I går var det internationella kvinnodagen för 100:ade gången! Det uppmärksammades på många håll och det var debatter, utbildningar och informationsmöten i olika former som alla handlade om kvinnan, och den stora frågan i dag jämställdhet! Alla kommuner och landsting har en jämställdhetspolicy. Hur man väljer att arbeta efter den skiljer sig. Det står så vackert i alla dokument att jämställdhet är förankrat hos alla och ska finnas med i alla diskussioner och i allt arbete vi gör inom kommun och landsting. Varför är det så att på de flesta utbildningarna om jämställdhet sitter kvinnor och lyssnar, vi har en struktur i den politiska världen som består till stor majoritet av män. Varför är det så svårt att få kvinnor att engagera sig politiskt?  Titta hur det ser ut i verkligheten, när jag pratar jämställdhet så handlar det inte bara om orättvisa löner, vilket i sig kan göra mig otroligt irriterad att bara för att jag är kvinna så har jag en lägre lönenivå, trots att jag gör exakt samma arbete som en man . Det handlar om varför kvinnor får sämre vård, billigare mediciner och blir sjukskrivna i större grad än män, det handlar om varför kvinnor ska rättfärdiga sig inför männen och argumentera för lika rätt. Hur ska våra kommuners och landstings jämställdhetspolicy nå fram och fungera?  Vi har ett jätte arbete att försöka förändra vår egen inställning till jämställdhet och arbeta dagligen med detta stora ämne. Den förändring som krävs för att vi ska få ett bra jämställdhetsarbete kräver att vi alla är fokuserade på att nå ett mål och inte titta bakåt och falla tillbaka i gamla invanda mönster.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)