa på bara 200 m². Med ”hans” grödor ska en liten åker producera en stor kvantitet kalorier och övrig näring. Oberoende hittade min yngsta syster ett inlägg, av Kristin Engstrand på rabarbertradgard.se, om just sötpotatis: Så lyckas du sötpotatis. ”Sommaren 2014 provodlade Sonata Aidukaite sötpotatis. Och det gjorde hon uppe i Vännäs, Västerbotten. På friland! Nu är Sonata mycket road av odling, hon arbetar på Vännäs handelsträdgård. Upphöjda bäddar och mycket sol och värme var hennes framgångsrecept.” Fungerar det i Vännäs är det värt att prova på västkusten där syrran bor. Så här följer två bilder från när vi planterade två stycken sötpotatisar. Vi följde Sonata Aidukaites råd.

Sötpotatis

Inspirerad av ovanstående planterade jag också sötpotatis i en kruka. Min sötpotatis möglade, men syrran fick till sist en sötpotatis att växa.

IMG_20190720_183401667

Nåja, även om jag skulle ha tillgång till 200 m² god åkermark, hade jag behövt en hel del know-how för att kunna odla sötpotatis, silkesmaskar, soja och mossbräke. På det sättet kan jag inte stjäla Erik Sjödins vision för att bli självförsörjande. (Därmed inte sagt att Sjödin tänkte folk skulle bli självförsörjande, tvärt om kan han ha menat vi skulle lämna odlandet till de professionella – bönderna.)

PS detta är mitt hundrade publicerade inlägg och tack för att du läser.
Pps. Jag funderar på att till varje blogginlägg publicera en inläst dikt. Det kommer inte att ge många visningar. Men allt för att bygga sitt eget varumärke. Galet?