Etikett: global uppvärmning

MP har en plan för fossilfrihet

Av , , Bli först att kommentera 2

Att ställa om transporterna är den största klimatutmaningen i närtid för Sverige. Miljöpartiets mål är att utsläppen från transportsektorns bränslen ska vara nära noll redan 2030.

Förutom minskade klimatutsläpp kommer denna omställning även att bidra till mer hälsosamma miljöer i våra städer. En strategisk plan med konkreta åtgärder krävs för en övergång till el och andra förnybara drivmedel. Detta är ett urval av våra förslag.

  • Gör omfattande investeringar i det befintliga järnvägssystemet i hela landet och bygg nya stambanor för höghastighetståg. För att kunna bygga klart dem så snabbt som möjlig bör de delvis finansieras med lån.
  • Flygresorna behöver minska kraftigt, främst genom ekonomiska styrmedel. Flygskattens styrande effekt bör över tid öka.
  • Sätt upp ett mål om att Sverige ska sluta sälja fossila drivmedel 2030 och i högre grad bli självförsörjande på biodrivmedel.
  • SJ ska arbeta för fungerande och samordnad tågtrafik, inklusive nattåg mellan Europas huvudstäder och andra viktiga orter. Det ska gå att enkelt att köpa tågbiljett via SJ till alla större städer i Europa.
  • Inför ett nationellt, gemensamt biljettsystem för all kollektivtrafik, inklusive tilläggstjänster som lånecyklar.
  • Slopa förmånsbeskattning av företagscykel och pendelkort.
  • Skapa en nationell strategi för laddinfrastruktur i hela landet. Större vägar ska vara försedda med laddpunkter för elfordon redan år 2020. Viktigt är också att det skapas möjligheter för individer som inte bor i villa att ha tillgång till laddmöjligheter.

 trafik rondell

Miljöpartiet har en klimatfärdplan med 142 förslag för att hejda utsläppen av växthusgaser.

Klimatet kan inte vänta.

Redo för internationellt klimatledarskap

Av , , Bli först att kommentera 1

Om verkligheten hade varit sådan, att vi bara behövde minska utsläppen med några procent globalt, då hade det kanske varit rimligt att investera våra slantar i ett annat land för att ersätta ett kolkraftverk med något förnybart. Men verkligheten ser inte så ut. För att hejda de enorma konsekvenser som klimatförändringen är på väg att innebära måste vi ner till noll fossila utsläpp, snabbt och därefter uppnå “negativa utsläpp” genom att hitta metoder för att åter binda mer koldioxid i biomassa, berggrund och i tex. fastigheter genom träbyggande.

För att vi globalt ska nå noll. Så måste någon föregå med inspirerande exempel. Och här har Sverige otroligt goda förutsättningar! Vi har en befolkning där kunskapsnivån om klimatförändringen och viljan att bidra är oerhört hög, vi har ett näringsliv som vill bidra till en hållbar utveckling och som ser konkurrensfördelar av att gå före och vi har naturresurser som skog, vind, vatten och sol-tillgångar som ger goda förutsättningar till helt förnybar energiförsörjning.

Slutligen. Många brukar kommentera att Sverige är ett litet land, våra utsläpp är en så liten del av de totala globala utsläppen. Och ja, vi är ett litet land, men vilka 10 miljoner människor i världen vi än väljer, så kommer de 10 miljonernas utsläpp bara utgöra en liten del av de globala utsläppen. Däremot har Sverige ett oerhört högt förtroende internationellt när det gäller klimat och miljöfrågor i förhållande till vår befolkningsmässiga och ekonomiska storlek. När vi denna mandatperioden klubbade igenom klimatlagen i riksdagen, med ett mål om att vi ska ha netto-noll-utsläpp 2045, då reagerade exempelvis Nya Zeeland direkt, de vill inte vara sämre. Kan dom så kan vi, sa de.

Klimatet kan inte vänta. Vi behöver en regering även efter den 9 september som visar politiskt mod och ledarskap för att hejda klimatförändringen, både här hemma och internationellt. Det ledarskapet är vi i Miljöpartiet redo att fortsätta axla.

 

Forskarna varnar för skenande klimatförändring – NU krävs åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 6

Igår skrev Aftonbladet om den senaste forskningen kring återkopplingseffekter, dvs. när klimatförändringen leder till effekter som ytterligare ökar på klimatförändringen.

“Global uppvärmning på bara två grader kan leda till ett mardrömsscenario för jorden.

– Det innebär att vi kanske bara har en halv grad kvar till vi når en planetär tröskel. Vi är obehagligt nära, säger professor Johan Rockström till Aftonbladet.”

Mardrömsscenariot drabbar inte någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Det drabbar oss alla. I Västerbotten skulle en global medeltemperaturhöjning på 4 grader – vilket vi beräknas landa på ca år 2100 om inte kraftiga åtgärder görs nu – innebära att årsmedeltemperaturen stiger med 6 grader (pga att temperaturhöjningen är större i de nordligaste delarna av jordklotet), skyfallen skulle öka i antal och i intensitet, växtsäsongen bli flera veckor längre och vid kusten (Umeå, Skellefteå) skulle värmeböljor (dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 grader) öka från att ha skett 0-1 dygn per år till över 14 dygn per år.

Samtidigt är vi en del av vår omvärld. Fyra graders global medeltemperaturhöjning innebär att majs och vete-skördar minskar med ca 40% i låglänta områden, skördar av soja och ris minskar likaså, tillgången på sötvatten kan minska med upp till 70% i vissa områden, hela det marina ekosystemet påverkas mycket kraftigt vilket skadar fisket, de varmaste dagarna bli 6 grader varmare i östra Asien, 8 grader varmare runt Medelhavet och 10-12 grader varmare i östra Nordamerika. Detta ger effekter på såväl handel som säkerhetspolitik och migration. Detta är alltså effekter till år 2100. När dagens förskolebarn är i 80-årsåldern.

Vi människor har vandrat på denna jord i 200 000 år. De första 190 000 åren var vi uppemot 1 miljon människor. Efter den senaste istidens slut, för ca 10 000 år sedan, började vi bruka jorden och bygga upp vår civilisation. Det är i det stabila klimat som vi haft de senaste 10 000 åren (holocen) som vi är anpassade till och som givit oss förutsättningar att växa till en befolkning på över 7 miljarder människor. Det är dessa förutsättningar vi nu sätter på spel.

Klimatpolitiken ska utgå från forskning. Det duger inte att säga att klimatfrågan är viktig och sedan presentera förslag som levererar långt mindre än vad som krävs.

“Carbon law” – halvering av utsläppen vart 10de år

Johan Rockström har presenterat modellen “carbon law” för att sprida en tumregel som kan användas på såväl individnivå som för städer eller länder. Modellen innebär att om innovation för att plocka koldioxid ur atmosfären och förvara den i berggrunden, så kallad “carbon capture and storage (CCS)” lyckas så kan vi klara Parisavtalet om vi minskar utsläppen med hälften vart 10de år.

Koldioxidbudget

Klimatforskaren Kevin Anderson lyfter riskerna med att förlita sig på teknik som inte finns, som ska kunna fånga in lika mycket koldioxid som all växtlighet på jorden fångar in idag. Han arbetar med modellen “koldioxidbudget”. FN:s klimatpanel IPCC har beräknat hur mycket koldioxid vi kan släppa ut innan vi når 2 graders global uppvärmning. Därmed har världen en koldioxidbudget att förhålla sig till om vi ska klara Parisavtalet. Koldioxidbudgeten kan sedan delas upp på länder och andelen kan fördelas med hänsyn tagen till globala rättviseperspektiv, betalningsförmåga, geologiska förutsättningar etc. Kevin Andersons beräkning visar på att Sverige behöver minska sina utsläpp med ca 15% per år. Eftersom en budget är en budget innebär en för liten minskning år 1 att vi behöver minska utsläppen ännu mer år 2.

Jag vill inte att ni ska bli ledsna, rädda eller uppgivna när ni läser detta. Och jag vill påminna om att arbeta för att hejda klimatförändringen ger så många positiva mervärden i form av bättre luftkvalitet, mer grönområden i våra städer, mer livskvalitet, innovationer osv. Jag skriver detta för att jag vill att Sverige ska ledas av en regering som ser sanningen i vitögat och presenterar politik utifrån de vetenskapliga fakta vi har på bordet.

För att få en regering som tar klimatet på allvar så måste du som läser detta rösta för det. Eftersom flera partier idag säger att klimatfrågan är viktig och samtidigt presenterar fullständigt otillräcklig politik, så önskar jag att fler väljare får kunskap om vad forskning säger krävs för att vi ska klara Parisavtalet.

Oavsett vilka hjärtefrågor man har: äldreomsorg, skola, trygghet,  jobb, transporter, säkerhetspolitik, migration osv så måste klimatfrågan beaktas. I vilken utsträckning vi hejdar klimatförändringen påverkar alla andra områden.

Utsläppen av växthusgaser måste minska, kraftfullt, NU. Och vi behöver anpassa samhället till det klimat som kommer. Regeringen har denna mandatperiod lagt grunden för en kraftfull klimatpolitik både för att minska utsläppen och klimatanpassa samhället. Varav stora delar trätt i kraft i år; klimatlag från 1 januari i år, bonus-malus (subventioner till supermiljöbilar) från 1 juli i år, slopat bygglov för solceller, bränslebyte/reduktionsplikt (lagstiftat krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) från 1 juli i år, uppdrag till Boverket att samordna klimatanpassning av bebyggd miljö, stärkt centrum för klimatanpassning vid SMHI m.m.

Vi i Miljöpartiet är redo för nästa steg.

Klimatet kan inte vänta.

 

 

Länkar:

Aftonbladets artikel med anledning av Johan Rockströms forskning om återkopplingseffekter

https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/J1ALyR

Presentation av Johan Rockström om klimatutmaningen och carbon law (obs i youtubeklippet säger han att utsläppen är på en platå vilket kan ses som början på att de ska vända neråt, förra året ökade tyvärr dock utsläppen globalt igen, vilket Rockström kommenterar i denna artikel)

https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=UZ5nKGHMWC0

Johan Rockströms vetenskapliga artikel om carbon law från 2017

http://science.sciencemag.org/content/355/6331/1269

Kevin Anderson presenterar sannolikheten att nå Parisavtalet och koldioxidbudgeten för världens rikare länder

https://www.futurelearn.com/courses/climate-leadership/0/steps/21377

Befolkningsutvecklingen över 200 000 år, av American Museum of Natural History

https://www.youtube.com/watch?v=PUwmA3Q0_OE

 

Klimatet kan inte vänta

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatfrågan ligger högre på agendan för många aktörer nu jämfört med för några år sedan. Näringsliv och kommuner arbetar på olika sätt med insatser för att minska klimatpåverkan. En framgång som ska firas!

Men, gapet mellan vad som görs och vad som krävs för klimatet är enormt.

1992 på världskonferensen i Rio så etablerades FNs ramkonvention för klimatförändringar (UNFCCC), världens ledare samlades kring uppdraget att hejda klimatförändringen. Varje år sedan dess har världens ledare samlats för klimattoppmöten. Några år senare kom Kyotoprotokollet med mål för minskade utsläpp för världens rika länder. År 2007 kom IPCCs 4e syntesrapport som summerar forskning om klimatförändringen. Det blev mittuppslag i alla tidningar. I Sverige blev klimatfrågan allmänt känd. 2009 enades man om att hålla den globala uppvärmning till max 2 grader. 2015 Parisavtalet om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grad samt att utsläppsminskningen skulle göras utifrån aktuell forskning och utifrån global rättvisa (equity).

Klimatfrågan har varit känd länge.

Ändå står vi nu i situationen att vi är på väg mot en global uppvärmning på ca. 4 grader till slutet av seklet. Då barnen som går på förskola idag är pensionärer. 4 grader i global medeltemperatur är en enorm förändring! Senaste istiden var den globala medeltemperaturen bara 6 grader lägre än idag. Och den globala uppvärmning som vi nu orsakar går enormt mycket snabbare!

co2 ppm antatic temperature past 800000yrs

 

För att hålla den globala medeltemperaturen under 2 grader måste vi hålla oss till den koldioxidbudget världen har kvar för en sådan uppvärmning. Naturvetenskapligt är det så att en viss mängd växthusgaser i atmosfären leder till en viss uppvärmning. IPCC har beräknat detta globala ”utsläppsutrymme”, forskare har även beräknat hur stor del av denna budget som kan utgöra Sveriges andel. Ska vi i Sverige hålla oss inom vår budget så krävs utsläppsminskningar på 10-15% per år. Eftersom en budget är en budget så innebär det att minskar vi inte tillräckligt mycket första året så måste vi minska ännu mer nästa år.

Vi måste ha en kraftfull klimatpolitik. Nu!

Klimatet kan inte vänta.

Presentation
 
Brinner för: En samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar. Jag arbetar för ett öppet, jämställt, ekologiskt hållbart samhälle där alla får sina mänskliga rättigheter respekte rade. Ett samhälle fyllt av kreativitet och livskvalitet. Personligt: Uppvuxen i Umeå. Lever med man, två barn och en katt. Gillar musik och tv-serier. Fun fact: Spelar cello på soundtracket till TV-spelet Unravel. Uppdrag:  Riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna sedan valet 2022.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Arkiv