Biologisk mångfald – ett minne blott?

Av , , 8 kommentarer 3

Ungefär tio procent av våra djur, växter och svampar i Sverige är hotade och på global nivå är vi nu inne i den sjätte stora massutrotningen av arter som skett sedan 540 miljoner år tillbaka.

Vad beror det på?

Biologisk mångfald innebär att det finns en stor variation mellan och inom djur- och växtarter och ekosystem.  Ofta handlar det om undanträngning, då det byggs städer, vägar och vid utvinning av fossil energi (särskilt allvarligt är utvinning av brunkol  och oljesand som ödelägger enorma områden). Jordbruksmark eller skogsbruk med endast ett fåtal arter tränger också undan andra arter. Detta beror på att människan under en lång tid försökt rationalisera produktionen genom att skapa storskaliga system med en gröda.

Övergödning, giftiga utsläpp, främmande ämnen och bekämpningsmedel som påverkar fler arter än just de som de används mot, skadar också den biologiska mångfalden. Av den koldioxid människan släpper ut i atmosfären, tas ungefär en tredjedel upp av haven, det leder till försurade hav och korallblekning och en förlust av de arter som levt i korallreven. Som grädde på moset kommer sedan klimatförändringen. På grund av mänsklig aktivitet värms nu jorden upp mycket och väldigt snabbt. Just hastigheten gör det svårt för arter att anpassa sig.

Vad som orsakade de fem tidigare massutrotningarna av arter de senaste 540 miljoner åren är till vissa delar okänt. Men vad som orsakar denna sjätte massutrotning vet vi, det är vi människor.

Vi behöver därför ett tydligt politiskt ledarskap som ställer om samhället för att hejda massutrotningen och främja biologisk mångfald. Vi behöver styrmedel som ställer om till en cirkulär ekonomi, som främjar hyggesfritt skogsbruk och ekologisk odling, som skapar goda förutsättningar för våra bönder att producera livsmedel på ett sätt som skapar mer mångfald. Vi behöver också kraftfull politik för att hindra att främmande ämnen tillförs naturen så att vi kan ha cirkulära organiska kretslopp utan gifter. Vi behöver även hejda klimatförändringen så mycket det bara går.

Vi människor är en del av den biologiska mångfalden. Stärker vi den så skapar vi bättre förutsättningar för alla arter, inklusive oss själva.

8 kommentarer

  1. LennART Frostesjö

    Under de senaste 30 åren har antalet insekter minskat med ca 80 % (sett till biomassa), dessa resultat är hämtade från en studie i Tyskland, men som forskarna skriver, vi kan förmodligen anta att samma drastiska minskning av insekter också gäller för andra länder med liknande premisser, dvs vi kan unkludera Sverieg.
    http://www.ja.se/artikel/55416/ny-studie-visar-pa-stor-forlust-av-flygande-insekter.html
    http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0185809#sec010

    Svara
    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Tack för länkarna LennART.
      Detta är en mycket allvarlig utveckling. Insekterna är också i stor utsträckning helt essentiella för ekosystemen. Min förhoppning är att vi i Miljöpartiet får ett stort stöd efter nästa val att ta itu med de systemfel som bidrar till den enorma försluten av biologisk mångfald.

      Svara
    • Dag Lindgren

      Rapporten från Tyskland kändes starkt oroande och jag försökte luska i om något liknande händer i Sverige som helhet. Jag hittade också många begränsningar i den tyska studien.
      Resultatet var att vi helt enkelt inte vet. Sverige satsar mycket på miljöanalys men ändå förmår de som arbetar med det inte ge ett bra svar, t ex på frågan hur insekterna ändrats sedan sekelskiftet. Det finns en indikation på att insekternas förekomst inte ändrats och det är att antalet fåglar i Sverige ökat. De flesta fåglar är under ”sommaren” beroende av förekomsten av insekter för att få många och livskraftiga ungar. Därför tror jag bara det är på små arealer där jordbruket är intensivt där insekterna nu minskar. Men det är inte bra att vi vet så lite om hur det egentligen är och att samhällets beslut blir så influerade av larmrapporter av osäker signifikans.
      Mina reflexioner här: http://downto.dagli.se/

      Svara
      • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

        Tack för din kommentar Dag!

        När effekterna på miljön är så omfattande som idag tvingas vi ändra hur vi planerar för framtiden. Under holocen, då klimatet endast varierat +-1 grad så har vi kunnat bruka jorden och bygga städer utifrån att vi lärt oss av vad som funkade förra året och förra decenniet och byggt vidare på det. Framöver kommer vi att behöva planera framtiden utifrån scenarier om framtiden, eftersom vi rubbat det stabila system vi levt i. För att kunna planera för framtiden kommer därför mer kunskap och data behövas. Mer resurser behövs därför för att följa upp utvecklingen för bland annat insekter i Sverige. Känner vi inte till utvecklingen kan vi inte heller sätta in rätt åtgärder.

        Svara
  2. Petter

    Detta blir svårt när stora multinationella företag som tex monsanto sitter i knä på EU politikerna som tvingar fram ännu större jordbruksföretag med dessa företags patenterade gröda. Nej fram för mer hållbart odlande och här i norr med mer lösgående gräsätande boskap .Gynnar rötternas utveckling som tar upp kol .Och mångfalden gynnas på skogs/ängsmarker där dessa betar.Att som jag läste nån aktivist skrev att vi skulle odla bönor här i norr som inte växer här, och skippa köttet är en absurd iden. Problemet är inte korna utan vad de äter,gräsätande kor på mark där återkommande gräs växer utan att bearbeta jorden är bara positivt för miljön. MP klassar ju jordbruket som miljöfarlig verksamhet ,men det är det ni lever av. Ingen vågar tydligen ge sig på charterturismen ,detta är miljöfarlig verksamhet ,samt att politikerna gör allt som går för att vi ska öka vår konsumtion.Och kallar detta tillväxt ,detta som förbrukat Jordens tillgångar.Ett exempel är att när jag köper verktyg och maskiner köper jag sånt som håller en mansålder inget billigt chinaskit från nåt lågprisvaruhus som man får slänga efter några gångers användande.Möbler vi har köpt byter vi inte ut för att vi vill ha nytt utan för att slits ut.

    Svara
    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Petter!

      Instämmer med att detta blir oerhört svårt. Men de stora multinationella företagen verkar inom de premisser som politiken sätter upp. Med nya premisser får vi ett annat utfall. Till skillnad från naturlagarna, så kan ”samhällslagarna” om de så är handelsavtal, momssatser, äganderätter, patentlagar eller liknande, ändras.

      Jordbruket, livsmedelsförsörjningen och skogsbruket kommer bli än viktigare i Sverige framöver bland annat på grund av klimatförändringen. Det är därför oerhört viktigt att vi skapar förutsättningar redan nu för ett mer hållbart jordbruk och skogsbruk. När det gäller köttproduktion lever vi med ett globalt systemfel tillsammans med kraftigt ökad köttkonsumtion som undergräver vår förmåga att försörja en stor global mänsklig befolkning på ett hållbart sätt. Köttproduktion i Sverige kan under vissa förutsättningar ge många mervärden i form av öppna landsap, bevarande av biologisk mångfald och i bästa fall även med att binda kol till marken genom perenna gräslandskap med växande rotsystem. För att skapa ekonomiska incitament för svenskt jordbruk skulle jag vilja se att svensk offentlig sektor inte fick upphandla kött med lägre hållbarhetskriterier än de vi har i Sverige.

      Vill förtydliga här att miljöpartiet inte anser att jordbruk är miljöfarligt. I miljöbalken finns bestämmelser kring att olika anläggningar på mark ska söka tillstånd så att kommunen kan planera utifrån de förutsättningar som de nya verksamheterna har bla. och där har jordbruk länge funnits med bland de verksamheter som ska tillståndsprövas enligt miljöbalken.

      Instämmer med att charterturismen har en stor negativ miljöpåverkan, samtidigt som jag har förståelse för att dessa resor uppskattas av många svenskar. Miljöpartiet har sökt lyfta debatten kring detta och även infört ett konkret styrmedel genom flygskatten. Vi diskuterar även möjlighet att på något sätt märka olika turistmåls klimatpåverkan på något sätt. Vi arbetar även med att främja den lokala turismnäringen och kulturverksamheter i Sverige, så att fler får upp ögonen för att välja en sådan semester istället för charter, just de långa flygresorna får idag ett enormt medialt utrymme vilket såklart påverkar konsumtionen av dessa.

      Härligt att höra att du väljer verktyg av hög kvalitet och lång hållbarhet för att minska miljöpåverkan och skräp från trasiga produkter. Vi vill främja detta och även skapa bättre förutsättningar för att dela på varor. Varje enskild borrmaskin används idag extremt lite (undantaget de som används av yrkespersoner) med bättre förutsättningar för delning kan vi få ut otroligt mycket mer ”tjänst” (borrande) per producerad borrmaskin (och den miljöpåverkan produktionen innebär). Jag skulle även gärna se ett ökad ”end-of-life-ansvar” hos produktproducenterna att återta, återanvända, materialåtervinna och därmed cirkulera den producerade varan.

      Svara
  3. Petter

    Givetvis ska vi försöka minska köttätandet och kanske försöka öka grönt. Sen är det ju lite olika mängd ”användbart ” protein i kött kontra tex bönor. Andelen användbart protein i bönor är endast 14 % så arealen blir lite större än som sägs i media. Sen är det oerhört viktigt med betande kreatur på ängs och skogsmark för att insekterna ska öka i mängd istället för att minska idag . I ett bönfält frodas inga insekter. Och som sagt här i norr lämpar sig nästan bara köttproduktion ,för det är inte lätt att odla grönsaker på friland här och åkermarken måste utnyttjas i framtiden när munnarna att mätta blir fler.
    Sen gillar jag inte Havremjölks reklamen som falskt talar om hur miljövänlig denna är ,all processad mat tär på miljön

    Svara
    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Jag instämmer helt med att köttkonsumtionen behöver minska och det är främst utifrån att den på ett globalt plan är så hög att det är ohållbart. Det ska inte tolkas som att jag är emot köttbönder i Sverige. Tvärtom tror jag att ett högre medvetande i samhället om livsmedels klimat- och miljöpåverkan skulle bidra till bättre ekonomi för de svenska bönderna och därmed bättre förutsättningar för dem att lägga om produktionen att bli än mer hållbar. Min erfarenhet är att familjer med många vegetarianer eller som äter kött mycket sällan är samma kundsegment som väljer svenskt och helst även ekologiskt svenskt utan att ens titta på prislappen. Om de ska äta kött så tycker de inte att importerat kött finns för dem som alternativ.

      Oavsett vad som odlas, bönor eller andra grödor, så behöver produktionen utvecklas från de monokulturer som är standard idag. Dessa bidrar till att minska den biologiska mångfalden. Istället behöver vi odla på ett sätt som främjar biologisk mångfald.

      Ordet ”miljövänlig” används ju i folkmun för sådant som egentligen har mindre miljöpåverkan än det konventionella alternativet. Det kan ju vara något missvisande. Min förhoppning är att vi på sikt kan utveckla samhället till att vi gör saker som faktiskt på riktigt gör gott för miljön, genom att exempelvis bidra till biologiskt mångfald samtidigt som man har slutna organiska kretslopp, istället för att vi bara gör ”mindre dåligt”.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
 
Brinner för: En samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar. Jag arbetar för ett öppet, jämställt, ekologiskt hållbart samhälle där alla får sina mänskliga rättigheter respekte rade. Ett samhälle fyllt av kreativitet och livskvalitet. Personligt: Uppvuxen i Umeå. Lever med man, två barn och en katt. Gillar musik och tv-serier. Fun fact: Spelar cello på soundtracket till TV-spelet Unravel. Uppdrag:  Riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna sedan valet 2022.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Arkiv