Etikett: bönor

Meningslöst experiment i pallkrage

Av ekergard, 3 maj 2021 kl 09:21, 2 kommentarer

Jag hade tidigt bestämt mig att det enda jag, i år, ska odla utomhus i pallkrage är bönor. Samtidigt kommer kanske någon ihåg att jag tidigare gjorde biokol av nötskal. Biokolet väger nästan exakt 700 g, varav mycket vatten och näringslösning för att ladda biokolet. Det som är synd är att jag inte hade så mycket framförhållande att jag tänkte på hur mycket näring det var i näringslösningen. Då hade jag kunnat dela upp pallkragen på mitten. Hällt ut biokolet i ena delen och i andra delen av pallkragen tillsätta motsvarande del näring utan biokol. Sedan skulle det bara var att plantera bönor jämt över hela pallkragen och vänta. Skulle vara intressant om det fanns en tydlig skillnad i hur bönorna skulle växa.

Vad jag istället kommer att göra, det mindre meningsfulla experimentet, är att jag tänkte dela pallkragen i två delar. En halva som jag tillsätter 700 g biokol till, en halva med 700 g maskkompost. Eftersom jag inte vet hur mycket näring det finns i biokolet kommer experimentet inte säga mycket. Näringen jag använde till biokolet var miniralnäring, rena salter. Om jag hade haft både framförhållning och en EC mätare, som mäter joner i vatten, hade jag kunnat testa näringen och utifrån det, om inte annat ,kunnat höfta om hur mycket maskkompost som skulle motsvara näringen i biokolet. Det hade varit ett mer givande experiment. Men så blev det inte. Om du vill experimentera, lär dig från mina misstag.

Storskalighet, big science mot småskalighet : del I livsmedel

Av ekergard, 2 november 2020 kl 09:59, Bli först att kommentera

Kort version: Papp-konserver är bra.

Lång version: I boken Tistron och tränjon : Om smakliga frukter. (1963) av Matts Bergmark skriver Bergmark att det är bättre att förtära frukt färskt än att koka sylt på den. Hans första invändning mot hemkokt sylt är något vi känner igen idag, han beskriver sylt som smaksatt socker och värdelöst som livsmedel. Hans andra invändning känns däremot mer som teknikoptimistiskt 1960-tal än nutid, nämligen att industrin är effektivare på skylttillverkning än vad husmodern är. Att uttrycka sig så positivt om livsmedelsindustrin, att de är effektiva, det är inte vanligt idag. Tvärtom utmålas småskalighet och gör-det-själv-filosofi som miljövänligt. Det blir inte mer småskaligt än att koka din egen sylt på din egen spis.

Någon som däremot idag säger samma sak som Matts Bergmark är Andreas Håkansson vid Lunds universitet. Han har skrivit böckerna Det ängsliga matsamhället : det fina med färdigmaten (2018) samt Mat, myter och maskiner (2019), båda på Fri tanke förlag. I åtminstånde den först nämnda boken gör han en poäng av att fabriker, med värmeväxlare och stora volymer, använder energi effektivare än vad du gör med en köksspis.

Något som påminde mig om detta var en av en amerikansk kvinna på youtube: UnaturalVegan. I en video var hon inne på att det inte är mycket, om något, miljömässig fördelar med att koka bönor jämfört med att köpa burkbönor. Industrin är så effektiv på att koka bönor – eller köksspisen är så ineffektiv om du hellre vill se det så – att det kompenserar för energiåtgången för att tillverka konservburkar.

Jag vet inte vad jag ska tro. Som vi sett stämmer det att industrin använder energi effektivare. Men nog går det åt mycket energi för att tillverka konservburkar. Jag skrev till Andreas Håkansson, han kände inte till någon studie på just denna frågeställning. Däremot påpekade han att vi kan köpa kokta bönor i papp-kartonger.

Dessa papp-kartonger kräver mindre energi för tillverkning plus att de är lättare att transportera än metall-konserver. Ja att konserver i papp är bättre än konserver i metall låter i uppenbart.

Biokol, svart indianjord i Amazonas

Av ekergard, 4 mars 2019 kl 08:28, Bli först att kommentera

Första gången jag stötte på biokol var i boken 1491 New Revelations of the Americas Before Columbus av Charles C. Mann. I kapitlet om Amazonas skriver han om den svarta jorden. Indianerna i Amazonas verkar före Columbus ha använt träkol som jordförbättringsmedel. En teknik som idag kallas biokol. Dels binder träkolen näringsämnena och därmed hindras jordarna från att lakas ut av nederbörden. Dels ska biokol förbättra för mikroberna i jorden.

Jag har tidigare experimenterat med biokol och jag har planer för två nya experiment med biokol under våren. Här presenterar jag det kanske tråkigaste av dessa två. Jag hade tänkt att testa en studie med titeln: Biochar amendments increase the yield advantage of legume-based intercropping systems over monoculture. ”Biokoltillägg ökar skörden av samodling med ärtväxter, jämfört med monokultur”. Jepp, majs och bönor är inte så exotiska och risken är att jag skrämmer läsare när jag refererar till en vetenskaplig studie. Men samtidigt har jag er på halster, eftersom jag nämnt ett annat projekt. Hur som helst, i studien odlades ärtväxter, antingen soja eller jordnötter, tillsammans med majs. Sedan med hjälp av en isotop av kväve kom forskarna fram till att tillsatts av biokol i jorden ökade överföringen av kväve mellan ärtväxter och majs med över 30%.

Bld: Majs, purpurbönor och biokol.

Jag har inte utrustning för att mäta överföring av kväve. Jag har inte plats för en stor försöksodling. Min plan är att odla sex majsplantor tillsammans med purpurbönor, den ärtväxten jag har hemma. Majsplantorna kommer att odlas tre och tre i två odlingssäckar. En odlingsäck med 10 % biokol tillsatt till jorden, en odlingsäck utan biokol. Om ökad kväveöverföring direkt kan översättas med ökad skörd och biokolen ökar kväveöverföring med omkring en tredjedel, kan vi spekulera att odlingsäcken utan biokol skulle kunna ge 6 majskolvar medan den med biokol skulle ge 9 eller till och med 10 majskolvar. Men det är att gå händelserna i förväg. Jag återkommer med bilder under vår och sommar.

Ekergårds fisk och grönt

Etikett: bönor

Meningslöst experiment i pallkrage

Storskalighet, big science mot småskalighet : del I livsmedel

Biokol, svart indianjord i Amazonas

Senaste inläggen