Förbud - för vems säkerhet?
Ibland undrar man varför dessa förbud egentligen införs. Det står till och med i artikeln att patienter spelat in sina vårdkontakter och sedan använt det mot vårdpersonalen. Och därför inför man detta förbud, men "för att skydda sekretessen" för alla ... jag undrar jag. Så mycket skit som vi har fått utstå med sjukvården senaste tiden, undrar jag om det inte är för att skydda landstinget. Om ingen kan spela in det läkarna och annan vårdpersonal gör, som är FEL, så finns det kanske ofta inga bevis. Ord står mot ord. Jag kanske är överdrivet misstänksam mot vården, men jag känner att jag har god grund att stå på.
Ett par exempel:
1. P sökte i november 2008 akut hjälp hos FTV för att han hade ont i visdomständerna på en sida. De skulle remittera honom till lassarettet för mer utredning och åtgärd. Tyvärr tog det då så lång tid för dem att ge honom en tid (låååångt efter vårdgarantins 90 dagar) att han hann flytta från orten. Han bad dem då att skicka remissen vidare till sjukhuset dit han flyttat. Det är samma landsting, så det vore väl inte så stora problem. Men så gjordes inte, remissen blev liggande till i år, i april 2011 skickade de remissen vidare dit den skulle. Och i höst blev besvären akuta igen så han fick söka akut på den vårdinstans dit remissen skickats. De remitterade honom sedan för en utprovning av bettskena hos den lokala folktandvården. De skickade också en räkning, både för besöket och för bettskenan ... flera tusen kronor för något som kunde ha åtgärdats för 2 år sedan, och som kunde ha blivit väldigt mycket billigare om något gjorts på en gång ...
2. Efter 1½ år av astmatiska besvär för Ekel när han är förkyld har vi nu också satt vissa tillfällen i samband med kattallergi. MEN vi har även sökt nästan varje gång han varit förkyld och haft stötig andning och hackig hosta, antingen till vårdcentral eller primärvårdsjour ... en gång akut i Lycksele också. Och NU, när jag fick tid för allergiutredning hos barnläkaren igår, säger han att om barn har tre tillfällen eller fler, med astmatiska besvär vid luftvägsinfektion, före två års ålder, så anses de ha förkylningsastma ... HELVETE vad irriterad jag blir! Jag har sökt för hans astmatiska besvär sedan han var 4-5 månader. Han har fått hostmedicin, slemlösande. Men ingen har tydligen besvärat sig om att titta bakåt i journalen hur många gånger han faktiskt har träffat läkare för dessa besvär. När han var liten bebis var det heller ingen som "orkade" ta ett slemprov för att se om det möjligtvis kunde vara RS-virus. Är det bara vi som har otur, eller finns det så mycket inkompetent vårdpersonal????? En gång fick han penicillin ... mot öroninflammation ... när jag sökte för hans ansträngda andning ... Man slutar aldrig förundras ...
Ja visst, det finns bra läkare och sköterskor också. Och både P och Ekel har ju fått hjälp, så småningom. Men varför ska man behöva ligga på som en iller för att det ska hända något hela tiden? Och varför ska man själv behöva vara lekmannadoktor och ställa en egen diagnos innan man kan få rätt hjälp??
Nu ska jag hämta ut Ekels nya medicin när jag hämtat honom hos dagmamman, och så får vi hoppas att hans astma och hans allmäntillstånd och aptit förbättras med den.

Elin
2 Kommentarer
+ Skriv kommentarFyll i fälten för att lämna en kommentar
Alla kommentarer som skrivs måste godkännas av ägaren till bloggen innan de publiceras.
Abraham De Lacey säger:
Jag skrev en kommentar på VK om saken men så vitt jag vet har den inte publicerats ännu och kommentaren går ungefär så här:
- - - -
Den här regeln SKA folk ignorera på rättsliga grunder. Du har nämligen rätt att dokumentera alla dina egna förehavanden med andra UTAN reservation. Den här rätten är absolut och kan inte begränsas, dock med ett undantag (för att undvika förvirring för de mindre begåvade): du kan inte, och får inte, dokumentera andras förehavanden som du INTE har nått att göra med utan deras medgivande OM det sker där privatliv kan förväntas (dvs i avskildhet).
Med andra ord: du kan inte filma/fota/dokumentera/bandspela någon i smyg utan medgivande om personen befinner sig där avskildhet ska förväntas.
Vårdtagarens position över-rider vårgivarens så vitt som privatliv räknas. Vårdtagaren har en tvingad position medan vårdgivarens i någon mening ändå är frivillig. Vårdtagaren bär sitt privatliv med sig medan vårdgivaren ger upp sitt privatliv när han/hon vandrar in i en vårdinrättning.
Man kan göra ett antal tillägg till regeln, här är en: om jag ser vad jag uppfattar som ett brott har jag rätt att dokumentera allt som händer och sprida det, men inget automatisk skydd från åtal för förtal. Det skyddet måste OCKSÅ vara fundamentalt, och vad än rätt eller fel är måste det benas ut i en offentlig process.
Betyder det här att om jag och någon annan har en dispyt om nått som skett privat mellan oss, inte har rätt att publicera egen dokumentation om saken? Nej den rätten har du, men bara som en del av en rättslig process. Du har en fundamental rätt att dokumentera allt som händer DIG oavsett vad andra tycker och oavsett om dom ger sitt medgivande.
Ingen kan ta från oss den här rättigheten, men vi inser också när vi kontemplerar konsekvenserna, att vår rätt är ett dubbeleggat svärd. Alla svärd ska hanteras med respekt; du kan inte förutse vem som skadas om du vevar det utan urskiljning.
Vanliga halsningar
Tuesday 18 October 2011 klockan 19:33
Sven. säger:
Då är det nog dags att du börjar gräva på internet där hittar du det mesta av de problem du drabbas av,
http://www.carlg.org/health.html
http://www.alternativjournalen.se/
Tuesday 18 October 2011 klockan 12:22
Skriv kommentar