Elisabeth Björnsdotter Rahm  (M)

Sysselsättning: Riksdagsledamot

Ålder: 48 år.
Självbeskrivning: Ser möjligheter och det positiva i det mesta, sparar inget till i morgon
Motto: Välj glädje 
Familj: Man,dotter med pojkvän och en son med fru och hund, 
Bor: i Lycksele 
Egenskaper: Effektiv, positiv, driftig och omtänksam.
Intressen: politik (M), mitt växthus, träning och böcker 
Senast lästa bok: Jag läser om Ken Follets serie Svärdet och Spiran. En historisk skildring från 1100-talet!   

Förebilder: Mina föräldrar 
Favoritplats: Vår sommarstuga i Granfors 
Betydelsefulla minnen: Min två månader långa Indien resa vid 17 års ålder och när min bror och syster föddes!
Ett viktigt glädjeämne: Att få feedback 

Det bästa med Lycksele: 
Den lilla staden som har det jag behöver, service, trygghet och Lyckselebor.

 

Vanliga etiketter

» Visa alla etiketter
Visar inlägg från September 2009

Regionfrågan engagerar!

Jag förstår att frågan om en stor region engagerar många och det med rätta. Kammarkollegiet har anlitat ett företag att ta fram ett underlag om hur det ser ut i norra Norrland och ska försöka göra slutsatser som riksdagen sedan ska fatta beslut om i december. När jag läser den utredning som Kammarkollegiet har skrivit blir jag verkligen brydd. Så många felaktiga siffror, så mycket felaktig fakta i en och samma rapport. Jag hoppas verkligen inte att denna rapport ska ligga till grund för ett beslut till stor region, då blir jag förskräckt. Jag är tacksam över alla kommentarer när det gäller en stor region och det är en ännu mer engagerande fråga ju längre norrut man kommer. Jag ser en framtid utan en stor region där vi behåller den demokrati vi har, där vi har förhållandevis  nära kontakt mellan väljare och beslutsfattare. Jag tycker inte vi ska lägga en massa skattepengar på dyr organisation, krånglig logistik och stora otympliga verksamheter. Det är en framtid för vårt inland jag vill se där vi kan utveckla Lycksele och inlandet istället för att nedrusta och centralisera.

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Privat eller offentligt, det är frågan

 

Effektivitet är ett bra mått på att vi gör något bra. Har det någon koppling till om huvudmannen är privat eller offentligt finansierad? Det behöver inte ha det. Givetvis är det många faktorer som spelar in. En bra och tydlig ledning som lyfter sina medarbetare till delaktighet och som ser sina medarbetare som en resurs är en framgångsfaktor i en effektiv verksamhet.  Det finns exempel på sådana verksamheter både privat och inom offentlig verksamhet. Jag vill däremot påstå att det är svårt att få en effektiv verksamhet utan engagerade medarbetare. Inom den offentliga verksamheten är det inte helt självklart att du som chef får ”välja” dina medarbetare utan här träder LAS regler med företrädes rätt in och arbetsgivarens skyldigheter att omplacera, rehabilitera och arbetsanpassa. Samma regler gäller givetvis inom den privata sektorn men av någon outgrundlig anledning är dessa arbetsgivarskyldigheter inte lika påtagliga.  Det är ett lägre sjukskrivnings tal inom den privata sektorn jämfört med den offentligt finansierade sektorn.. Det jag återigen vill påstå är att det finns inget som är vitt eller svart. Det går inte att ställa privat och offentligt finansierade verksamheter mot varandra utan det finns så många andra faktorer att väga in. Faktorer som verksamhetens storlek, ledning, ekonomi har betydelse.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Nedrustning av Lycksele!

 

En spännande sak med att blogga är att bli kommenterad. Det är bra att en del frågor väcker människors intresse och triggar igång debatter.  
Mitt inlägg om att vi måste ha en effektiv sjukvård har lett till flera kommentarer. Jag måste fortsätta mina funderingar om detta ämne. Huvudsyftet med inlägget var att en stor region norra Norrland inte leder till större effektivitet och vi som bor i Lycksele och i inlandet kommer att få betala det högsta priset av en stor region. Många region förespråkare hävdar att region Skåne och Västra Götaland är de regioner som expanderar mest och därför kommer norra Norrland även att bli en expanderande region. Det går inte att jämföra rakt av då vi har många logistiska skillnader som sätter käppar i hjulet som storlek, infrastruktur, folkmängd. Jag känner redan av hur centraliseringen är på gång. I Västerbottens läns landsting förutsätter man redan att regeringen kommer att säga Ja till en stor region och fattar beslut utifrån det. Det känns inte helt rätt då det oavsett beslutet  i december kommer att ta flera år innan vi ser följder av regionbildning. Det är en enkel förklaring att börja nedrusta Lycksele inför en region som kanske inte kommer.
 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Socialistiskt rättvise patos?

 

Påtvingat vårdval i länet, det är rubriken på VF:s ledarsida i lördags. Här är ideologin verkligen synlig. Privata vårdgivare är garanterade säkra intäkter och därmed en säker vinst. Det är med andra ord det socialdemokratiska rättvise patoset som talar. Det är inte OK att tjäna pengar, det är inte OK att driva ett företag med vinst och det är definitivt inte bra med privata alternativ där inte kooperativet får bestämma. Vi lever i nutid, inte i ett socialistiskt tidevarv där staten ska ta ansvar över allt. Jag tycker att man måste lyfta blicken och se hur verkligheten ser ut. Är man socialdemokrat är det inte bra att man får primärvård i privat regi eftersom då finns risk att man tjänar pengar.  Hur ser man då på alla de företag som säljer och levererar varor och tjänster till hälso och sjukvård, ska den vinsten också gå tillbaka till sjukvården, eller är det OK att ex. en diskmaskin till sjukvården kostar tio gånger så mycket som den du köper hem.
Det är så enkelt att vara socialdemokrat och säga att det är fel att driva primärvård i privat regioch ge sken av att det är bara att håva in pengar, en säker vinst. Jag vet av egen erfarenhet att för att få ekonomi i privat primärvård innebär det långa arbetsdagar, kvälls och helg arbete, eftertänksamhet vid investeringar och stor delaktighet från alla i företaget. Det är inte guld och gröna skogar! Det är fråga om hårt arbete precis som för alla andra!     

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Jag är 2:a på listan!

 

Moderaternas nomineringskomitté i Västerbotten har föreslagit mig som andra namn på riksdagslistan inför nästa års val.  Jag tycker att kommitén gjort ett bra arbete. Det är en spännande blandning av personer på vår riksdagslista, Nya personer i politiken blandas med erfarna namn, unga och flera med några år på nacken. Många kvinnor på listan!   Det är en positiv utveckling vi står inför. Inför förra valet studerade jag vallistorna från många av de övriga partierna i Västerbotten och kunde snabbt konstatera att männen dominerade listorna samt att medelåldern var väldigt hög inom de flesta partierna. Det är inte en bra beskrivning av vårt samhälle om vi låter de äldre männen företräda oss och ta alla beslut. Vi måste bli fler kvinnor och framförallt yngre kvinnor som tar steget att företräda sina jämnåriga Västerbottningar. Det år vi har framför oss inför valet 2010 kommer att bli oerhört spännande och jag ser fram emot kommande år med stor tillförsikt och vet att det innebär hårt arbete.  Jag har använt ett uttryck tidigare och det är väldigt passande, ska vi nå en förändring inom politiken så gäller det att inte stå still i rulltrappan! Jag vill se många förändringar och då gäller bara en sak, stå kvar i rulltrappan och fortsätt gå uppåt .
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Gemensamt ansvar!

 

Många av mina inlägg handlar om de skillnader som finns mellan män och kvinnor. Många av mina inlägg pekar på orättvisor i vårt samhälle. Jag funderar varför det ser ut som det gör, varför är skillnaden fortfarande så stor när vi faktiskt skriver år 2009?
Givetvis sitter mycket kvar i traditioner och en kultur som är svår att ändra på men mycket har vi kvinnor oss själva att skylla. Varför tar vi oftast det fulla ansvaret för barn och  hem? Varför delar vi inte upp ansvaret? Litar vi inte riktigt på att männen sköter hemmet på rätt sätt?  Hur reagerar vi när kvinnor lyckas med något, jo i många fall med avund och missunnsamhet.  Många av oss i den kvinnliga familjen har svårt att acceptera kvinnliga chefer, svårt att ta kvinnliga chefer på allvar.
Vi kvinnor kan inte slå oss till ro och tycka synd om oss själva på grund av att jämlikheten är under all kritik, eller att lönerna är ojämnlika, eller att vi har olika förutsättningar. Vi måste gemensamt fortsätta arbeta för jämlikhet.  Vi måste tillsammans redan tidigt fostra våra barn på ett jämlikt sätt. Då menar jag inte att vi inte ska köpa dockor i rosa till flickor eller blå bilar till pojkar utan det som är viktigt är hur vi fostrar våra barn mentalt till ett lika värde, till en självklar bild att gemensamt ta ansvar  med allt vad det innebär.
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Tvångsgifte i Sverige !

 

Magdalena Andersson ordförande för Moderatkvinnorna i Sverige har lämnat in en motion till riksdagen som handlar om att motverka hederskulturen. Det är ett problem i Sverige och dessutom ett växande sådant. Det är inte något vi kan blunda för.
I vårt land är det förbjudet att tvinga barn till giftermål. Det är också förbjudet att idka våld och övergrepp mot barn, men det förekommer fortfarande. En färsk undersökning gjord av Stockholms universitet bland Stockholmsungdomar visar att var tionde 15-årig flicka i Stockholm och fyra procent av pojkarna lever med hedersrelaterade problem som hårt begränsar deras liv. Omräknat till hela tonårsgruppen 13-19 år betyder det att över 3 000 tonårs­flickor får en mycket sämre chans i livet än sina jämnåriga – bara i Stockholm.
I Sverige har alla barn och ungdomar rätt till en trygg uppväxt och som vuxna har de rätt att välja vem de vill leva med. Ändå lever många flickor och unga kvinnor i vårt land under andra premisser och sociala normer än vår lagstiftning utgår från.
Orsakerna till hedersrelaterade brott är flera, men som regel kan nämnas sociala, traditionella, kulturella men även individuella orsaker.  
Trots att det är förbjudet att gifta bort barn blir flera ungdomar varje år bortgifta i arrangerade äktenskap som de själva inte valt.
Vi kan aldrig sluta agera för ett jämlikt Sverige
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Vi måste ha en effektiv sjukvård!

 

Är det så att sjukvården kommer att bli mer effektiv av en stor region? Jag tror inte det. Det finns dessutom flera undersökningar som pekar på att så inte är fallet. Små sjukhus och sjukvårdsorganisationer är mer produktiv, ekonomiskt effektivare och ger bättre kvalitet än stora sjukhus och organisationer.  Det kommer att bli större transaktionskostnader i en stor region, vi kommer att ägna mer tid åt kommunikation och reglering mellan olika enheter och detta skapar ett stort merarbete.
Jag har så svårt att förstå att vi måste uppfinna hjulet igen och inte kan lära av andra. Vi behöver inte gå längre än till södra delen av vårt land för att titta på negativa sidor av en regionbildning . Detta bör vi ta lärdom av. Det finns samarbetsvinster som kan göras men då ska detta ske på ett plan där parterna är överens om ett samarbete.  Jag kan bara lyfta fram Lycksele lasarett som ett bra exempel vad gäller effektivitet. Där ser man enkelt resultat av korta beslutsvägar, ett stort ansvarstagande, effektiv planering. Jag tror att en stor region skulle innebära stora förändringar för Lycksele och hela norra Norrland inland.  
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Stor region leder till ökad byråkrati

 

 
Om man inbillar sig att en region Norrland skulle innebära en minskad byråkrati tror jag att man begår ett misstag. Region Skåne och Västra Götaland har beskrivit hur byråkratin har mångdubblats.  Antalet heltidsarvoderade  regionråd har ökat ! Ska våra skattepengar gå till en större byråkratisk organisation?   Vad som också är slående är att byråkratin har ökat stort i Skåne och Västra Götaland samtidigt som demokratin minskat.
Jag vet att ett av argumenten till att vi ska in i en stor region är att vi ska få korta beslutsvägar och mer demokrati nära medborgarna. I de regioner jag beskrivit har man visat på motsatsen. Här har man fastställt antalet ledamöter i regionfullmäktige till 149 st. En storlek på fullmäktige som även en region i norra Norrland eventuellt kommer att få av praktiska skäl.  Detta skulle medföra att den folkliga representationen i det högsta beslutande organet för bland annat hälso- och sjukvården skulle minska med hälften jämfört med i dag. I dag finns 274 landstingsfullmäktigeledamöter som representerar väljarna i de fyra nordligaste länen. Det skulle innebära dubbelt så många människor per ledamot i regionfullmäktige jämfört med dagens landsting.
Det har stor betydelse att det finns en närhet mellan de förtroendevalda och medborgare.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Lycksele måste behålla sin akutsjukvård

 

Jag har i tidigare inlägg tagit upp mina farhågor kring en region bildning i Norra norrland. Jag måste fortsätta skrivandet eftersom desto mer jag läser i frågan desto mer säker blir jag i min uppfattning att en regionbildning inte kommer att innebära något positivt för Lycksele och inlandet. Jag kommer att ägna några kommande inlägg i denna debatt.
Sveriges blivande läkare har betygsatt landets alla sjukhus. Här hamnar Lycksele på en fjärde plats och vårt universitetssjukhus i Umeå på 41:a plats. Vad står detta för. En enkel förklaring är att ett mindre sjukhus har färre AT läkare, färre kandidater och andra elever som tävlar om arbetsuppgifterna. På ett mindre sjukhus får man chans till en bred kunskaps plattform.  Detta ger en bra grund för att senare specialisera sig.  Vi behöver välutbildade medarbetare inom sjukvården, även i framtiden.  
Om jag tittar på region Skåne och Västra Götaland och vad det medfört så blir mina farhågor stora för oss som bor i Västerbottens inland. I Västra Götaland har regionen inneburit stora besparingar och neddragningar på i stort sett alla sjukhusenheter. Det har blivit en stor centralisering och många akutsjukhus har förlorat in status som akutsjukhus. Vad kommer att ske i den norra regionen? Utan akutsjukvård får Lycksele inga AT läkare och vi drar på så sätt ned möjligheterna till bra utbildningsplatser.  Primärvården i Västra Götaland har drabbats av stora neddragningar och många vårdcentraler har blivit nedlagda. Blir det en verklighet för oss i den norra regionen?  Vem vill då utbilda sig till distriktsläkare?
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm(M)
 

Internet en ingång till brottslighet

 

 
 
Internet, detta fantastiska medel, har också blivit ett verktyg för förövare som söker att komma i kontakt med barn och unga i avsikt att utsätta dem för brott. Brottsförebyggande rådet, Brå, visade nyligen i en undersökning att c:a 40 procent av alla flickor i årskurs 9 hade tillfrågats om sexuella tjänster eller fått sådana förslag från okända vuxna på internet under det senaste året. Ingen del av samhället får blunda för denna utveckling.
 
I Norge har en arbetsgrupp presenterat en rapport:”Forebygging av internettrelaterte overgrep mot barn” som har ett stort antal konkreta förslag för att förebygga att barn och unga utsätts för sexuella övergrepp i samband med sin användning av internet. Syftet är också att förhindra att bilder på sådana övergrepp sedan sprids på nätet. Genom ett ovanligt beslut har ländernas justitieministrar därefter bett sina respektive länders rikspolischefer att gemensamt och på grundval av rapporten ta fram en strategi för stärkt nordiskt polissamarbete när det gäller att förebygga internetrelaterade övergrepp mot barn.
Detta är ett klokt beslut och leder till stärkt  nordiskt polissamarbete mot internetrelaterande övergrepp mot barn
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Människohandel en grov kränkning!

 

 

Människohandel är en ytterst allvarlig kränkning av den enskilda individens människovärde och rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp. Trots det är mellan 600 000 till 800 000 människor varje år offer för människohandel runt om i världen.  I första hand är det kvinnor och flickor som faller offer för människohandel, men det förekommer även att pojkar och män blir utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

 

Handeln med människor är tyvärr en lukrativ verksamhet. De som upprätthåller människohandel och prostitutionen gör det för att det finns en efterfrågan. Människohandelns orsaker är komplex men har ofta gemensamma nämnare som fattigdom, brist på jämställdhet, arbetslöshet m.m. även om orsakerna till att personer blir utsatta för människohandel inte ser exakt likadant ut överallt i världen.

 

Människohandeln är en av de grövsta organiserade brottsligheterna och kommer på tredje plats av organiserad brottslighet i världen, efter handel med narkotika och vapen

Vi måste göra gemensam sak för att försöka förhindra denna organiserade brottslighet och det första steget är att minska efterfrågan.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

 

Viktigt att vi engagerar oss!

 

Jag brukar läsa inlägg och kommentarer på både VK och VF:s hemsidor. Det är spännande att se hur många som är engagerade i olika frågor. Det är spännande att läsa alla åsikter som publiceras under anonyma namn. Jag har valt att inte engagera mig inom kommun politiken eftersom jag även har ett heltidsjobb att sköta. Skulle alla som har så mycket kommentarer och idéer om hur bland annat kommunen ska skötas engagera sig mer politiskt och vara med och bestämma skulle vi kanske få andra beslut eller skulle besluten ändå bli detsamma? Jag tycker det är viktigt att vi har åsikter och fram för allt olika åsikter men jag tror att vi skulle få ett bättre beslutsunderlag om vi alla tyckte till och framförde våra åsikter innan besluten är fattade. Det är alltid enkelt att klaga när man inte behöver vara med och ta ansvar. Ofta är vi oss själva närmast och reagerar på när saker och ting i vår närhet förändras, vi tycker inte om förändringar. Det är viktigt att vi engagerar oss tillsammans för att vi ska kunna ta in fakta från alla håll, det är lätt att vi har skygglappar på när vi pratar i egen sak.
För att vi ska få en ärlig diskussion i borde vi alla stå för våra åsikter under eget namn.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Varför lägre lön till kvinnor?

 

Tidigare detta år har regeringen lagt fram ett förslag att förenkla många av de regler vi har. En regel är att företag med fler än 25 anställda inte ska behöva göra lönekartläggning mer än var tredje år.
Moderatkvinnorna anser att det krävs kartläggningar varje år, särskilt inom offentlig sektor
 
Det är orimligt att kvinnliga specialistutbildade tekniker tjänar 1590 kronor mindre än sina manliga kollegor eller att kvinnliga specialistläkare i Östergötlands läns landsting tjänar 1 600 kronor mindre i månaden än sina manliga kollegor. Så länge läget är så uppenbart galet, måste revisioner ske tätare. Offentlig sektor har ett särskilt ansvar att gå före och vara förebilder. Dessutom kommer man att behöva stärka sitt eget varumärke. Det ska vara attraktivt att söka sig till kommuner och landsting. Jämställda arbetsplatser och löner är viktiga pusselbitar för en bra framtida rekrytering. En rekrytering som är så viktig för att vi ska upprätthålla välfärden i Sverige.   Moderatkvinnorna kräver därför att offentlig sektor gör lönekartläggningar varje år, tills skevheterna är åtgärdade.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
 

Stor region en katastrof för inlandet!

 

Ett Stor-Norrland med alla de fyra nordligaste länen, eller åtminstone Norrbotten, Västerbotten och hela Västernorrland. . Regionen ska ersätta dagens landsting.
 
Detta är resultatet av den utredning som kammarkollegiet beställt inför beslutet om regionbildning som ska tas innan årsskiftet.
Jag får kalla kårar längs ryggraden av dessa diskussioner. Ett område i Norra Sverige av den storlek vi har kommer inte att klarar av en regionbildning.  Jämför hur sjukvården utvecklats i Västra Götalands region . Här har centralisering varit ett ledord och det har inneburit att alla mindre sjukhus blivit stora vårdcentraler. Ska vi jämföra ytan mellan Västra Götaland och Norra Sverige så ser vi snabbt att det är väldigt stor skillnad. Andra jämförelser att göra är att ex.  kommunikationerna i vår norra lands del är bristfällig, på många områden obefintlig. I Västra Götaland finns inte dessa problem. Vi kommer att få ett stort inland i den norra regionen utan den service vi betalar skattepengar för. Vi kommer att få resa runt i norra Sverige för att få sjukvård och mycket kommer att ske längs dåligt skötta inlands vägar.  
Jag kan inte acceptera att jag ska betala skatt får en välfärd jag inte kan nyttja.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
 
 
 

Män kan inte fortsätta att slå!

 

I Sverige dödas varje år i genomsnitt 30 kvinnor av misshandel. Av dessa faller två tredjedelar offer för en närstående eller tidigare närstående man. Våld mot kvinnor är på intet sett en ny företeelse, redan på 1200-talet fick en svensk man som slog sin fru i hemmet böta 3 marker
De senaste 20 åren har antalet anmälda misshandelsfall mot kvinnor ökat med 33 procent. Idag anmäls i snitt 68 misshandelsbrott om dagen i Sverige där offret är en kvinna. Detta stora antal till trots finns det som sagt ett stort mörkertal. Såväl svensk som utländsk forskning visar att hälften av de kvinnor som utsatts för våld från en närstående man kommer att fortsätta utsättas vid upprepade tillfällen. Detta är inte acceptabelt.
För att en gång för alla på allvar agera för att bekämpa detta och vända den neråtgående trenden har regeringen satsat 800 miljoner under mandatperioden
Mer stöd ges till kvinno- och brottofferjourer, på forskning om kvinnors hälsa och på jämställdhetsåtgärder för att stärka kvinnors ställning i samhället. Vidare finns nu familjevåldsenheter vid polisen i de allra flesta län och man har även utbildat specialutredare, åklagare och andra inblandade parter. Pengar satsas dessutom på att utveckla och expandera program för män som utövat våld mot kvinnor. Vi måste fortsätta jobba med detta stora problem då det är helt oacceptabelt att män ska ha sådan makt över kvinnor.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Stå inte stilla i rulltrappan

Tänker i skrivande stund på berättelsen om skohandlaren som skickade två personer till Australien för att undersöka marknaden för att sälja skor där. Den ena skickade hem svaret att det inte fanns någon marknad eftersom alla gick barfota. Den andra skrev att det fanns en oändlig marknad eftersom alla var barfota. Hur kan det komma sig att vi ser så olika på en och samma händelse? Hur ofta sker det att vi missar möjligheter i våra medborgares vardag för att vi funderar i invanda mönster?

Som politiker på olika nivåer är det viktigt att inte fasta i det som är, utan se möjligheterna i det samhälle vi lever och verkar. Någon har använt uttrycket ”att stå stilla i rulltrappan innebär att åka bakåt” en bra liknelse tycker jag. Den begränsande tanken som rått har inneburit inlåsningseffekter för de många kvinnor som arbetar i den offentliga verksamheten. Jag lovar att om vi öppnade upp denna sektor för företagande så skulle vi få se många nya smarta lösningar på verksamhet vi inte ens kunnat ana. Kan ni som jag se en framtid där kvinnliga företagande erbjuder stöd och hjälp i hemmet i kombination med trädgårdstjänster eller inom det nu avreglerade Apoteksbolaget? Eget företagande inom apoteksområdet kanske i samverkan med någon annan som har ett annat specialområde. Yrkeskåren har en uppsjö av kunskaper om hur vardagen fungerar och inte fungerar för de personer som dagligen är i behov av deras tjänster. Lägger vi därtill synen på jämställdhet och ska förhålla oss till kvinnors möjligheter så blir det ett än mer märkligt förhållningssätt att begränsa yrkesmöjligheter via anställning. Uttrycket bliv vid din läst ligger nära till hands.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Ansvar är inget konstigt ord!

 

Ansvar! Jag pratar om ansvar, jag tycker inte att det är ett konstigt krav att ställa på en offentligt finansierad verksamhet. Det borde vara lika självklart för medarbetare inom offentlig verksamhet som de som valt att arbeta inom en privat verksamhet. Med medarbetare menar jag  alla som tjänstgör oavsett nivå.    
Hur ser det ut, många som arbetar i en offentlig verksamhet har  krav på sin verksamhet  som måste uppfyllas . Det ser givetvis olika ut på olika arbetsplatser men grund attityden skiljer sig i stort mellan privat och offentligt finansierad verksamhet. Jag har arbetat både inom den privata industrin och den offentliga verksamheten. Inom den privata verksamheten finns ett gemensamt tänk att ex. ekonomin ska gå ihop, annars blir det konsekvenser i form av neddragningar och arbetslöshet , det finns ett slags gemensamt ”familje ansvar” för verksamheten man jobbar i,   detta gemensamma ansvars tänk finns hos få inom den offentligt finansierade verksamheten. Hur många verksamheter dras inte med underskott varje år som inte leder till konsekvenser?  Hur många medarbetare inom den offentligt finansierade verksamheten tänker på de ekonomiska konsekvenserna  som uppstår vid beslut som inte blir bra.   
Jag tror att ex. landstingen skulle få en bättre struktur  med mer ansvarstagande och bättre följsamhet till beslut om det blev mindre verksamheter med kortare beslutsvägar.  
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Jag tror på medarbetar ansvar!

 

Jag fortsätter gärna att diskutera privat sjukvård mot offentligt finansierad sjukvård eftersom det finns många frågor att fundera över.
Vackra ord som medarbetaransvar,  vad menas med det?  På många av de privata företagen innebär det att man känner ett ansvar över att jobbet ska bli färdigt, det finns en självklarhet  att man tar ansvar över sin arbetsplats genom att tänka efter hur man ex. handskas med material, inventarier och apparater. På många arbetsplatser inom den offentliga sjukvården ser man inte samma likhetstecken mellan ansvar och ekonomiskt utfall. Morötterna inom den offentliga sjukvården försvinner i rask takt, det innebär indragna utbildningar, indragen flextid, indragen möjlighet träna på arbetstid mm. Morötterna finns kvar inom den privata sektorn eftersom där styr man själva sin verksamhet. Det finns inga incitament att hålla sig till tagna beslut betyder att den offentligt finansierade sjukvården är för spretig och saknar kontroll. Detta leder till att många gör som man vill oavsett tagna beslut och tyvärr blir det inga konsekvenser för eget handlande. Vi har ex. prioriterat bort en mängd diagnoser inom den offentliga sjukvården som ett ”icke göra”. Vad har hänt, jo man opererar bort köerna på dessa ”icke göra”. Ansvaret för det ekonomiska utfallet är inte en viktig drivkraft för alla i den offentligt finansierade sjukvården, här kan man ställa krav på utrustning, inventarier och material bara för att man vill ha det, inte för att behovet är lika stort. Man installerar exempelvis spisar i alla uppehållsrum i det nya barnhuset bara för att personalen tycker det luktar gott med nybakta bullar. Västerbottens läns landsting har lagt ut hela inrednings delen till det nya barn och kvinnor huset  på en arkitekt firma , det innebär att vi inte har någon koll på hur de handskas med våra skattepengar.
 
Elisabeth Björnsdotter (M)

Lite snurr i sjukvården kostar pengar!

 

Privata alternativ får ofta en speciell stämpel att plocka russinen ur kakan. De privata alternativen tjänar pengar på att ta de arbetsuppgifter som är enkla och ger mest pengar. Givetvis finns det en skillnad mellan privata och offentliga företag och inrättningar men det är inte en svart eller vit skillnad. Inom hälso och sjukvården har många privata företag ett avtal med den offentligt finansierade sjukvården vilket innebär att man åtar sig ett uppdrag att utföra hälso och sjukvård. Detta innebär att företagen får ett begränsat patientunderlag för varje doktor. Vilka patienter som ingår i detta underlag varierar från ”enkla” patienter till de mer vårdkrävande patienterna. Jag håller inte med i en generell beskrivning av att
Privat sjukvård=större snurr på verksamheten=större förtjänst.
Offentlig sjukvård=mindre snurr=kostar mera.
Varför är det mindre snurr i den offentliga sjukvården? En stor anledning är att det finns väldigt lite medarbetar ansvar över sin egen verksamhet, det finns inga morötter att ge lite extra för att verksamheten ska fungera bättre, det finns inga incitament att jobba efter beslut som är tagna, det finns ofta inget beroende av att verksamheten är kostnadseffektiv.
Jag kan hålla med om att den offentliga sjukvården kostar mer på grunder av att den tyngsta sjukvården bedrivs inom ramarna. Detta är också en kvalitetssäkring. Jag tror inte på att vi skulle ha ex. högspecialiserade hjärt och kärl kirurger som gör privata operationer.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)   

Landstinget är en stor koloss!

 

 

Privata vårdbolag gör rekordvinster
samtidigt som de flesta landsting går med förlust!
 
Detta är en av artiklarna i Aftonbladet i dag. Jag ställer mig frågan , varför ser det ut så här? Givetvis finns det många olika förklaringar till att privata vårdbolag gör vinster, en stor förklaring ligger i att det just är privata. Det innebär en större följsamhet till beslut som tas, korta beslutsvägar, och det leder till en delaktighet hos medarbetarna, kort sagt ett medarbetaransvar.  Jag har tagit upp Västerbottens Läns Landstings dåliga styrning och ekonomi i flera av mina tidigare inlägg och jag kan bara fortsätta att konstatera fakta. Den omorganisation som gjordes 2002 för att få en plattare organisation, färre chefer och en enklare styrning har inte alls fått avsedd effekt. Hur ser det ut?, landtinget är en jätte koloss där avsaknaden av styrning, kontroll och vidvinkel seende är stor. Det blir fler och fler chefer och färre och färre har de verkliga mandaten att fatta beslut. Jag tycker fortfarande att vår hälso- och sjukvård ska vara skattefinansierad och tillgänglig för alla medborgare i Sverige. Däremot tycker jag inte att det fungerar med en stor koloss som landstinget är. Vi behöver sjukhusdirektörer på respektive sjukhus som tillsammans är med i beslutsfattandet, vi måste ställa krav på våra medarbetare inom landstinget att de har ett medarbetaransvar  och vi måste ge morötter och positiv feedback för att stimulera ett fortsatt bra arbete.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Vi vill inte ha ett utanförskap!

 

Regeringens utmaning har allt sedan tillträdet varit att bryta utanförskapet för grupper med svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden. Arbetet har konsekvent inriktats på att steget in på arbetsmarknaden ska vara lättare. I spåren av den ekonomiska krisen måste arbetslösheten mötas med aktiva insatser så att den inte biter sig fast på höga nivåer.
 
Under 2010 kommer drygt 50 000 människor att lämna sjukförsäkringen då deras dagar med sjukpenning eller tillfällig sjukersättning tar slut. Den som på grund av sjukdom uppenbarligen varken kan gå tillbaka till sin anställning eller delta i några aktiviteter vid Arbetsförmedlingen ska kunna få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen på samma nivå som tidigare, tills dess att personen tillfrisknat.
 
Regeringen inför från årsskiftet ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram, som syftar till att fånga upp den långtids sjukfrånvarandes förutsättningar och behov av stöd. Denna möjlighet erbjuds personer som antingen saknar ett arbete eller behöver stöd för att kunna återgå till sitt tidigare arbete.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Ideologi eller sunt förnuft?

 

Jag har inte varit politiska aktiv i mer än fyra år, det började med att jag fick ett brev hem där det stod att jag var nominerad till provval i landsting och riksdag, längst ned på brevet satt en liten Post-it lapp med texten, det vore bra om du gick med i partiet först!
Jag har efter det upplevt mycket spännande inom politiken och en av sakerna är att träffa alla engagerade väljare runt om i länet. Vad som är lite trist är att det ibland kan bli väldigt ideologiska diskussioner vilket tenderar till att bli rent dumdristiga diskussioner. Vem tjänar på att vara  ultra moderat eller en grå sosse? Jag tycker det är intressant att lyssna på andra partiers åsikter och tar gärna en diskussion om varför man tycker si eller så. Däremot  blir det en väldigt ensidig diskussion när man träffar dessa fullblods ideologer som inte kan se något positivt med en annan parti färg. Vi borde ha kommit så långt i vår utveckling att livet aldrig är svart eller vitt, ofta står man där i gråzonen och tar ett steg till höger och ett till vänster.
Jag har de senaste dagarna diskuterat landstingspolitik  med några människor som inte har samma partifärg som vad jag har och vi hamnade rätt snart i ideologi, därifrån var det svårt att fortsätta en bra diskussion, det var bara att lägga ned! Jag är övertygad att om många lyfte blicken och såg omvärlden som den verkligen ser ut så skulle vi kunna komma till betydligt bättre politiska beslut.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Gemensamt ansvar, inte polsk riksdag!

 

Vad gör vi åt Västerbottens Läns Landstings dåliga ekonomi? Det är intressant att läsa alla insändare som medarbetarna inom landstinget skriver på det intranät som finns. Förslagen är många men i mina ögon  blir många väldigt enögda. Det finns förslag att ta bort den politiska styrningen eller åtminstone ta bort arvoden, det finns förslag att ta bort alla mellan chefer, det finns förslag att ta bort det administrativa stöd som finns inom landstinget. Jag välkomnar kreativa förslag till besparingar och det är bra att vi gemensamt tar ett ansvar för den dåliga ekonomi landstingsledningen försatt oss i. Vad som är viktigt är att vi måste lyfta blicken och se landstinget som en helhet inte bara den enskilda avdelning själva tillhör.
Skulle vi ta bort den politiskt tillsatta fullmäktigegrupp som finns så tappar vi det övergripande besluts fattande vi har, det blir polsk riksdag av vårt landsting, ingen överblick utan alla bestämmer över sin klinik utan hänsyn till resten av samarbetspartner och aktörer inom landstinget, Skulle vi ta bort det administrativa stödfunktioner som finns så får vi chefer på respektive avdelning som enbart sitter framför datorn och inte har tid med utvecklingsarbete och inte har tid för sina medarbetare.
Jag tycker fortfarande att vi måste våga ställa krav på uppföljning av beslut, vi måste ha en välfungerande kontroll av den budget vi lägger och vi måste våga ställa de som inte följer beslut till svars för sitt handlande. Vi kan inte lägga ut projekt till externa grupper och sedan inte kontrollera ekonomin fortlöpande.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Ställ krav på våra "ny vuxna"

 

Läser om  våldtäckts försök på en ung kvinna, läser om någon som lagt ut en kontakt annons med en annan kvinnas namn. Detta är en utveckling av vårt samhälle som är skrämmande. Jag ska som förälder till en 19- årig dotter inte behöva fundera om hon kommer hem helskinnad på kvällarna, jag ska inte behöva känna oro när hon är ute efter mörkrets inbrott om hon ska bli överfallen eller våldtagen. Jag ska inte behöva fundera om hennes namn figurerar i kontakt annonser utan hennes vetskap. Vi som föräldrar måste ta ett gemensamt ansvar för våra barn, även om de har passerat myndighets åldern. Vad har vi som föräldrar och förebilder gett våra ungdomar för signaler, vad ställer vi för krav på dom och vad har vi gett dom för regelverk att hålla sig efter?
Det är inte OK att unga kvinnor i dag ska vara rädda för att bli våldtagna, vad är det för fel när män tar sig rätten att överfalla kvinnor? Lagen har ändrats så att det är lättare att få en man dömd för våldtäckt eller misshandel även om kvinnan drar tillbaka sin anmälan. Vi måste våga ifrågasätta vad våra ”ny vuxna” ungdomar gör på sin fritid. Vi vuxna måste våga diskutera och ställa krav.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Politik i ett nötskal!

 

Det är spännande med politik, det finns majoritet och opposition, inget nytt, Jag har suttit i landstingsfullmäktige i opposition i tre år och känner mig fortfarande ny inom den politiska världen. Vad jag har lärt mig är att det är majoriteten som bestämmer oavsett vilka förslag som läggs fram till beslut. Detta har haft stora konsekvenser för Västerbottens Läns landsting under flera år. Vi har från den borgerliga alliansen lagt budget förslag, lagt fram besparings förslag av olika storlekar för att vi ska jobba mot en budget i balans och en budget som prioriterar landstingets huvuduppgift nämligen hälso- och sjukvård. Det är då konstigt att få kommentarer att varför inte (M) gör något för att presentera en hållbar ekonomi . Givetvis är alla ansvariga som sitter i landstingsfullmäktige. Jag har flera exempel på den dåliga styrning och framförallt den dåliga uppföljningen som landstinget har vilket har lett till flera stora onödiga utgifter för landstinget.  Jag tycker politik är roligt men lite tröttsamt är det när jag lägger fram förslag som röstas ned bara för att det kommer från ”fel” parti färg. Lite tröttsamt är det när jag pekar på fakta och får till svar från majoriteten att jag har fel och kort tid efteråt står vi där inför fullbordat faktum.  
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Vi måste stå upp för Lycksele

 

Företagarna i Lycksele har skrivit en insändare i VK i dag. Ett öppet brev till landstingspolitikerna om Lycksele. En välskriven och konkret beskrivning av det dåliga styret som pågår just nu i Landstinget Västerbotten. Jag skulle önska att många fler engagerade sig och tyckte till om hur vår framtida sjukvård ska se ut. Vi kan inte sitta still och tiga om dåligt skötta finanser som leder till en stor nedrustning av akutsjukvården i inlandet. Jag håller med Företagarna i Lycksele om beskrivningen av betydelsen av en väl fungerande akutsjukvård i Lycksele. Vi behöver BB och akutsjukvård för att få ett stabilt företagsklimat i inlandet. Vi behöver utbildningsplatser och avsättning för dessa på hemmaplan för att vi inte ska få ett minskat befolkningsunderlag. Jag hoppas att vi som vill bo kvar i Lycksele med omnejd förstår betydelsen av akutsjukvården och ett levande företagsklimat.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm(M)

Stor region inget för oss!

 

Regionbildning i Norrland får mig att våndas. Det är ett skräckscenario för mig och för hela inlandet. Vad kommer att hända om vi ska bilda region med delar av Västernorrland och Norrbotten. Exempelvis kommer vårt universitetssjukhus i Umeå att tappa patientunderlag, det innebär att hela inlandet blir av med sina patienter till Umeå för att upprätthålla kompetens. Vad händer med utbildningsplatser? Ska vi dela dessa jämt över regionen, vad händer då med kvalitén?  Vi kommer att få längre beslutsvägar och en mer svårstyrd organisation.
Jag tror definitivt på samarbete över länsgränserna men då ska detta ske i samförstånd och inte genom ett beslut uppifrån.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Landstingets vilsa själar!

 

Västerbottens läns landsting gör sina medarbetare till vilsna själar. Det skickas ut information om förslag till sparåtgärder där alla morötter plockas bort. Man ställer krav på högre produktion under hösten men det råder anställningsstopp. Vi ska planera för en influensa höst som enligt landstingsledningen kan få katastrofala följder. Det ligger ett stort sparbeting inför nästa år där man som vanligt ska använda osthyveln för att kunna spara flera hundra miljoner. Samtidigt får vi besked om att det man opererar bort köer på vissa diagnoser som landstinget gemensamt prioriterat som ett ”icke göra” .  Följsamheten är inte total. Det finns verksamheter som missbrukar sina arbetstidsmodeller så att det blir en fördyring av personalkostnader och det leder till att alla måste gå igenom sina arbetstidsmodeller och med stor sannolikhet förändra till det sämre. Det finns verksamheter inom landstinget som missbrukar flextiden vilket leder till att alla ska bli av med den förmånen att ha en flexibel arbetstid. Revisorerna skriver rapport på rapport om de brister som finns i uppföljning av alla beslut som fattas. Det blir inga konsekvenser av att besluten inte följs. Jag känner en frustration över att styrningen inom landstinget inte fungerar. Återigen måste landstinget våga fatta obekväma beslut.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Vi behöver fler kvinnliga företagare

 

Tillväxtverket presenterade i sommar en statistisk jämförelse mellan kvinnors och mäns företagande . Jag reagerar över den statistik jag läser och finner den lite anmärkningsvärd.
De flesta företag i Sverige är mycket små. 68 procent av företagen är enmans företag. 90 procent av företagen i Sverige har färre än fem anställa. Nästan 80 procent av alla småföretagare är män. I många fall driver en man och en kvinna ett företag tillsammans men man uppger att det är mannen som är företagsledare. I Sverige har vi övervägande tjänsteföretag. Kvinnor och män driver företag inom alla branscher men företagandet följer samma mönster som i arbetslivet när det gäller val av bransch. Kvinnliga företagare hittar vi i majoritet inom hotell, vård, renhållning och rekreation och handel. Det är dessutom vanligast att kvinnor vänder sig till den lokala marknaden istället för nationella marknader. De kvinnor som driver företag har i genomsnitt högre utbildning än de män som driver företag.
Det är spännande att vi skriver år 2009 och vi ser så stora skillnader mellan män och kvinnors företagande.  Vi har inom Moderatkvinnorna jobbat hårt med den här frågan och vill förenkla förutsättningarna för kvinnor att starta egna företag.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)