Ekergårds fisk och grönt

Etikett: biokol

Källa till biokol? : om Prosopis chilensis

Av , , 2 kommentarer 0

Enligt det tyska frö-/utsädessidan rarepalmseeds.com kommer denna lilla planta att bli en bra källa till träkol samtidigt som plantan växer snabbt*.

Växten, som är ett träd, växer i en kruka på mitt köksbord och har det latinska namnet Prosopis chilensis. Det verkar inte ha något svenskt namn, det engelska namnet är Chilean carob tree.

En annan egenskap enligt försäljaren är att trädets frosttålighet är ”severe”, vilket kan komma till pass här i norden. Men jag har ingen fantasi om att odla chilenska johannesbröd på friland. Min fantasi som jag här tänker skriva ner är att P. chilesis skulle kunna odlas vertikalt, i hydroponik, i en stor gammal industrilokal eller dylikt. På det sättet skulle träden producera en stor mängd biomassa som kan förvandlas till biokol. Kolsänka och jordförbättring i ett. I Florida finns det ett företag vid namn Carbotura, som planerar att göra samma sak, fast med industrihampa istället. Plus att företaget även ska tillverka grafen** av hampan.

Är ovanstående en bra ide? Antagligen finns det invändningar. Att jag som en blind höna skulle ha hittat den ultimata grödan för storskalig, hydroponisk produktion av biokol, får vi ändå anse osannolikt. Det var bara min tanke när jag såg att ett av mina frö av den snabbväxande, träkols-källan P. chilesis hade grott. Den glädjande upptäckten av två hjärtblad i krukan, väckte min inspiration till den naiva tanken det kunde vara första steget i en industri. Och nu har du sett en bild på en ovanlig krukväxt.

* En kul funktion med den sidan är att man kan sortera och välja frön utifrån just egenskaper. Vill du t.ex. ha en grönsak som kan krukodlas, eller som här vill ha en snabbväxande växt som ger bra träkol, kan du bocka för de egenskaperna och få upp förslag. (Efter att ha skrivit positivt om ett företag kanske det är god ton att lägga till: ”Jag är inte sponsrad”.)

** Grafen. Humm. I skam- och meningslös klickjakt kan jag länka till min dikt om antisemitism i Malmö. Dikten nämner nämligen ”Zombie-Palme” och just ”Golem byggd av grafen. (Länk till video)

Meningslöst experiment i pallkrage

Av , , 2 kommentarer 1

Jag hade tidigt bestämt mig att det enda jag, i år, ska odla utomhus i pallkrage är bönor. Samtidigt kommer kanske någon ihåg att jag tidigare gjorde biokol av nötskal. Biokolet väger nästan exakt 700 g, varav mycket vatten och näringslösning för att ladda biokolet. Det som är synd är att jag inte hade så mycket framförhållande att jag tänkte på hur mycket näring det var i näringslösningen. Då hade jag kunnat dela upp pallkragen på mitten. Hällt ut biokolet i ena delen och i andra delen av pallkragen tillsätta motsvarande del näring utan biokol. Sedan skulle det bara var att plantera bönor jämt över hela pallkragen och vänta. Skulle vara intressant om det fanns en tydlig skillnad i hur bönorna skulle växa.

Vad jag istället kommer att göra, det mindre meningsfulla experimentet, är att jag tänkte dela pallkragen i två delar. En halva som jag tillsätter 700 g biokol till, en halva med 700 g maskkompost. Eftersom jag inte vet hur mycket näring det finns i biokolet kommer experimentet inte säga mycket. Näringen jag använde till biokolet var miniralnäring, rena salter. Om jag hade haft både framförhållning och en EC mätare, som mäter joner i vatten, hade jag kunnat testa näringen och utifrån det, om inte annat ,kunnat höfta om hur mycket maskkompost som skulle motsvara näringen i biokolet. Det hade varit ett mer givande experiment. Men så blev det inte. Om du vill experimentera, lär dig från mina misstag.

Biokol, klimatkris, litteratur

Av , , Bli först att kommentera 0

Förra vintersolståndet, den 21 december, var det 4 grader varmt, här 63 grader nord. Galet. Den dagen var jag ute vid Nydala och i en eldstad tillverkade jag biokol av nötskal som jag hade haft i en metallåda sedan förra julen. (För att inte slösa bort elden, grillade jag också pinbröd, men det gick dålig.) På hemmaodlat.se finns en formulering om att vi istället för att gräva upp kol och elda, ska gräva ner kol och odla på det. Att gräva ner träkol, laddat med näring, är ett väldigt direkt sätt att tillsätta kol till jorden. Hemmaodlats genomgång av biokol är förövrigt värt att läsa (och mindre positiv till det, än jag får det att låta här): länk.

Bild biokol gjort på nötskal.

Väl hemma lade jag kolet i en tom burk som det hade varit jordnöttsmör i. Varpå jag påbörjade ladda kolet med näring, genom att fylla burken med hydronäring samt vatten från just hydroodling. Vatten som därmed innehåller en del bakterier. (Fast eftersom vattnet kommer från ett passivt system med stillastående vatten, som inte syresätts är det rimligen bara bakterier som klarar sig utan syre.) Det är mycket möjligt att det finns bättre metoder att ladda biokol, jag tänker t.ex. på hönsgödsel, kompost, bokashi, men detta är vad jag hade. Har jag en årsgammal flaska hydronäring hemma, kan jag lika gärna använda den, bättre än att hälla ut i vasken. Nåja, när detta postas har träkolet marinerat i över en månad och det kommer att ligga kvar i burken med näringslösningen länge till.

Annars kan jag konstatera att det var mycket folk ute vid Nydala den dagen, kanske på grund av corona. Samt att jag väl hemma också läste Kim Stanley Robinsons senaste skönlitterära bok om klimatkrisen: The ministry of the future (2020). Det var en ritual för en galet varm decemberdag. Småskalig tillverkning av en produkt som ibland beskrivs som en hjälp mot klimatkrisen och läsa en bok som handlar om krisen.

Biokol, är sista ordet sagt? + ärtskott

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag var nere i Malmö, på kurs hos Hemmaodlat, ställde jag en allmän fråga till en lärarna om biokol. Han sa mer eller mindre samma sak som jag har misstänkt, det finns de som hypar tekniken alldeles för mycket. Och det kan finnas problem med att i Sverige kopiera en metod som fungerat i Amazonas, där det bl.a. regnar tio gånger så mycket som här. Nu har jag däremot, via geneticliteracyproject.org, hittat följande artikel Biochar could boost US crops. Kort, biokol fungerar och en ”carbon tax” skulle också uppmuntra bönder att börja med biokol. Däremot är biokol inte värt det för alla grödor och inte för alla jordar.

Något jag tycker är intressant är att biokol skulle fungera extra bra i sura och näringsfattiga jordar. I gymnasiebiologin lärde man sig att jorden i barrskog är podsol och att kring 70 % av jorden i Sverige är podsol. Det intressanta är att ”sur och näringsfattig” låter en hel del som hur podsol beskrevs i skolans biologibok. Jag är nyfiken på att odla hasselnötter. Om jag någon gång får chansen att göra det, men bara har tillgång till gammal skogsmark, har biokol säkert sin funktion. Om inte annat är träkol basiskt och kan därmed användas för att göra jorden mindre sur. Samma sak om vi som land skulle hamna i en situation där vi snabbt måste förvandla mark för industriskog till åkermark. I första exemplet har vi också faktumet att lövträd varje höst tillför organiskt material till jorden, med andra ord, fäller löv. Naturlig jordförbättring.

Avslutningsvis med risk för att svamla för mycket, ha för mycket information och för lite luft i inlägget. Det finns ju växter som trivs i sura jordar: amerikanska blåbär och rododendrons är två växter som ofta nämns. Om du vill odla sådana grödor antar jag att du bör vara försiktig med biokol.

***

Orelaterat. Uppdatering om tidigare nämnda ärtskott. Mindre än en vecka efter plantering ser det ut så här:

Det var förresten min mammas idé med ärtskott för att få något färskt grönt till maten, utan att gå till affären.

Mina odlingar : hydro (Harvy) och hügel

Av , , Bli först att kommentera 1

Edit: precis som förra veckan, om du kommer från https://blogg.vk.se, verkar deras system ha fastnat. Två veckor i rad har inlägget Några ord om Elizabeth Wurtzel dykt upp som nypublicerat, trotts att det var veckor sedan jag skrev det.

I mitten av januari var jag nere i Malmö två dar för en helgkurs, med Hemmaodlat. En kurs i hydroponik, odla växter direkt i en näringslösning istället för i jord. Kursen gavs av samma personer som var med och utvecklade Harvy-hydroponiska odlingslösning för hemmet. Naturligtvis kan de inte veta om detta, men jag nämnde i ett tidigare inlägg här att jag var lite besviken på Harvy. Den var inte så avancerad som jag hoppades. Min invändning var att systemet jobbar med stillastående vatten. Nu har jag då lärt mig att det helt enkelt är två olika typer av system. Harvy fungerar utmärkt för vad den är designad för (och jag har uppdaterat mitt tidigare inlägg). Här är en bild på min Harvy.

Portlak, shiso, och broccoli rabe. Jag skulle kunna påstå att jag medvetet odlar grönsaker och örter som inte säljs i affärer. Men egentligen blev det bara så.

 

Jag vill fortfarande ha en mer avancerad hydroponisk odling. Min mer eller mindre seriösa affärsidé är att odla upp exotiska växter och sälja dem i roliga krukor. Det är i och för sig en grej som är svårt att göra ensam. Och det behövs en del investeringar, speciellt om odlingen ska isoleras, för att förhindra skadedjur att komma in. Som jag sagt tidigare, är någon intresserad av att höra mer, hör av dig.

Bild från Hemmaodlat. Fyra plantor, i fyra olika odlingssystem (jag är inte säker på ordningen, men tror det är jord, deep water culture både passivt och aktivt och ebb och flod).

Sedan, jag har en romantisk önskan om att bo i en mer rural miljö*. Bo i en stuga och förutom anläggningar för hydroponisk odling ha en trädgård. Det är här jag kommer in på den tyska glosan från titeln. Jag tänker mig att hügelkultur, kan bli nästa pallkrage odling. Vad jag har läst mig till är hügelkultur en metod för trädgården där du bygger upp en upphöjd bädd, bestående av stockar, grenar och även annan organiskt material som du sedan skyfflar jord över. Stockar och grenar ska fungera som en svamp, som suger upp och reglerar fuktigheten i jorden. Plus att träet långsamt bryts ner och avger näring. Jag kan inte veta om det är bra eller ej, just nu känner jag ändå för att experimentera med det. På tal om experiment, vill jag återkomma till biokol. I skolan lärde vi oss att jorden i barrskog är sk podsol och podsol är sur (en pH ner mot 4,1 i de suraste lagerna, medan de flesta växter föredrar ett pH på 5,5-6,2). Träkol är åt andra sidan basiskt, så biokol skulle vara en uppenbar metod att höja pH:et i podsol. Ja jag vill ha en trädgård för att kunna laborera med hügelkultur, biokol, podsol och hydroponik.

*Jag kunde ha skrivit något om ”gröna vågen” (”neo-gröna vågen”) eller refererat till Sara Bäckmo (som i en video visar upp sin Harvy), men då hade jag inte fått använda ordet ”rural”.

Odla ukrainska tomater i restprodukt från Sri Lanka (första gången den meningen skrivits?)

Av , , Bli först att kommentera 1

Mina odlingsprojekt denna våren innefattar ukrainska tomater döpta efter en kosmonaut: Cosmonaut Volkov*. Plus att jag ska försöka ta sticklingar från mina äldre plantor: chilin Trinidad Purple coffee samt pepparrotsträd/moringa.

IMG_20191221_132939107

Bild: Frön.

Jag beställde också mer kokosfiber. Samma företag jag köpte tomaterna från rekommenderade att tillsätta stenmjöl till kokosfiber och använda som odlingsmedium och det ville jag pröva. Kokosfiber innehåller, till skillnad från jord, ingen näring. Tanken är att stenmjöl ger ifrån sig mineraler så att det räcker att vattna med vanlig NPK-näring. Tidigare när jag experimenterade med kokosfibrer använde jag “specialnäring” som förutom kväve, fosfor, kalium innehöll dessa mineraler växter behöver. Med stenmjöl ska jag slippa krångla med det. Lite av ett vågspel, kanske har jag missförstått något, men det måste provas. Om allt dör informerar jag er.
IMG_20191221_133732213

IMG_20191221_133418494

Bild: Kokosfibrer med stenmjöl (Överst). Pepparrotsträd/moringa växande i kokos och stenmjöl (Nedre bild).

Orelaterat om kokosfiber. Jag har ju skrivit om biokol, enligt en artikel ger biokol av just kokosfiber ökade skördar medan biokol gjort av furu inte ger det (Gonzaga, Silvia et al. 2018). Det är ju lite tråkigt för oss, trotts klimatförändringen och trotts att självaste Carl von Linne på sin tid ville acklimatisera tropiska växter till vårt klimat, har ni kanske märkt att vi har mer tall än kokospalmer här uppe**. Möjligtvis kan man odla kokospalmer i spillvärmen från pappersbruk. Nåja, jag tycket det var en rolig tanke. Våra skogar skulle inte bara ge råvaror, utan också värme till odling av tropiska träd, varpå rester från tropiska träd kan ge biokol. Biokol som kanske, kanske fungerar som jordförbättringsmedel i barrskogar… Okej, i verkligheten finns det säkert ett tvåsiffrigt antal problemet med vad jag just skrivit.

* Vladislav Volkov, dog 1971 35 år gammal, raketen han färdades i exploderade när den återvände till atmosfären från rymden. Jag är ingen stor älskare av tomater, men den historien var tillräckligt för att jag skulle köpa fröna.
**Kokosen jag köpte kom från Sri Lanka. Men för att vi inte ska ha dåligt samvete över transporterna, skriver de också att kokos är en restprodukt som inte återvinns. Dessutom består alternativet, vanlig plantjord, mest av torv och torvmossar är kolsänkor, som är bra att lämna i fred.

Vad vissångare vet om biokemi

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag funderar på hur hårt man ska döma en bok när skribenten blandar ihop DNA med gener? Om jag har återkommande läsare med bra minne kommer ni ihåg att jag tidigare skrev om Stefan Sundströms bok Stefans lilla svarta, om biokol. Ni kanske också minns att en sak jag reagerade på var Sundströms påstående att 99 % av DNA:t i vår kropp kommer ifrån bakterier. Det var faktiskt så att jag slog upp boken på måfå och det påstående var det första jag såg. Det ser inte bra ut när det första man läser i en bok inte kan stämma. Om någon har riktigt bra minne kommer ni också ihåg att jag t.o.m. kontaktade Martin Emtenäs som stod som faktagranskare till boken. B.la. frågade jag om just detta. Han svarade inte, vilket är helt okej, jag hade nog inte heller svarat på alla emails om jag varit kändis.

Omslag-SLS

Däremot är jag nu nästan säker på var Sundström fått uppgiften ifrån. Han måste alltså ha blandat ihop gener med DNA. DNA är en molekyl. Varje cell i din kropp innehåller 6 miljarder, miljarder nio nollor, baspar DNA*. Medan bakterier bara har några miljoner baspar DNA. Vi har mycket mer DNA än bakterierna på våra kroppar. En gen, däremot, är en enhet information som förs över från generation till generation (den informationen är kodad i DNA eller RNA**). Människor har ~ 23000 gener, medan mikroberna på vår kropp sammanlagt har 5-10 miljoner gener. Det är mycket troligt att det var därifrån Sundström fick siffran 99%, bara det att han råkade skriva “DNA”, där det skulle stå “gener”.

Ovanstående ihopblandning är inte det värsta misstaget jag sett i en bok. Och det förekommer fel t.o.m. i peer reviewed journaler. Men ett onödigt misstag ser aldrig bra ut. Det tar ner trovärdigheten. Sedan har vi följande fenomen. Jag oroar mig över att skriva detta. Jag vet tillräckligt mycket för att veta att jag vet väldigt lite, när det kommer till t.ex. biokemi. Den som blandar ihop gener och DNA, vet antagligen så pass lite om biokemi att hen inte vet, hur lite hen vet. Följaktligen är hen också mindre orolig över vad hen skriver.

Förövrigt kan man vända på ovanstående. Jag har nämnt poesi här, att jag försöker skriva det, att jag fick läsa upp poesi i en arvsfondfinansierad film och att jag gick en sommarkurs i Spoken word. En duktig vissångare som Stefan Sundström skulle se fel jag inte ens vet att man kan göra i mina dikter. (För att vara petnoga, Sundström jobbar som musiker, jag jobbar inte med biokemi, han är duktigare på vad han gör än jag är på biokemi.)

* Technical stuffs, onödigt vetande. Det mänskliga genomet är på 3 miljarder baspar och eftersom våra celler är diploida blir det 6 miljarder baspar i varje cell.
** Något jag finner fascinerande är spekulationer om gener i livets tidigaste barndom kan ha varit kodade en tredje molekyl. Eller att det idag kan finnas liv på jorden som använder andra molekyler, liv av en typ vi ännu inte har hittat.

Biokol : Entusiastiska amatörer kan fortfarande inte tävla med proffsen

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har varit entusiastisk över biokol, ända sedan jag först läste om det för snart ett decennium sedan. Tyvärr är saker inte sanna bara för att man vill det. Ibland känns det naivt att bli entusiastisk över något. Jag borde vara för vingbränd för att bli det. Nyligen kom jag förbi en fyra år lång studie från University of California, Davis (Griffin et al., 2017) där biokol tyvärr inte kunde leva upp till hypen. Sedan var det lätt att hitta andra vetenskapliga artiklar med ett nerslående budskap om biokol som jordförbättringsmedel i tempererat klimat (Jeffery et al., 2017 ; Bonanomi et al., 2017).

Biokol majs och bönor

Bild: biokol, majs och bönor.

Som jag skrev tidigare var Stefan Sundström också entusiastisk över biokol: Entusiastiska amatörer kan inte konkurrera med proffs. Betyder ovanstående studie att han har fel? Även Johan Ehrenberg var entusiastisk i över biokol sin bok Hoppet : en bok om hur enkelt du räddar världen och det skulle vara extra illa om en bok med titeln Hoppet skulle vara fel. Om den enda informationen som fanns hade varit Stefan Sundström mot University of California, Davis, hade jag litat på Kalifornien. I sin bok Stefans lilla svarta skriver Sundström saker som tar ner hans trovärdighet. Det första jag läste i boken, efter att ha slagit upp den på måfå, var påståendet att 99% av DNA:t i vår kropp kommer från bakterier. Jag förstår inte hur han tänker?* På ett annat ställe antyder han att människor kommunicerar med feromoner, något som aldrig bevisats (det kända exemplet att feromoner skulle få kvinnor som bor tillsammans att synkronisera sin mens, är väl bara en studie från 1970-talet?). Och på ett tredje ställe antyder han att ADHD inte finns.

Det är möjligt att Sundström har rätt i ett eller fler av dessa exempel. Problemet är att just nu tror jag inte vi kan veta. Det är synd att han var så ivrig med att antyda saker vi ännu inte vet. Det tar ner trovärdigheten. Det sagt, notera att studierna handlar om jordbruk i tempererat klimat. Metoden kommer ursprungligen från Amazonas. Även om biokol inte fungerar i tempererade och subtropiska zoner (och jag säger inte att den inte gör det) kan det fortfarande fungera i tropikerna. Jämför titeln på en av de nämnda artiklarna: Biochar boosts tropical but not temperate crop yields.

Jag har skrivit till programledaren Martin Emtenäs, som faktagranskade Stefan Sundströms bok. Får se om han har tid att svara. Vi får låta forskarna titta mer på frågan. Amatörer kan inte konkurrera med proffs.

* Åt ena sidan, verkar det ibland som folk blir rädda bara man säger ”DNA”. Åt andra sidan ska jag inte underskatta mina läsare. Därför tänkte jag här förklara lite mer hur tänker. Jag är lite osäker på mig själv, men såhär tänker jag.  I dessa sammanhang skrivs ofta att det finns tio gånger så många bakterier på din kropp som människoceller. Men uppgiften kommer från en enda studie från 1970-talet (det är alltid en studie från 1970-talet) och även om det skulle stämma – vilket det med stor sannolikhet inte gör – skulle inte Sundströms uppgift stämma. Cellkärnan i en människocell innehåller 46 kromosomer med sammanlagt 6 miljarder baspar DNA. En bakteriecell innehåller en kromosom med några miljoner baspar DNA. Så länge man vet skillnaden mellan miljarder och miljoner, förstår man att i ren kvantitet har vi mer DNA än våra bakterier. Jag kan tänka mig att han menar att alla bakterier på våra kroppar tillsammans har fler typer av gener än vad vi har. Fast det är en välvillig läsning och han skriver ”DNA” inte ”gener”.

Källor:

Griffin, Deirde E., et al. 2017. Short-lived effects of walnut shell biochar on soils and crop yields in a long-term field experiment. Agriculture, Ecosystems & Environment
Jeffery, Simon, et al. 2017. Biochar boosts tropical but not temperate crop yields. Environmental Research Letters
Bonanomi, Giuliano, et al. 2017. Biochar as plant growth promoter: better off alone or mixed with organic amendments? Frontiers in plant science

Ice cream bean : Svart indianjord II

Av , , 5 kommentarer 1

Jag lärde mig om biokol från boken 1491 : New Revelations of the Americas Before Columbus  (2006) av Charles C. Mann. I boken nämns att indianerna i Amazonas ska ha blandat ut jorden med träkol som jordförbättringsmedel. Träkol binder dels näring till jorden – praktisk om du odlar i områden med hög nederbörd – dels förbättrar det förutsättningarna för mikrober i jorden. Idag uppmärksammas också metoden som ett primitiv sätt att avlägsna koldioxid från atmosfären.

En gröda som indianerna, enligt boken, odlade i träkolsblandad jord var trädet ”Ice cream bean” (Inga edulis). Ett träd i familjen ärtväxter, som ger en skörd av bönskidor där fröna omges av ett vitt, ätbart fluff som spännande nog ska smaka som glass. Jag har en viss dragning till allt som är over-the-top. Att krukodlaodla en tropiskt träd vars frukt smakar som glass, passar mig. Jag har beställt frön. Frön jag tänkte försöka odla i krukor med tillsatt träkol.

Bild: Wikimedia.

Jag står också på kö för att beställa en stickling av samma planta, om fröna inte skulle gro. Till skillnad från min andra experiment med biokol, som experiment med majs och bönor, beskrivit i mitt förra inlägg, är jag lite rädd att detta ska misslyckas. Jag vet att majs och bönor gror och kommer att bli plantor. Om jag får ice cream bönor att växa är mer tveksamt. Jag kan uttrycka mig såhär. Om jag skulle kunna odla upp trädet och få trädet att sätta frukt, skulle det vara en stor belöning. Men risken är också stor att det inte blir något av det hela.

För att göra detta till ännu mer av ett experiment odlar jag också en annat amerikanskt träd i familjen ärtväxter, vid namn Kentucky coffee. Mina Ice cream bönor är beställda från Hawaii, men fröna till Kentucky kaffe kommer från ett ett svenskt företag. Som namnet antyder har trädets bönor använts som kaffeersättning (här ska sägas att de innehåller ett gift som förstörs i rostningen). Det skrivs förresten att mammutar brukade äta kentuckykaffe. Också spektakulärt, over-the-top. Min plan är att i framtiden ympa en gren från ice cream bean till ett kentuckykaffe-träd.

Kentuckykaffe är härdig till zon 3, det vill säga en stor del av Sverige. Därmed inte sagt att ett träd från Amazonas skulle överleva norrländska vintrar om det ympas på kentuckykaffe. Tyvärr kan jag inte tänka mig annat än att det behövs mer avancerad bioteknik för att “lära” ett tropiskt träd att klara av vårt klimat. Även om det skulle gå att ympa träden, är det en löjligt förhoppning att de en kvist ice cream bean skulle överleva här.

Orelaterat. Det bästa sättet att testa biokol som jag, i egenskap av entusiastisk amatör, kan göra skulle vara att odla stora mängder Arabidopsis thaliana, i vanligt jord respektive biokol-blandad jord. Och dokumentera resultatet. A. thaliana är en liten växt släckt med senap och kål och växten är känd som växtforskarnas vita mus. Den används av växtforskare som modellorganism. På samma sätt som andra forskare använder vita mös som modellorganism. Och nästa vecka ska jag skriva om något annat än mina odlingar.

Biokol, svart indianjord i Amazonas

Av , , Bli först att kommentera 2

Första gången jag stötte på biokol var i boken 1491 New Revelations of the Americas Before Columbus av Charles C. Mann. I kapitlet om Amazonas skriver han om den svarta jorden. Indianerna i Amazonas verkar före Columbus ha använt träkol som jordförbättringsmedel. En teknik som idag kallas biokol. Dels binder träkolen näringsämnena och därmed hindras jordarna från att lakas ut av nederbörden. Dels ska biokol förbättra för mikroberna i jorden.

Jag har tidigare experimenterat med biokol och jag har planer för två nya experiment med biokol under våren. Här presenterar jag det kanske tråkigaste av dessa två. Jag hade tänkt att testa en studie med titeln: Biochar amendments increase the yield advantage of legume-based intercropping systems over monoculture. ”Biokoltillägg ökar skörden av samodling med ärtväxter, jämfört med monokultur”. Jepp, majs och bönor är inte så exotiska och risken är att jag skrämmer läsare när jag refererar till en vetenskaplig studie. Men samtidigt har jag er på halster, eftersom jag nämnt ett annat projekt. Hur som helst, i studien odlades ärtväxter, antingen soja eller jordnötter, tillsammans med majs. Sedan med hjälp av en isotop av kväve kom forskarna fram till att tillsatts av biokol i jorden ökade överföringen av kväve mellan ärtväxter och majs med över 30%.

IMG_20190223_184750961

Bld: Majs, purpurbönor och biokol.

Jag har inte utrustning för att mäta överföring av kväve. Jag har inte plats för en stor försöksodling. Min plan är att odla sex majsplantor tillsammans med purpurbönor, den ärtväxten jag har hemma. Majsplantorna kommer att odlas tre och tre i två odlingssäckar. En odlingsäck med 10 % biokol tillsatt till jorden, en odlingsäck utan biokol. Om ökad kväveöverföring direkt kan översättas med ökad skörd och biokolen ökar kväveöverföring med omkring en tredjedel, kan vi spekulera att odlingsäcken utan biokol skulle kunna ge 6 majskolvar medan den med biokol skulle ge 9 eller till och med 10 majskolvar. Men det är att gå händelserna i förväg. Jag återkommer med bilder under vår och sommar.