I torsdags skrev jag att arbetsförmedlingen kanske inte skulle låta mig gå en arbetsmarknadsutbildning, en kockutbildning. Om – jag skriver ”om” – jag inte får gå utbildningen, skulle det vara den ultimata ”jag ska visa dom” vara att publisera en kokbok.

Innan jul skrev jag om mossbräke. Om forskningen som pågår och som inspirerades av  konstnären Erik Sjödin, som en gång i tiden arbetade med just mossbräke. B.la. tycker han vi ska äta mossbräke. Så det är vad min kokbok skulle handla om. Det skulle vara kul och kreativt att ta fram ett recept på mossbräke-sushi och, eftersom det nu är Sydkorea inte Japan som är det “coola asiatiska landet”, mossbräke-kimchi. Eller, om vi inte ska lämna Östasien i fred, mossbräkeketchup.

Vad jag säger är, att jag borde skriva en kokbok om mossbräke. Ni får själva avgöra hur mycket jag skämtar.