Etikett: miljöpartiet

Klimat, bioenergi och transporter

Av , , Bli först att kommentera 7

I förra veckan publicerades en artikel i Nature som berör utmaningarna och kopplingarna mellan klimat, kollager (kol bundet i växtlighet) och biologisk mångfald samt bioenergi.

Det är tre viktiga saker att ta med sig

  1. Biomassan är en begränsad resurs
  2. Alla användningsområden för markanvädning/biomassa är kommunicerande kärl, gör man mindre av nåt kan man göra mer av något annat. Vill man göra mer av nåt måste man minska användning inom andra områden
  3. Påverkan på klimat, biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning påverkas av vilken typ av mark som används, vilka alternativa användningsområden som finns för just den marken och av hur de samlade effekterna av förändrad markanvändning ser ut. 

Mot bakgrund mot det, kan man sen göra politiska prioriteringar. Vill man använda mycket land för mjölk och köttproduktion tex. behöver man använda mindre land till något annat. 

För att knyta an till det aktuella ämnet med transportsektorns klimatomställning i Sverige;

Det finns 3 sätt att minska fossila koldioxidutsläppen från transportsektorn:

  1. Byta drivmedel i befintliga fordonsflottan.
  2. Byta ut fordonsflottan. 
  3. Minska antalet körda kilometer. 
  • För att byta drivmedel i befintliga fordonsflottan kan vi använda biomassa och öka inblandningen av biodrivmedel, såsom reduktionsplikten gör. Det kräver att man samtidigt arbetar med att säkerställa att det inte leder till ökade biogena koldioxidutsläpp, utan arbetar med åtgärder för att tex. öka kolinbidningen, minska bioenergibehoven i andra sektorer med energieffektiviseringar eller övergång till annan teknik såsom solvärme.
  • Om man inte vill jobba med biobaserade drivmedel i den befintliga fordonsflottan behöver man accelerera utbytet av fordonsflottan. (Det skulle kräva åtgärder riktade till fordonsproducenterna utöver det regelverk som nyligen klubbades i EU eftersom takten nya elfordon kommer ut på marknaden inte är tillräckligt snabb för att ersätta reduktionsplikten. Och att det finns flera fordon/arbetsmaskiner/farkoster som inte kommit lika långt i teknikutvecklingen mot el/vätgas/annat. Många av dessa fordon har också mycket längre livslängd än en personbil, vilket därmed skulle kräva att fordon tas ur bruk innan sin ekonomiska livslängds slut för att klara klimatmålen.)
  • Alternativt mycket stora åtgärder för att begränsa användningen av fossildrivna fordon/arbetsmaskiner, så att den totala drivmedelsåtgången minskar och därmed de fossila koldioxidutsläppen. Tex. styrmedel som leder till överflyttning till gång, cykel, kollektivtrafik, järnväg. Alternativa sätt att uppfylla funktionen av transporten, eller minskar transportbehoven tex. digitala möten eller att planera resmål/möten så att avstånden kortas för deltagarna.

Det är detta pussel som klimatpolitiken har att hantera och som jag beaktar och gör avvägningar mellan när jag landar i politiska prioriteringar. (I systemperspektiv finns det flera faktorer utöver de som nämns här som jag också beaktar.) 

Det jag tycker är viktigt. Det är att detta blir tydligt för alla. Därför vad andra partier prioriterar ger följdeffekter och konsekvenser inom detta pussel.

För att exemplifiera: 

De partier som vill ta bort reduktionsplikten behöver leverera förslag som på andra sätt säkerställer att de fossila utsläppen i transportsektorn minskar i den takt som krävs för att nå målen. 

De partier som inom något område vill öka uttaget ur skogen och minska kolinbidningen, behöver leverera förslag på hur de inom andra områden ska minska uttaget av biomassa och öka kolinbindningen.

Annars blir effekten ökad klimatpåverkan, att vi inte håller oss inom det begränsade utsläppsutrymme som finns kvar för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. 

Såväl politiska partier som väljare kan såklart välja att prioritera annat framför att nå klimatmålen. Att man struntar i de negativa effekterna av klimatförändringen. Att man accepterar en klimatförändring som skenar bortom mänsklig kontroll. Det jag reagerar på är när partier säger sig stå bakom klimatmålen men sedan i handling aktivt motarbetar dem, det är vilseledande gentemot befolkningen.

M/KD/L- regeringen har sedan den tillträdde genomfört och aviserat reformer samt lagt en budget som aktivt ökar utsläppen av växthusgaser. Med fakta på bordet har man aktivt gjort denna prioritering. Inte en enda reform för att minska utsläppen från transportsektorn har presenterats. 

Önskar innerligt vi får en debatt om HUR vi ska klara Parisavtalet istället för OM vi ska klara Parisavtalet, för det är tyvärr fortfarande i OM-stadiet vi befinner oss i praktiken.

Miljödepartementet läggs ner i brinnande klimatkris

Av , , Bli först att kommentera 9

Klimatförändringen och den massiva förlusten av arter hotar våra livsförutsättningar. Mot den bakgrunden väljer Sveriges nya statsminister, Ulf Kristersson, att lägga ner miljödepartementet.

Klimatpolitikens uppgift att är att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker. Här i Sverige handlar riskerna om kraftigare skyfall som leder till översvämningar, ras och skred och därmed förstörda byggnader, torka som skadar skördar och leder till högre livsmedelspriser, värmeböljor som allvarligt kan påverka människors hälsa. Natukatastrofer i andra länder som slår ut underleverantörer till svenska företag. 

Globalt ser vi redan översvämningar som drabbar 30 miljoner människor i Pakistan och allvarlig värmebölja och torka i Europa.

De direkta och indirekta konsekvenserna av klimatförändringen, är så många och komplexa att de inte går att räkna. Det är risker som jag anser att vi som politiker har till uppgift att skydda befolkningen från. Det är risker som man förväntar sig att vi ska hantera. 

Klimatomställningen måste ske nu om vi ska lyckas undvika de allvarligaste riskerna av klimatförändringen. Samtidigt innebär klimatomställningen mängder av nya möjligheter, möjligheter som vi i Miljöpartiet vill ta tillvara.

Under Miljöpartiets sju år i regering utsågs Sverige till landet med världens bästa klimatpolitik. Vi reformerade EU:s utsläppshandel och satsade på industrin och företagens omställning genom industriklivet, klimatklivet, gröna kreditgarantier och samordning genom Fossilfritt Sverige. Den gröna industrirevolutionen vi nu ser bidrar till en stark samhällsutveckling, nya jobb, innovationer och stärkt konkurrenskraft. Vi införde reformer som gjort att försäljningen av elbilar skjutit i höjden. En utveckling som också bidrar till bättre luft, mindre buller och trevligare stadsmiljöer.

Men Sverige har fått en ny regering. Och med den en fundamentalt annan politisk riktning för Sverige. Alla som följt miljöpolitiken i valrörelsen vet att det sedan länge varit tydligt att de nationalkonservativa, om de fick makten, skulle bedriva en politik som ökar utsläppen. Nu har detta bekräftats. Svart på vitt. I Tidöavtalet och i statsministerns regeringsförklaring finns inte ett enda förslag som minskar utsläppen. Däremot finns flera som kraftigt kommer öka utsläppen av växthusgaser och därmed göda klimatkrisen. 

Bara förslaget om att sänka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel kommer öka Sveriges territoriella utsläpp med hela 10%, i ett läge när vetenskapen tydligt fastslagit att utsläppen måste minska kraftigt, nu i närtid, om vi ska klara Parisavtalet. Med den aviserade slakten av reduktionsplikten, kastas Sveriges möjlighet att nå sina klimatmål ut genom fönstret.

Klimatpolitik och miljöpolitik handlar om våra livsförutsättningar, att vårt dricksvatten ska skyddas från gifter så vi inte blir sjuka, att det fortsatt ska finnas bin som pollinerar våra grödor. Klimatkrisen hänger ihop med krisen för den biologiska mångfalden, som är värre än någonsin. I veckan rapporterades att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 69% sedan 1970.

Mot den bakgrunden valde statsministern vid sitt tillträdande att lägga ner miljödepartementet i regeringskansliet.

Klimatkrisen och miljökrisen handlar om våra livsförutsättningar. Nu och för all framtid. Problemen försvinner inte av att stoppa huvudet i sanden.

Svenska skogen binder mindre koldioxid pga ökade avverkningar

Av , , Bli först att kommentera 4

Nettoinlagringen av koldioxid i växande träd har legat på en relativt stabil nivå i Sverige de senaste åren, men preliminära data för 2021 visar på en rejäl minskning. Nettoinlagringen minskade med cirka fem miljoner ton koldioxid jämfört med året innan. Detta medför ökade utmaningar för Sverige att nå EU:s klimatmål.

Sverige har idag klimatmål för de territoriella utsläppen; fossila koldioxidutsläpp samt utsläpp av andra växthusgaser till följd av mänsklig aktivitet inom landets gränser. Utöver detta påverkar vi klimatet bland annat genom att påverka utsläpp och upptag av växthusgaser från skog och mark. Dessa utsläpp redovisas under Land Use Land Use Change and Forestry (LULUCF) och rapporteras till FN jämte vår statistik över territoriella utsläpp. Vi har inget nationellt mål för utsläpp och upptag från skog och mark, men vi har ett åtagande inom EU och vad som sker med utsläppen inom skog och mark påverkar precis som alla växthusgasutsläpp våra förutsättningar att klara Parisavtalet.

Att nya data visar att nettoinlagringen av koldioxid minskade med ca 5 miljoner ton CO2 2021 jämfört med 2020 är allvarligt. Utsläppen av växthusgaser minskar alldeles för långsamt. Ytterligare åtgärder för att öka nettoinlagringen av koldioxid i skogen skulle behövas tillsammans med kraftiga åtgärder för att minska de fossila utsläppen för att klara Parisavtalet.

Vi befinner oss inte i ett läge där vi kan göra antingen eller, eller avvakta med åtgärder till senare. Konsekvenserna av klimatförändringen påverkar hela samhället. Nu behövs en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar.

 

[Om du vill läsa mer: https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/nettoinlagringen-av-koldioxid-i-vaxande-trad-minskar-kraftigt/ ]

Valresultatet är klart och Sverige går in i en ny era

Av , , Bli först att kommentera 5

Miljöpartiet och Socialdemokraterna som regerat Sverige de två senaste mandatperioderna går fram och får ökat stöd av svenska folket. Samtidigt backar M, KD och L men eftersom SD vuxit så kraftigt så får riksdagen en nationalkonservativ majoritet som kommer försöka bilda regering.

Jag har blivit invald i Sveriges riksdag. Jag är djupt hedrad och tacksam för detta förtroende. Jag tillträder Sveriges riksdag i en turbulent tid. De senaste dagarna då rösterna räknats och räknats om har det funnits tid för reflektion om vad detta innebär och på vilka sätt jag själv bäst kan bidra för ett solidariskt samhälle med alla de olika förutsättningar som Sverige nu står inför.

Kunskap och dialog

Under valrörelsen har jag mötts av många missuppfattningar, rena felaktigheter och av förlöjliganden. Men i samtal har det också funnits möjligheter att mötas, gemensamt landa i fakta att förhålla sig till och få förståelse för olika prioriteringar. Jag är övertygad om att vi kan uträtta mer och bättre tillsammans när vi har fakta på borden och för dialog om alternativa vägval. Därför har jag undrat hur jag kan använda min tid som riksdagsledamot att försöka sprida kunskap om hur riksdagsarbetet går till, om de frågor som hanteras, om de faktiska förutsättningar vi har att förhålla oss till. För att komma framåt är jag övertygad om att vi behöver mindre desinformation och pajkastning och mer kunskap och dialog. 

Många frågor att bevaka

De kommande åren kommer en lång rad stora frågor att hanteras i EU och i Sverige. I riksdagen finns 15 utskott och EU-nämnden. Jag vet ännu inte vilket utskott jag kommer sitta i. Det jag dock vet är att jag troligen kommer vara ensam som miljöpartistisk ledamot i det utskottet medan S, M och SD har 4-5 personer var som kan dela upp arbetet mellan sig. Jag är förberedd på att jag kommer att behöva prioritera hårt och jobba hårt.

Oro över vad ett SD/M-styre kan komma att innebära för Sverige

En regering styr över så mycket och tar så oerhört många beslut, långt fler än de som hunnit debatteras under valrörelsen och som har mycket djupare och mer långsiktiga följdeffekter än vad som granskats och diskuterats under valrörelsen.

Maktskiftet i riksdagen medför oro.

Oro över vilka konsekvenserna blir för både individer och samhället i stort, när de kommer till makten, de som utmålat invandrare – en del av den egna befolkningen – som ett problem.

Oro över hur de institutioner som byggts upp och utvecklats över decennier i Sverige kommer påverkas av att ett nationalkonservativt parti, med helt oprövad syn på den svenska statsapparaten, kommer till makten. SD har uttryckt sig kritiska till allt från SMHI till Public service och M har de senaste åren gjort stora förflyttningar. M har bla kongressbeslut på att lägga ner Länsstyrelserna.

Myndigheter som hjälper till med att förmedla forskning och underlag samt upprätthålla EU-regelverk och svensk lagstiftning.

Vad kommer hända med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, SMHI – som har all klimatforskning och kunnande om hur Sverige kommer drabbas av ett förändrat klimat, med Länsstyrelserna och Public service?

Oro över hur M och SD kommer hantera det kommande svenska EU-ordförandeskapet.

Vad som kommer ske de kommande åren vet vi inte än. Men en sak vet jag:

Jag har fått förtroende att i Sveriges riksdag arbeta för en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar, för solidaritet och alla människors lika värde. Jag kommer göra mitt yttersta för att vi alla tillsammans ska få en framtid att längta till. 💚

Alla ska med när vi ställer om till fossilfria transporter

Av , , Bli först att kommentera 1

Transporterna står idag för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Trafikens utsläpp måste minska om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Oavsett om du bor i en stad eller på landsbygden, ska ta dig till jobbet eller åka på semester, så ska det vara billigt och enkelt att välja det klimatsmarta sättet att resa. Med utbyggd tåg- och kollektivtrafik, bättre tågförbindelser till Europa, fler och bättre cykelvägar och billigare elbilar, kommer du både kunna pendla och upptäcka världen med omsorg om vår planet.

Vi vill:

  • bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet och skynda på bygget av nya stambanor och bygget av Norrbotniabanan
  • säkra och utveckla nattågstrafiken i hela Sverige och knyt oss närmare våra nordiska grannländer och övriga Europa med fler avgångar.
  • bygga ut kollektivtrafiken i hela landet, och gör det billigare att åka buss och tåg, särskilt för unga och pensionärer.
  • minska bilåkandet i storstäderna och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.
  • investera i laddning i hela landet — staten ska ta ansvar där marknaden inte räcker till, så att bilar och lastbilar kan köra på el oavsett vart i landet de ska.
  • att den som behöver bil ska ha råd med ett klimatsmart alternativ, och att bara fossilfria bilar ska säljas från 2025.
  • minska flygets utsläpp — höja flygskatten, minska flygresandet och skynda på omställningen till förnybara bränslen, elektrobränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Staten borde sälja SAS och investera pengarna i järnväg.
  • sänka momsen kraftigt på bilpooler och andra delningstjänster och underlätta för de som vill dela, istället för äga, en bil.

Transportsektorn har störst potential att snabbt minska de fossila utsläppen i närtid vilket är centralt för att klara Parisavtalet. Därför vill vi möjliggöra snabb övergång till förnybara drivmedel i hela landet. Kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur, stärkt elbilsbonus i glesbygd, 1500 kr i månaden i stöd till att leasa elbil för de med lägre inkomster och skrotningspremie som kan användas till medlemskap i bilpool och till att köpa eller leasa elbil. De som behöver bil ska kunna köra fossilfritt.

Stöd att byta till elbil istället för ökade fossila utsläpp

Av , , Bli först att kommentera 1

Den som behöver bil och har det tufft med de höga bensin- och dieselpriserna ska inte behöva betala för bensin eller diesel över huvud taget. Behöver man bil ska man få stöd att så snabbt som möjligt byta till elbil. 

Ett val två olika framtider. Just nu rullar bussar i Umeå med riksdagskandidater med korta budskap. Miljöpartiet: En bild på mig med budskapet ”Samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar”. Moderaterna: En bild på Edward Riedl med budskapet ”Sänk skatten på bensin och diesel”.

Vem av oss som sitter i riksdagen på Västerbottens-bänken efter valet avgör ni väljare i Västerbotten. Vem av oss som sitter där, påverkar framtiden.

Jag kommer arbeta för en utveckling som inkluderar alla när vi ställer om samhället så vi inte längre behöver fossil olja. Genom att stödja hushåll att byta till elbil kan de kraftigt sänka sina drivmedelskostnader samtidigt som vi minskar de fossila utsläppen och blir kvitt beroendet av oljeländer som Ryssland. Det är den omställning som krävs för att hejda klimatförändringen och undvika de mest allvarliga riskerna med den globala uppvärmningen. Och vi kan göra detta – om vi får en majoritet i riksdagen som VILL göra det.

Vi i Miljöpartiet vill införa:

Grön bilcheck: Leasing-check på upp till 1500 i månaden till hushåll med låg inkomst

Många som har en gammal bil har inte råd att att köpa en elbil ens med elbilsbonusen. Att leasa är då ett kostnadseffektivt alternativ, eftersom det inte kräver en stor engångssumma. Vi föreslår därför ett leasingstöd för hushåll med fokus på den halva av befolkningen som har lägst inkomster. Stödet uppgår till max 1500 kronor i månaden per person under tre år. 

Grön skrotningspremie: 20 000 i skrotningspremie till hushåll med låga inkomster och gamla bilar

I dagsläget finns ca 1,2 miljoner bilar som är 15 år eller äldre. I genomsnitt rullar en bil i 18 år. Detta betyder att många av de här bilägarna snart kommer behöva byta ut sin bil. Många av dessa ägare har inte råd att byta till en elbil. Vi vill därför införa en skrotningspremie som riktar sig direkt till de med låga inkomster för att undvika att de köper ytterligare en fossilbil – vilket i värsta fall låser in dem i beroendet av fossila bränslen under många år. 

Kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur

För att fler ska känna sig trygga med att välja elbilen som lösning så måste det finnas laddinfrastruktur vid alla bostäder. Miljöpartiet vill införa en “rätt-att-ladda” garanti som innebär att allt regelkrångel för att sätta upp laddinfrastruktur både hemma och på jobbet ska rensas bort. Samt att stödnivåerna för att sätta upp laddare vid hemmet ska öka.

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.

Strandskydd och byggande i glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 2

Strandskyddet har två syften: att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Nu och framåt när klimatet förändras fyller strandskyddet ytterligare funktioner för klimatanpassning. Kraftigare skyfall leder till ökade risker för ras, skred och erosion. Strandskyddet fungerar som en buffertzon längs vattendrag skyddar fastigheter från översvämningsrisker eller rasrisker.

Strandskyddet fyller flera otroligt viktiga funktioner samtidigt som det endast berör de 100 meterna närmast vattendragen.

Jag vill att vi ska kunna bygga mer i glesbygd. Fler måste få möjlighet att flytta till glesbygdskommuner, renovera fastigheter eller bygga sitt drömhem. Verksamheter i glesbygd ska kunna bygga ut, bygga nytt eller renovera allteftersom verksamheten utvecklas. Idag finns det kraftiga begränsningar för detta. Det är dock inte strandskyddet som är den begränsande faktorn. Vi har i realiteten två olika marknader i Sverige. Markpriserna skiljer sig extremt mycket åt mellan städerna och glesbygden, medan priserna för material och arbetskraft är lika. Det leder till att det kostar ungefär lika mycket att bygga en villa i Umeå och en villa i Sorsele, men värdet och därmed säkerheten för banken, för en nybyggd villa i Sorsele och en likadan nybyggd villa i Umeå är väldigt olika.

När nu resultaten av strandskyddsutredningen ska hanteras har jag två förhoppningar. Jag hoppas dels på att det totala skyddet i Sverige blir kraftfullare bla. i och med att behoven, i ljuset av klimatförändringen, är större nu än när strandskyddet infördes. Även om det öppnar för skillnader mellan olika vatten. Jag hoppas även att det kan leda till att vi sätter fingret på de verkligt begränsande faktorerna för byggande i glesbygd och därmed får ett bättre mandat att hantera dessa.

Långsiktigt ledarskap för energiomställning

Av , , Bli först att kommentera 4

Energiomställningen i Sverige har påbörjats. Den innebär flera delar. Elektrifiering i transportsektorn och industrin, utbyggnad av förnybar elproduktion som vindkraft och solenergi, energieffektiviseringar, utbyggnad av regionala elnät, energilagring och insatser för ökad flexibilitet i elsystemet.

Energiomställningen hanterar både dagens utmaningar och det långsiktiga arbetet för ett robust och flexibelt elsystem utifrån förutsättningarna om 20-30 år. Teknikutvecklingen går mycket fort inom det här området, så även policyutvecklingen och prisutvecklingen. Under bara några år så har priset på solceller sjunkit dramatiskt, effekten på vindkraftverk ökat väsentligt och ny EU-policy gjort att vi idag har LED-lampor och mycket mer energieffektiva kylskåp och tvättmaskiner än tidigare.

Det framtida elsystemet ska planeras utifrån de framtida förutsättningarna. Inte utifrån hur man planerade energisystem efter oljekrisen på 1900-talet.

Sverige har alla förutsättningar till ett robust, flexibelt och 100% förnybart elsystem. Ändå finns idag några partier som förespråkar kärnkraft. Kärnkraft som är dyrt, oflexibelt, beroende av uranbrytning, har extremt stor miljöpåverkan och som ger upphov till radioaktivt avfall som ingen vill ha på sin bakgård.

KD och L har i närtid gått ut och förespråkat kärnkraft. Liberalerna vill dessutom bygga kärnkraft i norra Sverige. De säger dock inte ett ord om var de vill att uranet ska komma ifrån, hur de tänkt hantera miljöpåverkan i känsliga Bottenviken (det enda havet i världen med bräckt vatten), varför de fortsatt vill vara beroende av import av energi (i form av uran) istället för att göra Sverige självförsörjande på el eller hur de tänkt hantera det radioaktiva avfallet.

Sverige behöver inte kärnkraft för att klara elförsörjningen efter 2040 och den förnybara elproduktionen är redan billigare än kärnkraft.

Energiomställningen i Sverige pågår här och nu. Den innebär en utveckling som öppnar upp för nya spännande möjligheter. Med ett tydligt politiskt ledarskap för den omställningen nu och långsiktigt kan vi tillvarata fler av dessa möjligheter. Det är beklagligt att M, L och KD istället vill backa in i framtiden.

Energiomställning pågår. Replik på KD

Av , , 4 kommentarer 3

Jag vill att vi i Sverige ska ha förnybar, robust och flexibel el som täcker upp alla våra behov. Det är fullt möjligt – om den politiska viljan finns.

Den politiska viljan finns inte hos KD, som idag skrev några rader i Expressen som jag har mycket att säga om. Försöker begränsa mig till att kommentera det första stycket.

KD skriver: “Det har inte funnits någon brist på åtgärder för att minska Sveriges klimatpåverkan.” 

Jo, det har funnit jättestor brist! Annars hade vi inte i år, 2020, befunnit oss i en situation där vi redan upplever 1 grads global uppvärmning och många börjat ge upp hoppet om att begränsa klimatförändringen till 1,5 grad. Mycket, mycket mer behöver göras och det fort. Sveriges utsläpp minskar inte i den takt som krävs för en globalt rättvis klimatomställning.

KD: “När vi kristdemokrater senast satt i regeringen så minskade utsläppen med omkring tjugo procent samtidigt som BNP ökade med nära tio procent.”

Bara för att två saker händer samtidigt betyder det inte att det finns ett kausalt samband. Beskriv gärna vilken politik KD menar att Alliansen bedrev som skulle ha varit avgörande för att utsläppen minskade samtidigt som ni tog fram det politiken. Jag är genuint nyfiken. För när jag ställt samma fråga till Edward Riedl (M) som brukar använda samma oneliner så har han aldrig något svar. (Koldioxidskatten (från 90-talet) och EU:s utsläppshandel (infördes 2005) verkade ju tex. under denna period och är inte något Alliansen kom på.)

KD: “regeringens nedsläckning av utsläppsfri kärnkraft fortsätter. Trots varningar och vädjanden. Trots att kärnkraften ingår i alla de olika modeller som FN:s klimatpanel har tagit fram för att lösa klimatkrisen.”

1. Regeringen håller inte på att släcka ner kärnkraft. Vi har inte beslutat nåt om kärnkraft. Det står tom i Energiöverenskommelsen* (som S, MP, M, C och KD enats om) att vi ska ha 100% förnybar elproduktion 2040 och att kärnkraft inte ska stängas med politiska beslut. Kärnkraftens livslängd kommer ta slut på sikt och energibolagen bedömer andra energislag som affärsmässigt bättre.

2. Sveriges regering bestämmer inte över den globala energiförsörjningen, utan har att påverka elproduktionen i Sverige. (IPCC:s scenarier är globala och innehåller även väldigt mycket förnybar energi.) I Sverige producerar vi idag mycket mer el än vi använder, kärnkraften är dyr och utsliten. Sverige har alla förutsättningar att bygga ett robust, flexibelt och 100% förnybart elsystem samtidigt som vi elektrifierar både transportsektor och industri. Regeringen arbetar redan på flera fronter med detta, bla. med elektrifieringsstrategi, nationell vindkraftsstrategi och stöd till den tunga industrin.

Jag vill att vi i Sverige ska ha förnybar, robust och flexibel el som täcker upp alla våra behov. Det är fullt möjligt – om den politiska viljan finns. Eftersom det är fullt möjligt kan jag bara tolka KD:s plötsliga påhejande av kärnkraft  – som de har tänkt finansiera hur? med våra gemensamma skattepengar? – som ett sätt att försöka kommunicera ett enkelt svar på ett komplext problem. Moderaterna gör detsamma, så fort klimatfrågan nämns säger de “kärnkraft” och hoppas att det ska vara tillräckligt svar. Det duger inte. Klimatfrågan är komplex och kräver en strategisk och ordnad omställning till fossilfrihet. Det är det vi har att hantera.

 

* Målen i Energiöverenskommelsen:

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.