Ekotransport 2030

Ny statistik för Sverige har presenterats. I fjol var det tydligt, bilarna blev effektivare, vi använde större andel förnybara drivmedel men vi körde mer. Dvs. av de tre ben som 2030-sekretariatet följer så gick bilen och bränslet åt rätt håll medan beteendet gick åt fel håll.

Men när man i år hoppats att även beteendet skulle vänt åt rätt håll, dvs. att antalet fordornskilometer skulle börja minska. Så blir man besviken. Det visar sig att bilarna som sälja är törstigare, att andelen förnybart hamnat på en platå samt att beteendet fortsätter åt fel håll.

När de som besökte konferensen Ekotransport 2030 fick tycka till med mentometerknappar så ansåg 95% att det finns utrymme för mer politiska styrmedel för att vi ska klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta.

Vi i Miljöpartiet vill med varm hand leda omställningen till fossilfrihet. Utifrån alla våra geografiska olikheter kan vi införa rätt lösning på rätt plats så att alla får vara del i arbetet med att klara klimatutmaningen. Det kräver dock att det finns politiker i riksdagen som kämpar för att vi faktiskt ska nå klimatmålen och lever upp till Parisavtalet. Det vill vi i Miljöpartiet säkerställa. Klimatet kan inte vänta.

Etiketter: , , , , ,

2 kommentarer

    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Hej Olle,

      Regeringen har bjudit in allianspartierna och Vänsterpartiet till samtal om höghastighetståg. Här nedan bemöts några av de argument som lyfts mot höghastighetståg.

      Att bygget av höghastighetsbanor försämrar det dagliga pendlandet.
      Det är precis tvärtom. Med nya banor ökar kapaciteten i nätet kraftigt och pendlingen kommer att fungera bättre både i storstäder och mellan större och mindre orter i regionerna längs banorna.

      Att bygget av höghastighetsbanor är dåligt för klimatet.
      Nej, de utsläpp som skapas vid byggandet kan tjänas in på kort tid, bara några få år i bästa fall. På längre sikt är banorna helt nödvändiga för att nå Sveriges klimatmål. Vi behöver i grunden förändra vårt sätt att resa och frakta gods när de fossila bränslena fasas ut. Då behövs en infrastruktur för ett fungerande transportsystem.​​​​​​​

      Att det är billigare och smartare att bygga ut de befintliga stambanorna.
      Nej. Stambanorna är redan fulla, vilket innebär att vi måste bygga nya spår mellan Sveriges tre storstadsregioner. Att lappa och laga duger inte, det flyttar bara trängseln till andra punkter. Det behövs därför nya spår hela vägen. Därför är det betydligt billigare att bygga nya stambanor i en genare sträckning anpassad efter dagens geografi, istället för att komplettera dagens stambanor med nya spår med samma sträckning. ​​​​​​​

      Att bygget tränger ut andra investeringar i järnvägen.
      Banorna kommer att finansieras separat och är en investering utöver andra, redan planerade investeringar för att förbättra den befintliga tågtrafiken. Därför kan vi både bygga höghastighetståg och göra andra nödvändiga investeringar, så att Sverige får ett modernt järnvägsnät där tågen går i tid över hela landet.​​​​​​​

      Att bygget bara gynnar storstäder.
      När de nya banorna tas i drift fyrfaldigas kapaciteten i stråken mellan storstäderna vilket ger en mer effektiv och punktlig trafik i hela landet. Det kommer inte minst att gynna de regioner som ligger mellan storstäderna. Av den anledningen har exempelvis Tranås kommun valt att medfinansiera bygget med över 100 miljoner kronor. Det kommer också kunna köras upp till tre gånger så många godståg vilket är nödvändigt för att industrier i hela landet ska kunna utvecklas.​​​​​​​

      Att bygget är samhällsekonomiskt olönsamt.
      Modellen som används tar inte hänsyn till att Sverige måste vara ett land med effektiva transporter samtidigt som vi ska nå klimatmålen. Skulle vi enbart utgå från Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler hade inga större järnvägsinvesteringar genomförts eftersom de är utformade på ett sätt att långsiktiga nyttor inte fångas upp. ​​​​​​​

      Att när höghastighetsbanorna står färdiga kommer största delen av fordonsflottan vara elektrifierad och flygplanen gå på el.
      Övergången till eldrift kommer inte att räcka eller göras i tid för att nå klimatmålen. Vi måste även förbättra möjligheterna att resa och frakta gods med järnväg. Banorna syftar främst till att flytta över flyg- och lastbilstrafik till järnväg, även om en del biltrafik också kommer att ersättas. Elflyg kommer att ta lång tid att introducera ens på de allra kortaste sträckorna. Vi kan inte stå still i väntan på teknik som inte ens finns på skrivbordet.​​​​​​​

      Att istället för att satsa på nya stambanor mellan Sveriges storstäder bör vi satsa på kapacitetsbristen inom Sverige storstadsregioner.

      Det finns ingen motsats. Samtidigt som banorna byggs görs stora satsningar på kollektivtrafik i storstadsregionerna och på orter längs banorna. Banorna ökar kapaciteten i hela nätet och gör det även lättare att pendla. (Se även ovan)​​​​​​​

      Att höghastighetsbanor inte kommer att göra det enklare att åka tåg till kontinenten eftersom Danmark och Tyskland bygger järnväg för 200–250 km/h.
      När tunneln under Fehmarn Bält mellan Tyskland och Danmark blir färdig runt 2030 så blir restiden mellan Köpenhamn och Hamburg 2,5 timme. Det innebär att det kommer att gå att resa Stockholm – Hamburg på ca 5 timmar.

      Därför behöver Sverige höghastighetståg

      Taket är nått, det behövs nya banor. Det är fullt på de svenska järnvägarna, det behövs mycket mer kapacitet för både person- och godstrafik, särskilt om klimatmålen ska nås och fossila drivmedel ska fasas ut. När nya banor byggs är det bättre att satsa på modern teknik och tåg som går fort. Höghastighetståg kan minska restiden mellan Stockholm och Göteborg/Malmö till under 2,5 timmar, och erfarenhet från andra länder visar att detta är en tidsgräns som gör att resenärer väljer tåget framför flyget. ​​​​​​​

      Sverige behöver ett effektivt och klimatvänligt transportsystem. Sveriges klimatmål är att vara klimatneutralt år 2045. Det ställer helt nya krav på järnvägens kapacitet: till dess måste Sverige ha ett konkurrenskraftigt och effektivt transportsystem som kan ersätta de delar av gods- och persontrafiken som inte kan ställas om till förnybara drivmedel eller eldrift i tid.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.