Nu är det i och för sig 12 dagar sedan och jag borde kanske ha uppdaterat bloggen tidigare, men jag har varken haft tid, ork eller lust faktiskt.

Sonen föddes i alla fall måndag 28 september kl 9.47 på morgonen. Och alla ni som försökt skrämmas med förlossningshistorier, det biter inte på mig!! Utan att gå in på detaljer av hänsyn till känsliga personer, så tycker jag att det gick otroligt smidigt. Okej, jag behövde inte oroa mig för att inte känna igen värkarna när de började. Men ändå tycker jag inte att det var så farligt. Nu är väl kroppen rustad så att den glömmer det jobbiga så fort barnet är fött.

Det var en stor kille vi fick, han var 53 cm lång och vägde 4070 gram, mycket större än vi trodde att han skulle vara ;) Gick ju bara över 6 dagar ändå.

Och Ekel kommer från min farbror, ifall ni undrar. "Vår" Ekel är en av de fyra i Sverige som heter det.

.. Godot? Nä, men lite så är det med tanke på att vi inte vet vad det är för en liten person vi egentligen väntar på. Och det är därför jag tycker bebis ska komma nu så att vi får reda på det. Ja könet vet vi ju, men inte personligheten ;)

Men i väntan på att bebis ska få för sig att det är dags så får jag väl utsätta mig för lite saker (det händer ju knappast nåt när man sitter hemma). Igår var jag på Lindex öppnande här i Lycksele. Ni som sett bilderna därifrån, eller rent var där, vet att det var lite kö, men inte så farligt ändå. Dock hade jag ju för mig att Lyckselebor inte ids köa för en sån sak. Så fel jag hade. Så jag och Jenny hamnade längst bak nästan vid Konsum. Aja, gick rätt fort att få komma in ändå, och jag var ändå bland de 200 första kunderna som fick ett presentkort, jippie!

Idag börjar marknadshandeln så jag ska ta mig ner på stan och köpa lite godis och sockar ... är väl det man handlar på marknan. Kan inte komma på nåt annat jag behöver. Jag var i alla fall så smart att jag tog ut pengar imorse när Peter for på jobbet. Swedbank-kön brukar vara oändlig och butikerna är rädd om kontanterna under marknan.

Bebben har då inte tänkt vara snäll mot pappa och komma ut innan festligheterna börjar. Inte för att en missad marknadsfest är hela världen men jag tänkte ju att om bebis redan hade kommit hade väl Peter kunnat fara ut ett par timmar och ta ett par öl, bara för det sociala i det. Men nu måste han vara nykter, heeeelt nykter, så att han kan köra på BB. Och det kanske inte känns väldans kul ;) Det är ju lite hemvändarhelg på marknan och "alla" är ute på hotellet, så det brukar vara väldigt roligt. Men vi får väl dra raggen om vi får tråkigt och se vad folk har för sig runt byn.

Nu ska jag lägga mig i badet med en god bok innan jag drar ner på stan.

Nu har jag alltså börjat gå över tiden. Nog för att jag trodde att jag skulle göra det, men kroppen hade nog inte alls räknat med det. Jag är grymt rastlös, göralös och otroligt dålig på att ta mig för något ändå.

Nu har jag i alla fall bränt ut två skivor som man kan lyssna på på förlossningen. Nä jag är ingen sån där flummig morsa som bara bränner ut typ "No stress"-musik, jag skulle nog bli galen av sån musik i den situationen. Jag tog bara lite lugn, bra och trevlig musik som man kan sjunga med i. Eller vråla med i ;)

Bebis har i alla fall fixerat sig och lagt sig åt rätt håll sa barnmorskan idag, så det verkar då närma sig. Även om bebis nu kan få för sig att ligga på samma ställe i två veckor till förstås. Börjar bli lite tajt om tid om moster ska få som hon vill och träffa bebis i helgen när de kommer upp på marknan. Eller ja, i alla fall om man ska respektera de restriktiva besöksrutinerna på BB. Vilket man kanske bör göra, eftersom Nikki har varit sjuk.

Nä om man kanske skulle ta tag i nån av sakerna som behövs göras. Kan dock varken ta ur sängen eller dammsuga just nu. P är hemma och är lite halvkrasslig. Nog för att han egentligen kanske hade kunnat gå på jobbet i vanliga fall (men vad vet jag, det är han som är krasslig), men vi vill inte ta några risker med förkylningar just nu. Vill ju gärna att han blir insläppt på förlossningen. Bättre att stämma i bäcken och mota Olle i grind och allt vad det heter.

Fast nu får bebis faktiskt snart se till att komma. Om inte annat för att jag håller på att avslöja könet här hela tiden när jag skriver. Och det finns vissa läsare här som sagt att de inte vill veta, så jag försöker att inte avslöja det. Men det är så lätt hänt när vi vet och nästan alla andra vet. Fast Jenny kanske redan har råkat försäga sig ;) 

På tal om henne vore det ju dessutom guld om bebis kunde komma nu i veckan, eftersom Jenny ska vara akut-kattvakt och oftast är borta på helgerna. I den lilla del av vårt avlånga land där Telia fortfarande inte orkat sätta upp nån mobilmast dessutom.