Jag har nyligen gått med i Glömma aldrig Pela och Fadime, organisationen som arbetar mot hedersvåld. På sin hemsida skriver de: “Vi drivs av vår vilja att stötta utsatta gör skillnad och hjälp oss hjälpa andra”. Det i sig är den uppenbara anledning till att stödja organisationen. Att motverka våld och lidande. Att hjälpa, göra skillnad. Göra detta till ett land där alla kan får leva sina egna liv. Men jag har också tänkt ut en mer trivial och fåfäng anledning att vara medlem, nämligen den så omtalade Sverigebilden. Av uppenbara skäl skulle jag gärna se att vi blev internationellt känt som landet som bekämpar hedersrelaterat våld. Och de som inte gillar att vi bekämpar hederskulturen. Deras gillande kan varumärket Sverige klara sig utan