Ekergårds fisk och grönt

Etikett: växtförädling

Forskare tillsammans med fattiga vs. rika influencers

Av , , Bli först att kommentera 2

På temat forskare mot influensers. Idag går mycket växtförädling ut på att ta fram grödor som tål olika typer av stress: växtsjukdomar, skadedjur, torka, osv. Ett känt exempel är en form av ris framtaget för att överleva översvämningar. För att förädla fram den typen ris identifierade man först en genvariant som gör att risplantorna överlever översvämningar längre (Sub 1A). Sedan korsbefrukades högavkastliga rissorter med en rissort med genen i fråga, tills man fått fram en högavkastlig risplanta som överlever långa tider under vatten. Att på detta sätt avla, för en specifik gen kallas för ”marker-assisted selection”. För resultat se bild.

 

Screenshot 2019-02-05 at 11.33.10 - Edited (1)

Bild: Skärmdump från en kurs på Utrecht universitet. Högra sidan av risåkern är odlad med Sub 1A-ris. Den vänstra sidan odlad med ”vanliga” risplantor.

En stor del av all mat som odlats förstörs på åkrarna. Det är skadedjur och växtsjukdomar, abiologisk stress som t.ex. torka, kyla eller just översvämningar. Självklart är det bra att vi nu har detta verktyg för att minska matsvinnet. Att låta mat förstöras på åkrarna, när vi har teknik att förhindra detta är också matsvin.

Vad har då detta med influencers att göra? Jo, ”marker-assisted selection” användes också för att ta fram ”superbroccolin” Beneforté, framavlad för att innehåller samma höga halt av ämnet glucoraphanin som vildkål har. Och influensern är i detta fall Henrik Ennart på SvD.

När Henrik Ennart hörde talas om sådana avancerade tekniker som att korsbefrukta för en specifik gen gick han i taket. Han skrev en arg krönika där han kallade tekniken för ”en lucka i lagen”: Nej tack till superbroccolin. Naturligtvis försökte Henrik koppla samman tekniken med skräcken för sk GMO och han gör ingen hemlighet av att om han fick bestämma skulle båda vara förbjudna.

Rika influensers i västvärlden tycker ny teknik är en lucka i lagen, risbönder i fattiga delar av världen tar nytta av metoden. Bönder som anklagas för att vara konservativa, är mer benägna att ta till ny teknik än vad ”eliten” i städerna är. Självklart tror jag Henrik i grunden menar väl, men här har han fel. Visst vi i väst klarar som utan ”superbroccolin”. Men det är absurt att tro att en risbonde i Filippinerna ska avstå från bra grödor, eftersom Henrik inte gillar modern växtförädling. Både vi och bönder i fattiga länder har rätt att använda nya tekniker. Vi har inte råd att av ideologiska skäl, av neoluddism, avstå.

Ps. Som försvar för influencers. Underbara Clara publicerade förra sommaren ett inlägg som var försiktigt positivt till GMO: GMO och andra heta potatisar.

Pps. Efter att läst Henriks krönika gick jag till ICA och köpte superbroccoli. För att vara kreativ, gjorde jag en ättiksinläggning. (Fast allt socker i en ättikslag gör inte broccolin nyttigare.)