Framtids-ätning och gör-det-själv biologi

Ensamma män, fascister?

Av , , Bli först att kommentera 0

Första gången jag stötte på påståendet att män utan kvinnor blir nazister tyckte jag det var bland det dummaste jag hade hört. Jag hörde påståendet i en föreläsning på youtube. Föreläsaren tog upp att det före detta Östtyskland idag har ett visst mansöverskott. Det är nog samma fenomen som vi känner till från den norrländska glesbygden. Kvinnor flyttar medan män stannar kvar. Poängen i föreläsningen var att det de östtyska orterna med högst mansöverskott också var de orterna med där neo-nazisterna var som starkast. Ergo, män utan kvinnor blir nazister.

Nu behövs inte mycket tankeverksamhet för att hitta en alternativ förklaring. För att göra en jämförelse. Lungcancerpatienter har ofta gula tänder. Betyder det att gula tänder ger lungcancer? Eller är det så att det finns en tredje faktor, t.ex. rökning, som ger både gula tänder och lungcancer? Om orter med kvinnounderskott har problem med extremism, betyder det att det finns ett direkt samband? Eller kan det finnas en tredje faktor t.ex. hög arbetslöshet, som både leder till att kvinnor flytta och att män blir nazister? I skolan fick i alla fall jag lära mig att arbetslöshet är en förklaring till nazisternas framgångar på 1930-talet.

 

Saken är den att man nu får intrycket att hypotesen, med mer eller mindre variationer, är allmänt accepterad. För att ta två olika exempel. I aeon.co skrev skribenten Nabeelah Jaffer att ensamhet och extremism hör ihop och hon hänvisade till Hannah Arendt*. På DN kultur skrev Kajsa Ekis Ekman  om den franska författaren Micheal Houellebecq, hon hävdade att Houellebeq skriver om den nya högerextremistiska mannen som är ensam. Kajsa Ekis Ekmans utgångspunkt är ju då inte att man ska tycka synd om den ensamma manen. Istället är han en skitstövel som hatar invandrare och som vill ha fri tillgång till unga kvinnokroppar. Men just ingrediensen man, ensamhet, politisk extremism finns där.

Jag har till och med sett påståendet att män inom autismspektrumet skulle söka sig till högerextremism av denna anledning. Att de är ensamma. Jag börjar leka med tanken att detta kan bli en självuppfyllande profetia. Ensamma män kanske tänker: ”Om sådan som jag naturligt söker sig till extremismmiljöer, kanske jag också ska göra det”.

 

* Att Hannah Arendt kopplade ensamhet till extremism betyder att teorin fanns innan föredraget jag nämnde.

Bli först att kommentera

Återkoppling : mer smakprov på biologi : om mossbräke

Av , , Bli först att kommentera 1

Mitt förra inlägg avslutas med citatet: “kunskap har inga gränser”. Jag har ett annat exempel på det. För miljoner år sedan växte det mossbräke – små växter, ormburkar, i släktet Azolla – runt Nordpolen. Det lär ha varit mossbräke som kylde världen från den höga temperaturen på dinosauriernas tid genom att mossbräcken sög upp koldioxid, varpå de dog och sjönk ner till havsbotten.

mossbräke

Mossbräke, bild Wikimedia.

Sommaren 2010 turnerade konstnären Erik Sjödin i Sverige med en utställning om mossbräken för att uppmärksamma växtens potential till odling och dess användningsområde. År senare, 2014, tog ett team forskare i Durham, North Carolina upp tråden och startade ett så kallat crowdfunding projekt för att sekvensera växtens DNA samt DNA för de bakterier som lever i symbios med mossbräken. Detta för att lära oss mer om växten och vilken potentiell roll växten kan spela. Själva DNA-kartläggningen utfördes i Shenzhen, Kina. Vi har ett forskningsprojekt i North Carolina inspirerat av en svensk konstnär, finansieras av människor från hela världen och som använder data framtaget i Kina.

Som framgår mellan raderna i de första meningarna inkluderar förväntningarna på mossbräke att odling av växten ska kunna motverka klimatförändringen genom att suga upp koldioxid. (Men för att vara onödigt övertydlig, hoppas inte för mycket på det.)

Källa: Azolla, a little fern with massive green potential

Bli först att kommentera

Jägare i den ingifta familjen och gör din egen miso

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har vissa planer på att flytta, i första hand tillfälligt, till den sydländska landsbygden. Det handlar om att jag har nära släkt som eventuellt kommer att starta ett företag och att jag skulle få vara med. Spännande och skrämmande. Kan jag leva, även bara för en termin, utan den tryggheten jag ändå har här? Men för att hålla mig till rubriken. Jag skulle få bo med en ingift släkting som har många hobbyers, bla jakt. Han kan ge sig ut tidigt på morgonen och skjuta en kanadagås och sedan gå in och äta ägg och bacon till frukost. Jag åt andra sida planera att som hobbyprojekt göra min egen miso. Vad säger ni, är de två hobbyerna, att jaga respektive göra egen miso, tillräckligt stor kontrast till varandra för att det ska vara värt att skriva ett blogginlägg om?

Sedan kan jag skriva några ord om hur jag fick inspiration till att göra miso. Det var från ett blogginlägg av Labitat biologigaragen, Köpenhamn. Biologigaragen i Köpenhamn anordnade tydligen kurser om hur man gör miso. Länk. Deras blogginlägg innehåller förresten en fin formulering om kunskap.

”Amalie first learned the koji and miso making technique when she was staying with a Japanese family on the West Coast of the USA. This means we had a Dane teaching a very international group of participants ancient food science learned from Japanese living in America—this GEN perfectly encapsulates the international and inclusive spirit of Biologigaragen! Knowledge has no borders [min markering].”

Kunskap har inga gränser. Det är en bra mening, det är bara det att det inte passar in i detta inlägg.

Bli först att kommentera

Jobcoaching, inspiration, survivorship basis

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag tycker mig se att denna blogg får mer interaktioner när jag kriterar samhället. Detta inlägg är inte ett sådant inlägg. Detta är försiktig kritik mot en person, eller snarare en ide, i ett sammanhang där samhället ändå har fungerat bra för mig. Som arbetssökande har jag precis börjat på  ett jobcoach-företag. Hittills har jag ett bra intryck av deras verksamhet, förutom att de lade ut följande video i undervisningsmaterialet.

 

 

I videon pratar Raymond Ahlgren om en amerikansk skådespelare (för att vara onödigt rädd för “spoilers” nämner jag inga namn) som mot alla odds lyckades med sin dröm. Därför anser Raymond att man ska följa sitt hjärta. Problemet är, Raymond Ahlgren, att det finns en väldigt basal invändning, nämligen survivorship basis. Vi hör bara om de som lyckas. De som misslyckas med att följa sin dröm berättar aldrig sin historia. Antalet människor i världen som vill bli Hollywoodskådespelare är säkert upp i ett sjusiffrigt nummer (om inte högre). Den förkrossande majoriteten som misslyckas kommer aldrig ha en stor plattform att berätta sin historia.

Många, kanske de flesta, gånger uttrycket “survivorship basis” används handlar det om allvarligare frågor. T.ex. den amerikanska journalisten George Prochnik skrev att han, som har judisk bakgrund, när han växte upp hörde många historier om människor som blev mirakulösa räddade från förintelsen. En dag förstod han att anledningen till att han hört sådana historier var att de som inte varit med om mirakel, inte längre fanns och inte kunde berätta. Och, okej, detta är bara en 5 minuter och 20 sekunder lång video. Det känns ändå som om Ahlgren kunde ha nämnt “survivorship basis”. Det är ett så välkänt fenomen att han förefaller lat och slarvig när han inte nämner det. Om du ska prata in en video om att följa sin dröm, kanske du inte ska ta ett extremfall som en Hollywoodskådespelare. Och du kanske ska påpeka att det inte fungerar för alla.

Förresten jag har skrivit om ämnet förut, för nu nästan fyra år sedan. Eftersom jag är så speciell var mitt exempel ingen vanlig kändis, utan en youtubevideo med en kvinna från Filippinerna. Hon sa att hon var kvinna från ett fattigt land, men ändå lyckades med att följa sin dröm och hon hade titeln “rymd entreprenör”.: Titlar och problemet med att följa sina drömmar.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Inlägget då jag är politiskt inkorrekt (enligt italienare)

Av , , Bli först att kommentera 1

När jag var nitton år läste jag Peter Englunds Brev från nollpunkten (1996). Det jag här vill ta upp från boken är hur Englund använder orden ”politiskt korrekt”, han använder frasen när han skriver om anti-vetenskap. När han skriver om atombomben tar han upp att nationalsocialisterna ansåg relativitetsteorin vara en ”judisk vetenskap”. Detta jämförde Peter Englund med hur Sovjet avfärdade George Medels ärftlighetslära som ”borgerlig”. I båda fallen var vetenskapen inte ”politiskt korrekt”, vetenskapliga resultat avfärdas för att de inte passar in i ideologin.

Händer liknande saker idag? Visst, USA har en regering som inte tycker forskning om klimatförändringen är politiskt korrekt. Men jag har ett exempel på närmare håll. Den italienska femstjärnerörelsen tycker tydligen inte att vetenskapen kring vaccin är ”politiskt korrekt”. De har just avskedat alla experter från en hälsopanel.

Ovan, videon där jag först stötte på nyheten. Behöver jag nämna att den moderna anti-vaccin-rörelsen startades av en före detta läkare som påstod sig kunna koppla MPR-vaccinet till autism?

Bli först att kommentera
Etiketter:

Kinesiskt hårmode

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Jag har tidigare skrivit om konst och biologi. Och nu vill jag uppmärksamma att det , för några år sedan, skulle ha varit trendigt(?) i Kina att ha en växtgrodd i håret. Jag kanske ska försöka introducerar modet här … Haha

 

kina mode, kinesiskt hår mode

Bli först att kommentera

Björkparadiset i norr : Filmvärlden och min grundskoleklass

Av , , Bli först att kommentera 1

Eftersom en tjej bakom denna video gick i samma klass som jag, kan jag dela videon här. Om inte alla redan har sett den, kan jag ge videon en eller två mer visningar genom att posta den.

Sedan en annan tjej från min grundskoleklass var med och vann en Teddy på Berlins filmfestival, Ta av mig (2012). Jag skulle kunna skriva ihop något skämt om att jag känner mig som den enda i min klass som inte har haft framgångar i filmvärlden.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Värdet av tydliga instruktioner

Av , , 2 kommentarer 1

En av de sista labbarna jag gjorde på universitet var – och bli inte rädda, detta inlägg handlar om något annat – att vi skulle odla Candida albicans och med GFP* som markör avgöra om en gen uttrycks i organismens jäst- respektive hyfer-fas**. Saken är den att det är komplicerat. Vi fick lusläsa instruktioner, vi fick fråga doktoranderna om var och varnat moment. När jag nu är med i stadsodlingen, när jag var med i en studiecirkel om vintersådd, jämför jag med den typen av labbar. Skillnaden är att folk litar på att man vet vad man gör. De ger vaga instruktioner om att att t.ex. plantera några frön, t.ex. persiljefrön, och jag undrar hela tiden om jag gör rätt. Jag blir hela tiden osäker. Det är ju något som alltid sägs om autismspekturmet, att autistiska behöver tydliga instruktioner. Kanske inte lika viktigt som instruktionerna till labbar med potentiellt farliga organismer (C. albicans kan infektera personer med nedsatt immunförsvar och kräver ett ”biosafety level class 2 laberatorium”, vilket låter värre än det är). Men det är trevligt med bra instruktioner.

* Green fluorescence protein. En markör så viktig att metoden belönades med Nobelpris i kemi 2008.
** Om jag ska vara nog är jag inte säker på om ”fas” är rätt ord, men det spelar ingen roll.

2 kommentarer

Stadsodling vs genteknik, universitetsstaden vs bruksorten

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har varit med i stadsodlingen på Ålidhem. Där vi i pallkragar odlar grönsaker. Det är kul. Roligt när det växer. Trevligt att skörda rädisor, morötter, örtkryddor med mera. Den lilla gruppen stadsodlare är lite dominerad av miljöpartister. Och jag vet jag har kallat mig för ”gråsosse”, med det menar jag lite gammeldags sosse. Så egentligen är det kanske bara nostalgi. Vi kommer från ett land som brukade vara synonymt med socialdemokrati. Det nostalgiska är att vara socialdemokrat.

Nåja, det är en anledning till att känna man inte passar in i gruppen. Om vi tittar på vetenskap och skepticism, betyder gråsosse för mig att man är pro-vetenskap och teknik och att man är skeptisk till organiserade religioner. Miljöpartiet är b.la. både anti-gmo-propaganda och kvinnor i religiösa kläder. Men jag passar in. Vi människor kan vara förlåtande för folk med andra åsikter.

 

Statsodling, Ålidhem

 

Något annat. Min pappa, som växte upp i en bruksort i Småland, påstår att om man hade försökt med stadsodling i hans hemby hade pallkragarna blivit vandaliserade. Eftersom det inte händer här, säger han att landsbygden är mer laglös, än ett miljonprogramsområde i Umeå? Eller, glöm det, jag vill inte diskutera den frågan.

Låt oss stanna i bruksorten, sossarna och miljöpartiet. Visst kan man tänka sig att bruksorter är en landsbygd som den typiska miljöpatisten inte romantiserar, som de romantiserar andra former av landsbygd. Bruksorter är fulla med industriella ruiner. Ruiner från en tid då vi gjorde misstag. Mest spektakulärt att försöka bygga kärnkraftverk och kärnvapen från scratch. Men också misstag som att använda kvicksilver i tillverkningen av pappersmassa. Misstag som man med rätta inte vill upprepa. Däremot romantiseras ekologisk jordbruk och självförsörjning. Som numera, i och för sig inte bara sker på landsbygden. Jag tänker naturligtvis på just stadsodlingen.

Ps. Jag citerar mig själv, eftersom det i mitt manus jag jobbade på när jag gick på Bona folkhögskola ingick ett essäartat kapitel med liknande funderingar om nostalgi, landsbygden och bruksorter. Det är en annan historia.

Bli först att kommentera

Osammanhängande om online dating

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag antar jag ska skriva om dating, det är ändå en av de riktigt svåra sakerna i livet, speciellt när man har är inom autismspektrumet. Om man provar datingappar som Tinder och Bumble finns det två alternativ. Antagning får man inga träffar. Vilket är ledsamt. Eller så får du träffar. Vilket är skrämmande. Sedan är det möjligt att många träffar är falska. Igen ledsamt. Förresten innan jag laddade ner Bumble gjorde jag en Fermi uppskattning av om hur många som använder den. För man ska alltid göra en Fermi uppskattning innan man laddar ner en dating-app. Jag kom fram till 1250 st potentiella partners i Sverige. Antagligen alldeles för högt.

Om man bortser från dagens dating-appar. På en äldre datingsida, nämligen okcupid, fick jag faktiskt en date. Det kan vara värt att nämna att hon, som vi kan kalla M, hade en autistisk son. M hade också diagnosen prosopagnosia, ansiktsblindhet, då man har svårt att se ansikten, och hon var smart. Men dejten ledde inte till något. Så min erfarenhet är att online-dating inte fungerar.

Nu skulle man kunna skriva något skämt om att den enda som vill träffa mig hade ansiktsblindhet. Men jag avslutar här.

Bli först att kommentera
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se