Ekergårds fisk och grönt

Etikett: university of california

Biokol : Entusiastiska amatörer kan fortfarande inte tävla med proffsen

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har varit entusiastisk över biokol, ända sedan jag först läste om det för snart ett decennium sedan. Tyvärr är saker inte sanna bara för att man vill det. Ibland känns det naivt att bli entusiastisk över något. Jag borde vara för vingbränd för att bli det. Nyligen kom jag förbi en fyra år lång studie från University of California, Davis (Griffin et al., 2017) där biokol tyvärr inte kunde leva upp till hypen. Sedan var det lätt att hitta andra vetenskapliga artiklar med ett nerslående budskap om biokol som jordförbättringsmedel i tempererat klimat (Jeffery et al., 2017 ; Bonanomi et al., 2017).

Biokol majs och bönor

Bild: biokol, majs och bönor.

Som jag skrev tidigare var Stefan Sundström också entusiastisk över biokol: Entusiastiska amatörer kan inte konkurrera med proffs. Betyder ovanstående studie att han har fel? Även Johan Ehrenberg var entusiastisk i över biokol sin bok Hoppet : en bok om hur enkelt du räddar världen och det skulle vara extra illa om en bok med titeln Hoppet skulle vara fel. Om den enda informationen som fanns hade varit Stefan Sundström mot University of California, Davis, hade jag litat på Kalifornien. I sin bok Stefans lilla svarta skriver Sundström saker som tar ner hans trovärdighet. Det första jag läste i boken, efter att ha slagit upp den på måfå, var påståendet att 99% av DNA:t i vår kropp kommer från bakterier. Jag förstår inte hur han tänker?* På ett annat ställe antyder han att människor kommunicerar med feromoner, något som aldrig bevisats (det kända exemplet att feromoner skulle få kvinnor som bor tillsammans att synkronisera sin mens, är väl bara en studie från 1970-talet?). Och på ett tredje ställe antyder han att ADHD inte finns.

Det är möjligt att Sundström har rätt i ett eller fler av dessa exempel. Problemet är att just nu tror jag inte vi kan veta. Det är synd att han var så ivrig med att antyda saker vi ännu inte vet. Det tar ner trovärdigheten. Det sagt, notera att studierna handlar om jordbruk i tempererat klimat. Metoden kommer ursprungligen från Amazonas. Även om biokol inte fungerar i tempererade och subtropiska zoner (och jag säger inte att den inte gör det) kan det fortfarande fungera i tropikerna. Jämför titeln på en av de nämnda artiklarna: Biochar boosts tropical but not temperate crop yields.

Jag har skrivit till programledaren Martin Emtenäs, som faktagranskade Stefan Sundströms bok. Får se om han har tid att svara. Vi får låta forskarna titta mer på frågan. Amatörer kan inte konkurrera med proffs.

* Åt ena sidan, verkar det ibland som folk blir rädda bara man säger ”DNA”. Åt andra sidan ska jag inte underskatta mina läsare. Därför tänkte jag här förklara lite mer hur tänker. Jag är lite osäker på mig själv, men såhär tänker jag.  I dessa sammanhang skrivs ofta att det finns tio gånger så många bakterier på din kropp som människoceller. Men uppgiften kommer från en enda studie från 1970-talet (det är alltid en studie från 1970-talet) och även om det skulle stämma – vilket det med stor sannolikhet inte gör – skulle inte Sundströms uppgift stämma. Cellkärnan i en människocell innehåller 46 kromosomer med sammanlagt 6 miljarder baspar DNA. En bakteriecell innehåller en kromosom med några miljoner baspar DNA. Så länge man vet skillnaden mellan miljarder och miljoner, förstår man att i ren kvantitet har vi mer DNA än våra bakterier. Jag kan tänka mig att han menar att alla bakterier på våra kroppar tillsammans har fler typer av gener än vad vi har. Fast det är en välvillig läsning och han skriver ”DNA” inte ”gener”.

Källor:

Griffin, Deirde E., et al. 2017. Short-lived effects of walnut shell biochar on soils and crop yields in a long-term field experiment. Agriculture, Ecosystems & Environment
Jeffery, Simon, et al. 2017. Biochar boosts tropical but not temperate crop yields. Environmental Research Letters
Bonanomi, Giuliano, et al. 2017. Biochar as plant growth promoter: better off alone or mixed with organic amendments? Frontiers in plant science