Etikett: biologisk mångfald

Klimat, bioenergi och transporter

Av , , Bli först att kommentera 7

I förra veckan publicerades en artikel i Nature som berör utmaningarna och kopplingarna mellan klimat, kollager (kol bundet i växtlighet) och biologisk mångfald samt bioenergi.

Det är tre viktiga saker att ta med sig

  1. Biomassan är en begränsad resurs
  2. Alla användningsområden för markanvädning/biomassa är kommunicerande kärl, gör man mindre av nåt kan man göra mer av något annat. Vill man göra mer av nåt måste man minska användning inom andra områden
  3. Påverkan på klimat, biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning påverkas av vilken typ av mark som används, vilka alternativa användningsområden som finns för just den marken och av hur de samlade effekterna av förändrad markanvändning ser ut. 

Mot bakgrund mot det, kan man sen göra politiska prioriteringar. Vill man använda mycket land för mjölk och köttproduktion tex. behöver man använda mindre land till något annat. 

För att knyta an till det aktuella ämnet med transportsektorns klimatomställning i Sverige;

Det finns 3 sätt att minska fossila koldioxidutsläppen från transportsektorn:

  1. Byta drivmedel i befintliga fordonsflottan.
  2. Byta ut fordonsflottan. 
  3. Minska antalet körda kilometer. 
  • För att byta drivmedel i befintliga fordonsflottan kan vi använda biomassa och öka inblandningen av biodrivmedel, såsom reduktionsplikten gör. Det kräver att man samtidigt arbetar med att säkerställa att det inte leder till ökade biogena koldioxidutsläpp, utan arbetar med åtgärder för att tex. öka kolinbidningen, minska bioenergibehoven i andra sektorer med energieffektiviseringar eller övergång till annan teknik såsom solvärme.
  • Om man inte vill jobba med biobaserade drivmedel i den befintliga fordonsflottan behöver man accelerera utbytet av fordonsflottan. (Det skulle kräva åtgärder riktade till fordonsproducenterna utöver det regelverk som nyligen klubbades i EU eftersom takten nya elfordon kommer ut på marknaden inte är tillräckligt snabb för att ersätta reduktionsplikten. Och att det finns flera fordon/arbetsmaskiner/farkoster som inte kommit lika långt i teknikutvecklingen mot el/vätgas/annat. Många av dessa fordon har också mycket längre livslängd än en personbil, vilket därmed skulle kräva att fordon tas ur bruk innan sin ekonomiska livslängds slut för att klara klimatmålen.)
  • Alternativt mycket stora åtgärder för att begränsa användningen av fossildrivna fordon/arbetsmaskiner, så att den totala drivmedelsåtgången minskar och därmed de fossila koldioxidutsläppen. Tex. styrmedel som leder till överflyttning till gång, cykel, kollektivtrafik, järnväg. Alternativa sätt att uppfylla funktionen av transporten, eller minskar transportbehoven tex. digitala möten eller att planera resmål/möten så att avstånden kortas för deltagarna.

Det är detta pussel som klimatpolitiken har att hantera och som jag beaktar och gör avvägningar mellan när jag landar i politiska prioriteringar. (I systemperspektiv finns det flera faktorer utöver de som nämns här som jag också beaktar.) 

Det jag tycker är viktigt. Det är att detta blir tydligt för alla. Därför vad andra partier prioriterar ger följdeffekter och konsekvenser inom detta pussel.

För att exemplifiera: 

De partier som vill ta bort reduktionsplikten behöver leverera förslag som på andra sätt säkerställer att de fossila utsläppen i transportsektorn minskar i den takt som krävs för att nå målen. 

De partier som inom något område vill öka uttaget ur skogen och minska kolinbidningen, behöver leverera förslag på hur de inom andra områden ska minska uttaget av biomassa och öka kolinbindningen.

Annars blir effekten ökad klimatpåverkan, att vi inte håller oss inom det begränsade utsläppsutrymme som finns kvar för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. 

Såväl politiska partier som väljare kan såklart välja att prioritera annat framför att nå klimatmålen. Att man struntar i de negativa effekterna av klimatförändringen. Att man accepterar en klimatförändring som skenar bortom mänsklig kontroll. Det jag reagerar på är när partier säger sig stå bakom klimatmålen men sedan i handling aktivt motarbetar dem, det är vilseledande gentemot befolkningen.

M/KD/L- regeringen har sedan den tillträdde genomfört och aviserat reformer samt lagt en budget som aktivt ökar utsläppen av växthusgaser. Med fakta på bordet har man aktivt gjort denna prioritering. Inte en enda reform för att minska utsläppen från transportsektorn har presenterats. 

Önskar innerligt vi får en debatt om HUR vi ska klara Parisavtalet istället för OM vi ska klara Parisavtalet, för det är tyvärr fortfarande i OM-stadiet vi befinner oss i praktiken.

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.

Strandskydd och byggande i glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 2

Strandskyddet har två syften: att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Nu och framåt när klimatet förändras fyller strandskyddet ytterligare funktioner för klimatanpassning. Kraftigare skyfall leder till ökade risker för ras, skred och erosion. Strandskyddet fungerar som en buffertzon längs vattendrag skyddar fastigheter från översvämningsrisker eller rasrisker.

Strandskyddet fyller flera otroligt viktiga funktioner samtidigt som det endast berör de 100 meterna närmast vattendragen.

Jag vill att vi ska kunna bygga mer i glesbygd. Fler måste få möjlighet att flytta till glesbygdskommuner, renovera fastigheter eller bygga sitt drömhem. Verksamheter i glesbygd ska kunna bygga ut, bygga nytt eller renovera allteftersom verksamheten utvecklas. Idag finns det kraftiga begränsningar för detta. Det är dock inte strandskyddet som är den begränsande faktorn. Vi har i realiteten två olika marknader i Sverige. Markpriserna skiljer sig extremt mycket åt mellan städerna och glesbygden, medan priserna för material och arbetskraft är lika. Det leder till att det kostar ungefär lika mycket att bygga en villa i Umeå och en villa i Sorsele, men värdet och därmed säkerheten för banken, för en nybyggd villa i Sorsele och en likadan nybyggd villa i Umeå är väldigt olika.

När nu resultaten av strandskyddsutredningen ska hanteras har jag två förhoppningar. Jag hoppas dels på att det totala skyddet i Sverige blir kraftfullare bla. i och med att behoven, i ljuset av klimatförändringen, är större nu än när strandskyddet infördes. Även om det öppnar för skillnader mellan olika vatten. Jag hoppas även att det kan leda till att vi sätter fingret på de verkligt begränsande faktorerna för byggande i glesbygd och därmed får ett bättre mandat att hantera dessa.

Förlusten av biologiskt mångfald – en icke-nyhet?

Av , , Bli först att kommentera 3

När läste du några nyheter om biologisk mångfald senast?

Det är fascinerande att nyheten, om att människan idag påverkar planeten i en sådan omfattning att vi ser förlust av biologisk mångfald som jämförs med när dinosaurierna dog ut, inte får större genomslag än den fått.

För två år sedan publicerades WWF:s Living planet report 2016 där man konstaterade:

”Bestånden av ryggradsdjur kommer att ha minskat med 67 procent under 50 år, från 1970-2020. Redan nu har populationerna mer än halverats. Globalt lever och konsumerar vi som om vi hade 1,6 planeter. Varje svensk har en livsstil som kräver mer än 4 jordklot.”

När vi befinner oss i denna situation krävs politik som beaktar att vi människor lever på en planet med massor av andra arter som vi är ömsesidigt beroende av. Det går inte att blunda för världen omkring oss och planera den som om människor levde i ett vakuum.

 

 

Länk: http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1673177-living-planet-report-2016-tva-tredjedelar-av-planetens-vilda-ryggradsdjur-snart-borta