Ekergårds mat & biologi

Hirs och gmo – himmel eller h-vete

Jag har flera gånger på denna blogg nämnt boken The taste of tomorrow. Det är en av många böcker jag läste i telefonen. Och i digitalt format har jag också en annan bok med liknande titel: Tomorrows table : organic farming, genetics and the future of food Pamela Ronald och Raoul W. Adamchak (2008). Författarna är gifta, hon är forskare i växtfysiologi och han är ekologisk bonde. Boken i fråga är pro-ekologiskt jordbruk och pro-GMO. Något som naturligtvis kan överraska. Men det finns andra forskare som säger samma sak. Att kombinera bioteknik med ekologisk odling kan mycket väl vissa sig ge bra resultat*.

Här kan jag nämna en tredje bok jag också skrivit om här: Wild fermentation av Sandor Ellix Katz. Det är nämligen så att både Kartz och Ronald skriver om Afrika och sädesslaget hirs. Kartz berättar att afrikaner låter gröt på hirs fermentera och att den fermenterad hirs-gröten är bra för framförallt barn. Ronald nämner det Västafrikanska landet Burkina Faso och skriver att en diet med mycket hirs lämnar barnen med svullna magar. Ni vet hur undernärda barn med ödem orsakade av proteinbris (sjukdomen kwashiorkor), ser ut. Där Katz ser hirsgröt som bra och traditionell barnmat, ser Ronald en katastrof.

Kartz skrev ihop ett par sidor om GMO och var helt och hållet emot det. Ronald är som sagt var pro-gmo. Just här påpekar hon att möjlig lösning för de undernärda barnen är att använda bioteknik för att öka protein-innehållet i hirs. Det är inte den ideala lösningen, den ideala lösningen är en mer varierad kost. Men hirsplantor förädlade att innehålla mer protein är något som kan odlas lokalt även av fattiga bönder.

Det finns andra exempel på hennes pro-GMO-åsikter och omsorg om barn. Kanske mest intressant att hon gillar att servera BT-majs till sina barn. BT-majs är genetiskt modifierat för att motstå insektsangrepp. Mindre insektsangrepp ger också mindre mögelangrepp och därmed mindre mögelgifter i majsen. Bra för barn. Även om inte Katz skulle hålla med.

* Om jag ska droppa ytligare namn, förutom professor Pamela Ronald, har professor Sir David Charles Baulcombe (engelsmän och deras titlar), sagt samma sak. Använd bioteknik inom ekologisk jordbruk. Och professor Stefan Jansson här i Umeå har ju också föreslagit att KRAV, borde tillåta bioteknik.

2 kommentarer

  1. Petter

    Mindre insektsangrepp ger också mindre mögelangrepp och därmed mindre mögelgifter i majsen. Här håller jag inte med dig .Ok mindre mögelgift ,ja. Men dessa grödor är patenterade och ingår i växtodling program som även innehåller resistens mot tillverkarens bekämpningsmedel (gifter) . Med andra ord BT Majs tål gifter som man besprutar med gift som både tar bort ogräs och insekter. Majsodlingarna blir helt sterila med undantaget för majsen själv.Och vad händer om vi utrotar Majsmotten ??

    • ekergard (inläggsförfattare)

      Okej jag kanske skulle ha nämnt att Pamela Ronald skrev att dagens BT-grödor och ”roundup ready” inte är det bästa sättet att utnyttja bioteknik. Att det finns grödor (faktiskt inte bara sk GMO och inte bara mot Roundup) som är resistenta mot ogräsmedel stämmer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>