Ekergårds fisk och grönt

Värdet av tydliga instruktioner

Av , , 2 kommentarer 1

En av de sista labbarna jag gjorde på universitet var – och bli inte rädda, detta inlägg handlar om något annat – att vi skulle odla Candida albicans och med GFP* som markör avgöra om en gen uttrycks i organismens jäst- respektive hyfer-fas**. Saken är den att det är komplicerat. Vi fick lusläsa instruktioner, vi fick fråga doktoranderna om var och varnat moment. När jag nu är med i stadsodlingen, när jag var med i en studiecirkel om vintersådd, jämför jag med den typen av labbar. Skillnaden är att folk litar på att man vet vad man gör. De ger vaga instruktioner om att att t.ex. plantera några frön, t.ex. persiljefrön, och jag undrar hela tiden om jag gör rätt. Jag blir hela tiden osäker. Det är ju något som alltid sägs om autismspekturmet, att autistiska behöver tydliga instruktioner. Kanske inte lika viktigt som instruktionerna till labbar med potentiellt farliga organismer (C. albicans kan infektera personer med nedsatt immunförsvar och kräver ett ”biosafety level class 2 laberatorium”, vilket låter värre än det är). Men det är trevligt med bra instruktioner.

* Green fluorescence protein. En markör så viktig att metoden belönades med Nobelpris i kemi 2008.
** Om jag ska vara nog är jag inte säker på om ”fas” är rätt ord, men det spelar ingen roll.

Stadsodling vs genteknik, universitetsstaden vs bruksorten

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har varit med i stadsodlingen på Ålidhem. Där vi i pallkragar odlar grönsaker. Det är kul. Roligt när det växer. Trevligt att skörda rädisor, morötter, örtkryddor med mera. Den lilla gruppen stadsodlare är lite dominerad av miljöpartister. Och jag vet jag har kallat mig för ”gråsosse”, med det menar jag lite gammeldags sosse. Så egentligen är det kanske bara nostalgi. Vi kommer från ett land som brukade vara synonymt med socialdemokrati. Det nostalgiska är att vara socialdemokrat.

Nåja, det är en anledning till att känna man inte passar in i gruppen. Om vi tittar på vetenskap och skepticism, betyder gråsosse för mig att man är pro-vetenskap och teknik och att man är skeptisk till organiserade religioner. Miljöpartiet är b.la. både anti-gmo-propaganda och kvinnor i religiösa kläder. Men jag passar in. Vi människor kan vara förlåtande för folk med andra åsikter.

 

Statsodling, Ålidhem

 

Något annat. Min pappa, som växte upp i en bruksort i Småland, påstår att om man hade försökt med stadsodling i hans hemby hade pallkragarna blivit vandaliserade. Eftersom det inte händer här, säger han att landsbygden är mer laglös, än ett miljonprogramsområde i Umeå? Eller, glöm det, jag vill inte diskutera den frågan.

Låt oss stanna i bruksorten, sossarna och miljöpartiet. Visst kan man tänka sig att bruksorter är en landsbygd som den typiska miljöpatisten inte romantiserar, som de romantiserar andra former av landsbygd. Bruksorter är fulla med industriella ruiner. Ruiner från en tid då vi gjorde misstag. Mest spektakulärt att försöka bygga kärnkraftverk och kärnvapen från scratch. Men också misstag som att använda kvicksilver i tillverkningen av pappersmassa. Misstag som man med rätta inte vill upprepa. Däremot romantiseras ekologisk jordbruk och självförsörjning. Som numera, i och för sig inte bara sker på landsbygden. Jag tänker naturligtvis på just stadsodlingen.

Ps. Jag citerar mig själv, eftersom det i mitt manus jag jobbade på när jag gick på Bona folkhögskola ingick ett essäartat kapitel med liknande funderingar om nostalgi, landsbygden och bruksorter. Det är en annan historia.

Osammanhängande om online dating

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag antar jag ska skriva om dating, det är ändå en av de riktigt svåra sakerna i livet, speciellt när man har är inom autismspektrumet. Om man provar datingappar som Tinder och Bumble finns det två alternativ. Antagning får man inga träffar. Vilket är ledsamt. Eller så får du träffar. Vilket är skrämmande. Sedan är det möjligt att många träffar är falska. Igen ledsamt. Förresten innan jag laddade ner Bumble gjorde jag en Fermi uppskattning av om hur många som använder den. För man ska alltid göra en Fermi uppskattning innan man laddar ner en dating-app. Jag kom fram till 1250 st potentiella partners i Sverige. Antagligen alldeles för högt.

Om man bortser från dagens dating-appar. På en äldre datingsida, nämligen okcupid, fick jag faktiskt en date. Det kan vara värt att nämna att hon, som vi kan kalla M, hade en autistisk son. M hade också diagnosen prosopagnosia, ansiktsblindhet, då man har svårt att se ansikten, och hon var smart. Men dejten ledde inte till något. Så min erfarenhet är att online-dating inte fungerar.

Nu skulle man kunna skriva något skämt om att den enda som vill träffa mig hade ansiktsblindhet. Men jag avslutar här.

Ås folkhögskola : eller tjäna pengar på bloggar

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag kan dela med att jag i somras gick en kurs i att blogga på Ås folkhögskola, vackert belägen vid Storsjön (Jämtland). Egentligen tänkte jag inte skriva om skolan som sådan, men jag måste ändå posta några bilder.

screenshot-2018-06-27-at-18-22-42-edited

Det jag tänkte skriva om är en grej läraren sa. Hon sa att det idag nästa är omöjligt att komma från ingenstans och tjäna pengar på sin blogg. Det visste jag naturligtvis redan, jag är inte så naiv att jag tror på en karriär som bloggare. Det sagt, om man tar hjälp av nätet för råd om hur man tjänar pengar på bloggar hittar man detta. Blogga för pengar. Ett av råden i länkad artikel är att skriva om teknik. Så jag hade rätt de gångerna jag har nämnt genteknik i denna blogg. Fast de kanske menar teknik som i digital teknik. Som i nya Ipads eller den där Huawei p20, som vi har sett så mycket reklam för. Inte bioteknik.

Kombuchaläder och NPF-fueled kreativitet (victimless läderslöjd)

Av , , 2 kommentarer 1

Ursäkta svengelskan i rubriken, men har ni hört talas om kombuchaläder? “Svampen” som bildas på en kombuchakultur är uppbyggd av bakteriell cellulosa och den kan användas som ett läderliknande material. Så här ser det ut när amerikanske designern Suzanne Lee arbetar med materialet:

kombuchaläder

Så här ser det ut när jag försökte mig på att framställa kombuchaläder.

Kombucha-läder

Ni ser själva. Det är resultatet av fem försök. Fem kombuchakulurer – gjort på vardera fyra liter sött te – och ett par månaders väntan. Kombuchasvampen växte inte fram som jag hoppades och kulturerna möglar.

Även om det en så länge är ett misslyckande, är mitt jobb med kombuchaläder, ett exempel på kreativitet. En kanal jag följer på Youtube är Gresham College. Ett av de senaste videorna de laddade upp var ett föredrag med Adam Feinstein, författare och autismforskare.

Saken är den att inom femton minuter in i föredrag hävdar han att autism är förknippat med kreativitet. Adam Feinstein hänvisar till vetenskapliga studier. Det är med andra ord mer än spekulationer att autistiska skulle vara kreativa. Och visst jag kan känna mig kreativ. Om min kreativitet är högre eller mindre än genomsnittet är väl svårt att avgöra. Men jag har mer exempel än att jag försöker odla kombuchaläder. Problemet med kreativitet är att det är svårt att genomföra ens kreativa ideér. Om man försöker vara kreativ med levande material som kombuchaläder, blir det kontaminerat, det möglar. Mögel får här symboliserar misslyckanden.

För skojs skull kan jag hävda att jag är killen som kommer med idéer inte den som genomför idéer. Att genomföra saker är för jobbigt och det möglar bara. ”I am not the ’do guy’, I am the ’idea guy'”.

Sedan även om jag skulle få till lika fint kombuchaläder som Suzanne Lee, vill man inte stanna där. Biohackare har föreslagit kombuchabakterier som tillverka silke istället för cellulosa. Ta bara en gen från silkeslarver och sätt in den i kombucha-bakterierna. Det är en kul, kreativ ide, då får man en klump silke, inte en klump cellulosa. Fast det skulle inte vara så lätt som jag får det att låta. Plus att det finns lagar om sådant som man måste följa.

Ps. Jag kan avsluta med att jag tror jag först hörde om kombuchaläder från the thought emporium, en annan Youtube-kanal.

David Eberhart, Jordan Peterson och kreationistkatten

Av , , 2 kommentarer 1

Jag har skrivit mycket om skolan. Att jag inte kunde utbilda mig. Om jag fortsätter att skriva om det, kanske, kanske mina texter kommer att mogna fram till någon bra och konkret slutsats som kan hjälpa andra. Eller så uppfattas jag bara som en bitter rättshaverist. I en text jag skrivit men inte postade nämnde jag David Eberhard. Som ni kanske har sett hävdar han att anledningen till att flickor i dagens skola, får så mycket bättre betyg än killar, är att skolan är utformad efter flickor. Skolan bedömer inte längre kunskap utan din förmåga att resonera, något som Eberhard menar att flickor av naturen är mycket bättre på. På sextiotalet räckte det att ha rätt kunskap. Idag måste du kunna resonera – eller allra helst kunna hålla ett TED-talk. Det som slår an en sträng hos mig är att jag har detta handikapp. Resonera och hålla TED-talks är mycket svårare om du har ett handikapp som ger problem med exekutiva funktioner. Det ställde till det för mig. Oavsett om det är för att jag är pojke eller ej, hade jag föredragit om skolan hade bedömt kunskap mer än resonemangsförmåga.

 

Om ovanstående är mer bitterhet än konkret lösning får du som läsare avgöra. Det jag egentligen skulle skiva är att jag sökte på David Eberhard. Om jag skulle skriva ett inlägg om honom ville jag som minst ha läst något mer om honom. Jag fick upp en rubrik i GP om att Eberhard är en en svensk Jordan Peterson. Jag har nog ett annorlunda perspektiv på Jordan Peterson än vad många har. Jag har inte haft tid, eller ork, att sätta mig in i vad Peterson är för filur. Det jag snappat upp är att han har en hårtransplantation (precis som Trump) och att han kan vara anti-vetenskap (precis som Trump). Trotts att vetenskap har gett oss t.ex. hårtranplationer. Hans anti-vetenskap kan vara värt att uppmärksam. Det roliga exemplet är att  Jordan Peterson tror att omslingrande spiral avbildats över hela världen, eftersom till och med förhistoriska kulturer har känt till DNA-spiralen (länk till youtubevideo). Vad vetenskapligt av honom. Ett bättre exempel, är att Jordan Peterson är något av en klimatförändringsförnekare och har spelade in en video åt Prager U. Prager U är, i korthet, en amerikansk höger-blogg som tror det är ett universitet. Och relevant i sammanhanget, Prager U sprider bl.a. klimatfönekelse och kreationism.

 

Screenshot_20181012-155121~2

Bild: Bland de som kritiserar Jordan Peterson för hans Prager U-video återfinns Creationist Cat. En katt som kan prata, eftersom han blev zappad av Gud genom internet. Youtube är en freakshow.

 

Innan jag kallar David Eberhard för en svensk Jordan Peterson vill jag veta om Eberhard stödjer kreationister, är skeptisk till klimatförändringen och tror förhistoriska kulturer kände till DNA-spiralen? (Däremot behöver jag inte raljera mer om hårtransplantioner.) Samtidigt förstår jag att rubriken om en svensk Peterson är clickbate (inte för att rubriken till detta inlägg är bättre) och att den inte handlar om Petersons uppenbarligen galna pseudovetenskap.

Slutsats: jag är lite svag för bitterhet och Jordan Peterson är lite svag för anti-vetenskap.

S och islamism Vad jag som privatperson vill säga

Av , , Bli först att kommentera 1

Orelaterat till vad jag egentligen bloggar om. Jag vet att jag i förbifarten har kallat mig för betongsosse. Och jag har, i förbifarten, skrivit att jag lekt med tanken på att gå med i ett politiskt parti. Det sagt, jag vill inte gå med i ett parti som ogenerat låter ett regionalt ungdomsförbund tas över av islamister. Det måste ha funnits visselblåsare i SSU Skåne. Och om det inte fanns det, om ingen protesterade, är det eventuellt värre.

Empati och autism

Av , , 2 kommentarer 1

Kortversion av detta inlägg: det är en myt att autistiska saknar empati, i verkligheten kan det till och med vara tvärtom så att autistiska har starkare empati än andra. Lång version: För två år sedan gick jag en kurs för personer med högfungerande autism. En träff hade vi en en kort diskussion om empati. Som jag minns det påstod många för så sent som för kanske tio år sedan att asperger betyder att man inte har empati. Ett exempel jag kommer ihåg är att Eva Lundgren, i förbifarten, i en debattartikel skrev att tjejen i Män som hatar kvinnor hade asperger, eftersom hon inte hade empati. Jag kommenterade själv hennes artikel och därför fick man länge upp artikel om man sökte på mitt namn.

Nåja, saken är den att det är en myt. Vilket jag också skrev i min ovannämnda kommentar. En myt som borde ha försvunnit sedan länge. En tjej i kursen jag nämnde sa att problemet inte är att autistiska generellt skulle sakna empati. Problemet är det motsatta, att vi har för mycket empati för den här världen (subjektiv påstående). Det finns det som tyder på att autistiska har starkare empati än ”normala människor”. Den teorin nämns b.la. i boken Konsten att fejka arabiska av Lina Liman. Och jag trodde jag hade en artikel om det sparat i mina bokmärken, men nu kan jag inte hitta den.

Däremot har vi problem med sociala koder och kan av misstag såra någon, men det är inte samma sak som att sakna empati. Tvärtom, de som saknar empati, vet att de såra eller skadar personer, men de gör det i alla fall. Så poängen är, för att upprepa mig själv, det är en myt som måste död.

Ps. Av naturliga skäl tänker jag i vanliga fall inte skriva om vad som sades i en kurs som ovanstående. Men så länge jag inte skriver ner något personligt – och givetvis skulle jag aldrig nämna namn – tycker jag det går bra.

 

Pillersamhället, är läkarna också ”offer”

Av , , Bli först att kommentera 1

Om jag ska skryta med mina kändiskontakter har jag inte mycket att komma med. Jag har arbetat med en kusin till trummisen i Sahara Hotnights. Det är ungefär det. Går man utanför nöjesvärden, men på samma nivå, var min pappa kurskompis med barnpsykiatrisk och debattören Salomon Schulman. Det senaste jag såg han hade skrivit var debattartikeln Det är något som skaver med bokstavsdiagnoserna. Trotts rubriken tar Salomon Schulman mest upp medicinering och läkarnas mallar de följer inom psykiatrin överlag, inte bara om ADHD. Som äldre läkare har han perspektivet att det helt enkelt var roligare förut, när jobbet hade mer utmaningar, när det inte bara handlade om att följa direktiv och medicinera.

Missförstå mig inte. Att behandlingsmetoder inte är intellektuellt stimulerande för läkare betyder inte att det är dålig behandling. Om jag fick det att framstå som om Salomon Schulman bara bryr sig om psykiatrikerna skulle jag få be om ursäkt. Hans artikel handlar också om patienterna och han föreslår också lösningar. Däremot har jag som utomstående tänkt liknade saker, det att psykiatriker verkar spendera en icke obetydlig del av sin arbetsdag åt att rutinmässigt förnya recept och att de verkar följa direktiv (och jag förstå att det kan vara tråkigt, jag har själv jobbat med dataregister). Hur som helst, det är inte en standard ”psykofarmaka är dåligt”/”bokstavs-diagnoser är dåligt” artikel, den är värd att läsa.