Etikett: EU-val

Det är allvar nu – klimatet behöver mer än vackra ord

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är allvar nu.

Forskare över hela världen varnar för att klimatförändringen kan komma att skena bortom mänsklig kontroll, med katastrofala konsekvenser för människor, ekosystem, global hälsa och ekonomisk instabilitet. Från att världens alla korallrev försvinner till att svenska skogar brinner, brunnar sinar och skördar torkar.

Nu börjar fler och fler partier prata om klimatet. Men det behövs mer än vackra ord. 

M, KD och SD går till val på att ha klimatmål som skulle leda till över 3 graders global uppvärmning på bara några decennier och totalkatastrof. De verkar inte ha tagit till sig vetenskapen alls. Deras ”klimatpolitik” bryter direkt mot Parisavtalet.

I andra partier finns de som talar vackert om klimatet, men som på rak fråga säger att de vill till EU för att bygga fler flygplatser. En ekvation som inte går ihop! Det går inte att bygga ut någonting som i dagsläget är beroende av olja – vilket flyget kommer vara ett bra tag till, oavsett hur mycket vi satsar på elflyg och biodrivmedel – och tro att klimatmålen ska nås.

På Miljöpartiets lista till EU-parlamentet står bara personer som har tagit till sig klimatforskningen och som har erfarenhet av att omsätta detta till politik som gör skillnad på riktigt. Dessutom, är en röst på Miljöpartiet en röst på den gröna gruppen i EU-parlamentet.

För första gången ser gröna gruppen ut att kunna bli vågmästare i parlamentet och få mer inflytande än någonsin tidigare. Det är bara vår grupp som har en färdplan för hur vi ska leva upp till de krav som de strejkande skolbarnen ställer, att vi ska sänka utsläppen till den nivå forskarna säger behövs.

Din röst kan vara helt avgörande för om den gröna gruppen blir vågmästare!

Rösta på Miljöpartiet de gröna, för klimatet kan inte vänta.

 

 

Klimatet drabbar våra barn som aldrig fick en chans att rösta

Av , , Bli först att kommentera 0

I EU så är det kommissionen som kan initiera förslag, det kan modifieras av EU-parlamentet och för att det ska bli beslut ska både EU-parlamentet och ministerrådet (där ministrar för aktuellt ämnesområde från alla medlemsländer samlas) vara för förslaget.

När det gäller klimatpolitiken är det därför viktigt att vi både har starka gröna EU-parlamentariker och att Miljöpartiet sitter i Sveriges regering. Vikten av detta märktes bland annat när EU:s handel med utsläppsrätter omförhandlades och Isabella Lövins insatser var avgörande. (* Läs vår EU-parlamentariker Jakop Dalundes redogörelse för hela händelseförloppet nedan.)

Klimatpolitiken kommer vara högaktuell i EU efter valet. Kommissionen har nämligen skickat ut en kommuniké, en förhandsavisering om ett förslag de ska lägga, som gäller EU:s långsiktiga klimatpolitik. Och här krävs det stort inflytande från gröna gruppen om vi ska klara Parisavtalet!

EU kommissionen skriver nämligen dels att man tagit till sig IPCC:s rapport från i höstas om skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning, att den globala uppvärmningen bör begränsas till 1,5 grad och att EU tjänar på att gå före i arbetet med att nå det målet. Och dels föreslår man mål om att EU ska nå nettonollutsläpp 2050, dvs samma år som forskarna säger att vi senast globalt måste ha nått nettonoll, samt att man inte vill göra några ändringar i målet till 2030.

EU:s utsläpp av koldioxid var 2010 3946Mton om dessa skulle reduceras med 40-59% till 2030 – utifrån IPCC:s beräkningar av behov av globala utsläppsminskningar för att klara 1,5 grad med 66% sannolikhet – skulle det innebära att EU har utrymme för 1618-2367Mton CO2 2030. (Här är global rättvisa-aspekten i Parisavtalet ej inräknad.) EU:s nuvarande mål om -40% av alla växthusgaser till 2030 jämfört med 1990 innebär dock utsläpp av CO2 2030 på ungefär 2500Mton (utifrån uppskattningen att andra växthusgaser ligger relativt stilla på 800 Mton CO2eq vilket de gjort 2010-2016).

När vetenskapen säger globalt minska 40-59% till 2030. Och eftersom EU ratificerat Parisavtalet som säger ”This Agreement will be implemented to reflect equity and the principle of common but differentiated responsibilities and respective capabilities, in the light of different national circumstances.” (Globala rättvisa-aspekten.)

Så är det för mig självklart att EU måste minska sina CO2 utsläpp med 59% eller mer till 2030 jmf med 2010 – inte lägga sig på mindre minskning än 40%.

Detta är särskilt viktigt eftersom IPCC:s beräkningar om nettonoll till 2050 globalt inte bara är ett mål det årtalet, utan innefattar en global koldioxidbudget för hela perioden från nu till år 2100. Eftersom växthusgaser lever länge i atmosfären spelar det roll om vi har höga utsläpp hela vägen fram till 2050 eller om vi minskar dem snabbt kommande säg 3 åren och har låga utsläpp resten av tiden fram till 2050.

EU:s långsiktiga klimatplan måste utgå från forskning och principen om delat men differentierat ansvar som är inskrivet i Parisavtalet.

Det är därför jag i EU-valrörelsen lyfter fram behovet av en koldioxidbudget i EU.

Klimatförändringens konsekvenser är förrädiska eftersom de förvärras långsamt och sker med en eftersläpning från det att utsläppen skedde. Men idag kan vi beräkna vilka konsekvenser vårat agerande idag, får imorgon. Klimatkrisen nu är som om en rökare visste att om hen röker ett paket cigaretter till så kommer hen drabbas av den värsta lungcancer och kol om tio år. Med den skillnaden att det inte bara är de som bidrar till utsläppen som drabbas, de som drabbas först och värst är de som har bidragit minst till klimatförändringen och de som drabbas på lång sikt är våra barn, som aldrig fick en chans att rösta om klimatet.

Nu är det bara tre dagar kvar till EU-valet.

Rösta för klimatet. Rösta grönt!

 

 

*  Det har förekommit lite olika verklighetsbeskrivningar om vem som egentligen förhandlat EU:s utsläppshandel (EU ETS) under denna mandatperiod. Jag tänkte försöka bringa lite klarhet i detta.

I parlamentet förhandlades ETS:en av två utskott; ENVI (Miljöutskottet) och ITRE (Utskottet för industri och energifrågor).

Följande svenska parlamentariker har bidragit i processen från parlamentets räkning:

Jytte Guteland (S) Skuggförhandlare i ENVI Fredrick Federley (C) Huvudförhandlare ITRE Jakop Dalunde (MP) skuggförhandlare ITRE

Under mandatperioden har vi röstat om lagstiftningen flera gånger. En gång i varje ansvarigt utskott och två gånger i plenum. Nedan redogör jag för Miljöpartiets ståndpunkter i de olika omröstningarna.

1. I ITRE ledde Federley förhandlingarna och jag förhandlade för de grönas del. Under förhandlingarna upplevde vi att Federley lyssnade för mycket på de konservativa partierna och för lite på oss gröna. Federleys förslag blev alldeles för dåligt och därför röstade vi gröna nej till det i ITRE.

2. I ENVI ledde brittiska ledamoten Julie Girling förhandlingarna och min nederländska kollega Bas Eickhout förhandlade för oss gröna.

Här blev resultatet betydligt bättre, dels för att Girling lyssnade mer på oss gröna i förhandlingarna och för att svenska socialdemokraten Jytte Guteland drev en mycket mer progressiv linje än vad hennes socialdemokratiska kollega gjorde i mitt utskott, ITRE. Hon gjorde en utmärkt insats här och resultatet blev betydligt bättre. Därför röstade vi gröna ja till Girlings förslag.

3. I omröstningen för parlamentets mandat till trepartförhandlingarna med rådet, som utgick ifrån beslutet i både ITRE och ENVI, så förlorade vi tyvärr flera omröstningar där det dåliga från ITRE blev kvar och vinsterna från ENVI försvann. Därför röstade vi gröna, tillsammans med bl.a. de svenska socialdemokraterna, nej till förslaget – då vi tyckte att parlamentets bud inte låg i linje med Parisavtalet.

Federley tillsammans med bl.a. L, M och KD röstade för. Här kan man läsa mer om just den voteringen.

4. Den 6 februari 2018 röstade vi om ETS-förslaget för sista gången denna mandatperioden. Denna gång handlade omröstningen om att godkänna den överenskommelse som kommit från trepartsamtalen mellan Parlamentet, rådet och kommissionen.

Nu hade dock det oväntade hänt. Ministerrådet position blev mer mycket progressiv än parlamentets, vilket normalt sett aldrig händer. Detta är på grund av Miljöpartiet i Sveriges regering.

Tack vare Isabella Lövins ledarskap i ministerrådet bildades en koalition av progressiva länder som lyckats förhandla fram betydande förbättringar. Detta slutresultat kom att kallas för The Swedish Proposal, just för att det var den svenska regeringen som la fram förslaget och drev igenom det. När detta förslag kom tillbaka till Europaparlamentet så röstade vi gröna ja till det.

The Swedish Proposal innebar kortfattat att ca 2,5 miljarder utsläppsrätter tas bort från marknaden. Detta får till resultat att priserna för utsläppen stiger eftersom antalet utsläppsrätter på marknaden minskar. Läs mer om det här. 

EU ett fredssamarbete

Av , , 2 kommentarer 0

EU har sedan det bildades varit ett samarbete för fred och för att vi ska lära känna varandra och komma närmare varandra inom Europa. EU-politiken berör nu många områden och förutsättningarna inom Europa och vår omvärld har förändrats. Vikten av EU som fredssamarbete är dock fortfarande lika viktig och värdefull.

Vi gröna vill stärka och utveckla EU som fredsprojekt. Fredsarbetet behöver genomsyra hela EU:s verksamhet och vara starkt förankrat hos alla medlemsländer. Det innebär bland annat att EU-länderna behöver se över sin vapenexport. I regering drev Miljöpartiet förra mandatperioden igenom ett demokratikrav för Sveriges vapenexport och i Januariavtalet har vi slagit fast att stoppa Sveriges vapenexport till Jemenkrigets parter. Nu vill vi få igenom samma viktiga beslut i EU. Vi vill se ett slut på vapenexport till parter som deltar i krig och till regimer som förtrycker sin befolkning. I Europaparlamentet vill vi verka för ett EU som alltid sätter freden först.