Äntligen har jag kommit ut ur mardrömmen som pågått sedan 2015. Kommunen blev angelägen att träffa en förlikning innan vi skulle mötas i tingsrätten. Det var bra och jag känner mig nöjd. Efter 40 år under oket som anställd är jag nu min egen.
Jag flyttar till Malungsfors söder om Sälen. Jag tror att morfar ler i sin himmel över att hans dröm till slut går i uppfyllelse. När jag var 18 år tyckte han att jag skulle sluta skolan och flytta till Fors och ta över hemmanet. Det var ju inte aktuellt för en tonåring från storstaden… Nu känns det väldigt bra! Nu kan jag kalla mig hemmansägare, skogsbrukare och livsnjutare.
Samtidigt som det känns skönt att få lämna “helvetet” i Nordmaling känns det bittert att inte få arbeta vidare med att utveckla skolan i Nordmaling. Det jag tar med mig är minnet av ett gäng duktiga medarbetare på BU- kontoret, duktiga pedagogiska ledare, duktiga pedagoger och den stora potential som jag såg överallt i verksamheten. Nordmaling ska bli den första kommunen där alla elever lyckas i skolan och kan gå vidare till vuxenlivet med de bästa förutsättningarna. En lyckad grundskoleutbildning har visat sig vara det bästa vaccinet mot utslagning senare i livet och ger förutsättningar till en rik och meningsfull tillvaro. Jag hoppas verkligen att alla pedagoger får förutsättningar att fortsätta utveckla sina arbetsmetoder med hjälp av digitala verktyg i ett kollegialt sammanhang. Nordmaling har idag en tätposition i och den positionen borde kommunen värna att bibehålla.
Ett stort tack till alla som som jag haft nöjet att få arbeta tillsammans med och de som jag fått lära känna!
Senaste kommentarerna