Svaret på varför den psykiska ohälsan ökar eller ???

Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag ser de utmaningar vi har idag med den alltmer ökande psykiska ohälsan inom vår arbetsmiljö, och vad jag har för åtgärder att ta till.
Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Förbättringar i arbetsmiljön är också en fråga för staten och arbetsmarknadens parter. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Resurserna har förstärkts med mer än 100 miljoner kronor årligen. Regeringens arbetsmiljöstrategi för 2016–2020 tar avstamp i tre prioriterade områden där psykosocial arbetsmiljö, som numera benämns organisatorisk och social arbetsmiljö, och hållbart arbetsliv är två av dem.
Regeringen har nyligen tillsatt en nationell samordnare med uppdrag att stödja och initiera förändringsarbete i kommunalt finansierade verksamheter inom vård och omsorg om äldre. Syftet är att främja en god arbetsmiljö och hållbar kompetensförsörjning. Regeringen har även satsat ca 3 miljarder kronor för 2019 för att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare.

Inom ramen för regeringens arbetsmiljöstrategi har Arbetsmiljöverket tagit fram en vägledning om arbetsmiljöutmaningar i ett gränslöst arbetsliv. Arbetsmiljöverket fick även uppdraget att genomföra en särskild tillsynssatsning av arbetsmiljön inom äldreomsorgen med särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö, arbetstagarnas möjlighet till inflytande och delaktighet samt att särskilt beakta ett genusperspektiv. Slutredovisningen innehåller förslag till ett antal utvecklingsområden för ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Tillsynen fortsätter under 2019 med inspektioner hos såväl kommunala som privata anordnare av äldreomsorg.
Arbetstid och arbetsbelastning är två av områdena som står i fokus i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö från 2016. Föreskrifterna tydliggör bland annat arbetsgivarens ansvar att se till att resurserna anpassas till kraven i arbetet och vidta åtgärder. Arbetsmiljöverket genomför en nationell inspektionsinsats mellan 2017–2020 som förväntas leda till att en högre andel av landets arbetsgivare arbetar mer offensivt med de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. Myndigheten genomför nära 2 000 inspektioner under 2019 för att arbetsgivare ska förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Verksamheter som inspekteras är bland annat hem för vård eller boende.
Under 2018 genomfördes en halvtidsavstämning av arbetsmiljöstrategin. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) fick därefter i uppdrag att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser. Uppdraget ska slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2019. Vidare gavs ett uppdrag till Arbetsmiljöverket och Mynak att sammanställa och redovisa friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid. Uppdraget ska delredovisas i samband med årsredovisningen för 2019 och slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2020.
Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera arbetsmiljöstrategin. Resultatet som redovisas senast den 14 februari 2020 ska utgöra ett underlag för regeringens utformning av en ny arbetsmiljöstrategi.
Uppdragen som hittills lämnats har bidragit till viktig kunskap på området och jag ser framemot att ta del av kommande återrapporteringar. Antalet arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer är en utmaning och jag utesluter inte att ytterligare åtgärder krävs.

Svaret säger inget och ger mer att önska av åtgärder!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Psykiska ohälsan bara ökar!

Idag ser vi en allt mer stressad arbetsmiljö och vi ska hinna mer och vara mer delaktig i alla aktiviteter som samhället, skola, kringorganisationer kräver av oss alla. Det är många idag som inte klarar av det tempo som vi och vårt samhälle skapat. Det enda du idag kan bli sjukskriven ifrån är ditt arbete. Det går inte att bli sjukskriven från ditt liv och ditt livspussel. Idag ökar antalet personer med diagnosen psykiatriska diagnoser och ca 70% av dessa är kvinnor. Vi hittar dessa kvinnor framför allt inom offentlig sektor och det är en alltmer växande sektor. Idag måste vi ha fler närvarande chefer som i tid kan upptäcka en arbetsmiljö som inte fungerar eller medarbetare som inte klarar av den stress och press som en allt mer krävande arbetsmiljö gör dag. Ett exempel är den undersköterska som har arbetat länge inom äldreomsorgen och som vill ge den bästa omvårdnad man kan till sina brukare/patienter. Istället så påförs en rad nya arbetsuppgifter kopplat till ett mer datoriserat samhälle och det blir en för stor stress. Man förväntar sig att undersköterskan ska lägga sitt schema på datorn, rapportera temperatur i kyl/frys, gör alla beställningar av förbrukningsmaterial i ett system som är svårt att hantera. Ja listan kan göras lång, Det enda denna undersköterska vill göra är att ge den enskilde brukaren vård och omsorg, inte alla de övriga kringuppgifterna. Det är dessa uppgifter som ofta leder till psykisk ohälsa.

Min fråga till statsrådet är om hon ser de utmaningar vi har idag inom den allt mer ökande psykiska ohälsan inom vår arbetsmiljö och vad statsrådet har för åtgärder att ta till?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Inte undera på att det inte blir någon politik!

Svar från Lena Hallengren, så totalt olikt finansministerns svar på samma fråga. Pratar de inte med varandra på Regeringskansliet?
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att konkurrensneutralitet ska råda mellan den regiondrivna och den privata primärvården enligt januariöverenskommelsen.
Primärvården ska vara navet i svensk hälso- och sjukvård och bidra till en kontinuitet av vårdinsatser oavsett huvudman. En omställning till en god och nära vård har inletts i kommuner och landsting. Även primärvård som ges av privata utförare påverkas av den pågående omställningen.
Enligt januariavtalet kommer förslag att läggas för att säkerställa att aktörer, oavsett driftform, har likvärdiga villkor. Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor, en fungerande tillståndsgivning som kvalitetskrav.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Avsaknad av tydliga svar!

Svar från Magdalena Andersson
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig hur långt man har kommit i utredningen och när den förväntas vara klar och kan presenteras.
Regeringen har i budgetpropositionen 2020 föreslagit ett tillfälligt statsbidrag till landstingen för att de ska kunna ersätta de aktörer som berörs av mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården. Satsningen omfattar 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod och möjliggör för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget. I budgeten aviseras även att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger ska förslag lämnas.
Kommittédirektiven bereds i Regeringskansliet. Tidsramen för utredningen kommer att framgå av kommittédirektiven när dessa beslutats.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

LOV är precis vad det står för !

Av , , 1 kommentar 5

Lycksele står inför stora förändringar inom vård och omsorg. Vi är på väg att införa lagen om valfrihet (LOV).
Lagen om valfrihet är precis vad den står för. Den innebär att den enskilde själv får välja vem som ska komma hem till mig och erbjuda vård och omsorg. När företrädare för (S) i Lycksele går ut och påstår något annat så finns det bara en anledning och det är att försöka göra det till en ideologisk fråga och det skrämmer mig att (S) partiet är så enögda. Vad denna lag handlar om är att det ärbrukarna, patienterna, våra äldre som ska få den högsta och bästa kvalitet på den vård om omsorg som den enskilde är i behov av.
I många media påstår (S) företrädare att de med störst behov av vård och omsorg inte har förmåga att välja, hur kan de ta ifrån den enskilde deras rättigheter och möjligheter att välja bara för att man är i behov av vård? Det är ett skrämmande sätt att se på människor som om man vore mindre vetande bara för att man är i behov av vård och omsorg. Idag är det en biståndshandläggare som tar beslut om vilka vård och omsorgsinsatser jag är berättigad till.
Lagen om valfrihet innebär fortfarande att det är en biståndshandläggare som ser till vilka behov den enskilde har, men efter det är det upp till den enskilde att bestämma vem som ska utföra de insatser man är i behov av. Jag läste en artikel skriven av (S) företrädare från Lycksele och det gör mig mörkrädd, citat ”Ett gott entreprenörskap är bra men otillräckligt, bland annat krävs erfarenhet av företagande”.
Det är skrämmande att man så grovt misstror den entreprenörskap och den vilja att starta egna företag som finns bland medarbetarna i Lycksele kommun. Skribenterna fortsätter på samma skrämmande sätt, ”Att konkurrens mellan olika utförare per definition innebär högre kvalitet finns det all anledning att ifrågasätta.
För välfärdstjänster är det komplicerat att skriva avtal som upprätthåller och utvecklar kvaliteten.”
Jag ställer mig frågande till om (S) företrädare i Lycksele aldrig funderat över hur företagande fungerar, Om man inte kan leverera rätt kunskap, rätt produkter, hög kvalitet så har man inga kunder.
Lagen om valfrihet står för att utförare ska kunna erbjuda hög kvalitet, rätta produkter, rätta tjänster inom vård och omsorg, att vara så attraktiv så att den enskilde ska känna att denna utförare är den rätta för mig. Det är naivt att tro att det alltid är kommun och region som står för den bästa kvaliteten och det som brukaren/patienten efterfrågar. Vi är alla olika och då måste vi erbjudas möjlighet att välja vem som ska komma hem till mig och utföra de vårdtjänster jag är i behov av. Svårare än så är inte lagen om valfrihet. Det handlar inte om ideologi, det handlar om respekt för den enskilde att få göra egna val av utförare för den vård och omsorg som den enskilde är i behov av.

”Lagen om valfrihet är precis vad den står för.”

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

1 kommentar

Brist på konkurrensneutralitet!

Det råder stor politisk enighet om behovet av en omställning mot nära vård, där primärvården fungerar som ett nav. En sådan omställning förutsätter ekonomiskt långsiktiga, hållbara och likvärdiga villkor för primärvården.
Regionerna styr sedan 2010 primärvården genom vårdval, där privat drivna och regiondrivna vårdcentraler ska verka sida vid sida på likvärdiga villkor, både när det gäller uppdrag och ersättningar. Vårdvalet innebär dels att regiondrivna och privat drivna vårdcentraler verkar sida vid sida på regionens uppdrag, dels att patienten väljer vårdgivare.
En grundläggande förutsättning för att vårdval ska fungera enligt lagens intentioner är att regionen som huvudman är konkurrensneutral och behandlar privata och offentliga verksamheter likvärdigt. Privata vårdgivare ska få samma ersättning som regionens egna vårdcentraler. Men i många regioner klarar de regiondrivna vårdcentralerna inte att driva verksamheten med de resurser som regionerna har avsatt i vårdvalet.
Den regiondrivna primärvården gick med underskott i 15 av 21 regioner år 2018; 1,2 miljarder i samlat underskott de senaste två åren. Det innebär att i 71 procent av regionerna klarade inte regionens vårdcentraler att driva verksamheten utifrån förutsättningarna i vårdvalet.
I januariöverenskommelsen mellan regeringen och dess samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna slås det i punkt 63 fast att ”konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor, en fungerande tillståndsgivning, som kvalitetskrav”.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser ministern att snarast vidta åtgärder för att konkurrensneutralitet ska råda mellan den regiondrivna och den privata primärvården enligt januariöverenskommelsen?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

När kommer Norrland att prioriteras?

Av , , 2 kommentarer 7

Jag har i både en skriftlig fråga och en interpellation ställt frågan till infrastrukturministern om varför det ser så olika ut i vårt land gällande satsningar på infrastruktur, och trots ministerns beskrivning av alla de satsningar som görs på vår infrastruktur så finns det områden framför allt i den norra delen av landet som inte åtnjuter dessa satsningar.
Tvärbanan som går från Umeå till Storuman och där sammankopplas med Inlandsbanan är ett sådant stråk som under lång tid varit uppe till diskussion och som för Västerbotten är en betydelsefull fråga då vi kan sammankoppla hela Västerbotten med resten av landet på ett betydligt enklare sätt.
Tvärbanan är elektrifierad cirka sex mil från Umeå till Hällnäs, därefter upphör elektrifieringen och de sex mil som är kvar till Lycksele saknar el och fortsättningsvis tio mil upp till Storuman där tvärbanan sammankopplas med Inlandsbanan saknar el. Företaget som driver transport på tvärbanan har 1 dieseldrivet lok, vilket detta ska ställas mot att de har 90 eldrivna lok.
En elektrifiering av tvärbanan finns inte med i Trafikverkets järnvägsplan 2018–2029, vilket innebär att en eventuell satsning på tvärbanan är minst tio år bort. Västerbottens inland har en växande industri och en stor företagsamhet.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Kommer ministern att påskynda den så nödvändiga elektrifieringen av tvärbanan så att vi kan få en jämställd infrastruktur i hela landet?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

2 kommentarer

Oanständigt utspel av Sjöstedt!

Av , , 19 kommentarer 14

Jonas Sjöstedt gick igår ut med ett besked att vi ska avkriminalisera narkotikabruk. Det är ett rent oanständigt utspel och dessutom med tanke på att Västerbotten är Sjöstedts valkrets så är detta utspel ett slag i ansiktet på alla medborgare med tanke på vad som den senaste tiden hänt i Vilhelmina där flera ungdomar dött på grund av narkotika. Jag tror på strängare straff och mer resurser till polisen så att de kan göra tillslag och tydligt markera att narkotika inte hör hemma i vårt samhälle. Att som Jonas Sjöstedt kräva att narkotika ska avkriminaliseras är att driva en oansvarig politik
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

19 kommentarer

Partistämman biföll min motion!

Av , , 2 kommentarer 8

Jag är nöjd med helgens partistämma i Västerår, bra debatter, bra politik men framförallt så biföll partistämman min motion om att kommuner inte får ge försörjningsstöd till personer som fått avslag på sin asylansökan! Motion 2:4 Försörjningsstöd till personer som vistas illegalt i landet Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele – Västerbotten
Partistyrelsen föreslår partistämman besluta: att bifalla motion 2:4, det vill säga att kommuner inte ska tillåtas att undergräva den nationella lagstiftningen och samtidigt negativt påverka den reglerade invandringen genom att ge personer med utvisningsbeslut försörjningsstöd

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

2 kommentarer

Rödgrönt krig!

Av , , 4 kommentarer 14

Det är skrämmande vilken otroligt svag och otydlig regering vi har. Den rödgröna regeringen har lagt fram lagförslag om att öka invandringen i form av familjeåterförening, gymnasielagen . 2018 hade Sverige 21 000 asylsökande och 42 000 personer beviljades uppehållstillstånd. I Januari överenskommelsen finns även en punkt om att driva en ytterligare skyddsgrund i migrationsutredningen vilket innebär en ökad invandring. I gårdagens media gick statsminister Stefan Löfven ut och lovade att vi skulle minska flyktingmottagandet. Det råder fullt krig inom den rödgröna regeringen. Sverige förtjänar en starkare och tydligare regering!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

4 kommentarer