Det är inte bara i Västerbottens inland som det pågår debatter om Ambulanssjukvården. All forskning och studier som är gjorda är eniga om det självklara!  Om du råkar ut för en olycka eller akut sjukdom så ökar chans till överlevnad om du snabbt kommer under vård. Att verkställa beslutet om neddragning av ambulansresurs i Malå och Åsele  kommer att förlänga väntetiderna dramatiskt för innevånarna i dessa kommuner.   Jag blev väldigt orolig när landstingets högsta politiker Peter Olofsson (S) står i TV och påstår att ”om vi tar bort ambulanserna i Malå och Åsele så ökar tillgängligheten på ambulanser i hela Västerbotten”. Hur tänkte han nu?

Bara för att vi blir äldre betyder det inte att vi inte ställer krav på hur vi vill bo eller vilken slags service och omvårdnad vi vill ha. Därför är det viktigt att det finns en mångfald av boenden som ger oss den valmöjligheten. Oavsett vilken drifts form det boende jag som äldre väljer så måste  samma krav ställas på kvalitet och säkerhet. Det är därför oacceptabelt att det rapporteras in fall av vanvård från vår äldrevård. Det ska inte förekomma vanvård inom äldrevården oavsett om boendet drivs av en kommun eller drivs i annan regi . Att regeringen nu tar ett samlat grepp om att komma tillrätta med detta är positivt.

 

Jämställdhet och demokratiutveckling, det är två ord som vi ofta tar för givet i vårt land. Under helgen har jag träffat 30 kvinnor från östra Europa, Nicaragua och Australien och diskuterat just dessa två ämnen. Jag höll ett anförande i lördags på temat och det blev en intressant diskussion efter det. En kvinna berättade att hon får engagera sig i politik bara hon ser till att det finns varm mat på bordet varje dag. I många länder får männen alla pengar till valkampanj och annan support. Kvinnorna får själva finansiera sina aktiviteter. När jag lyssnar till alla dessa berättelser från verkligheten blir jag imponerad över den drivkraft det finns hos många. Att vara delaktig i ett förändringsarbete är en stark drivkraft.

Etableringsreformen har snart varit i bruk ett år och det finns stora positiva effekter av den. Att istället för att möta sociala myndigheter vid ankomst till sitt nya hemland  träffa Arbetsförmedlingen ger rätt signaler om att arbete är viktigt. Här ser vi tyvärr en stor skillnad mellan antalet invandrar kvinnor och svenska kvinnor på arbetsmarkanden jämfört med hur set ser ut bland männen. Det finns stora utmaningar som  bygger på kultur, religion och sedvänjor att överbrygga. Det pågår arbeten för att stärka våra invandrande kvinnor att komma in på arbetsmarkanden men det tar tid att förändra.

Efter ett regeringssammanträde i går kom en skrivelse till riksdagen om Isaf styrkan i Afghanistan. Alliansen har tillsammans med (S) och (Mp) förhandlat fram en långsiktig planering för hur våra insatser i landet ska förändras. Vi kommer att påbörja en minskning av  vår militära närvaro från och med slutet av nästa år. Vad som är den största utmaningen att hantera är det oroliga säkerhetsläget och hur vi ska kunna överlämna ansvaret för landets säkerhet till den egna militären. Sveriges och omvärldens engagemang i Afghanistan kommer inte att minska i och med att vi minskar vår militära närvaro utan vi har stora biståndsinsatser inom hälso och sjukvård och skola och utbildning som kommer att fortgå.    

Att bestämma över sin egen kropp är en mänsklig rättighet. Som en mänsklig rätighet måste jag ha rätt att själv bestämma om jag vill göra abort eller inte. Den debatt som har pågått i USA och Missisippi den senaste tiden och som kulminerade i en folkomröstning  är därför väldigt underlig. Förslaget som det folkomröstas om innebär att ett befruktat ägg ska räknas som en person och alltså inneha mänskliga rättigheter. Ska kvinnan i detta läge fråntas sina mänskliga rättigheter? Om en kvinna blir utsatt för våldtäkt, incest eller annat övergrepp tvingas kvinnan föda barnet om folkomröstningen säger ja till detta förslag.  Ett sådant lagförslag kommer att innebära olagliga aborter med tveksam medicinskt säkerhet och det är inte en utveckling jag vill se.

När något akut händer sitter det i allas våra ryggrader att om vi ringer 112 får vi snabbt hjälp. Landstinget i Västerbotten har beslutat att människorna i Malå och Åsele får lära sig att vänta istället. Jag har lyssnat in fakta, åsikter och synpunkter i detta omdiskuterade beslut och ingen information gör frågan förståelig. Landstinget ska inrätta en akutbil i Malå och Åsele, till vilken kostnad? Vem ska bemanna den? Hur ska sedan patienterna transporteras vidare till närmaste sjukhus? Ambulanshelikoptern kan täcka upp för Malå och Åsele. Ja det är ett bra förslag och definitivt en bra resurs, vad gör man de gånger helikoptern inte kan flyga på grund av dåliga väderförhållanden? Om en olycka inträffar mitt i samhället, var ska helikoptern landa? Nästa förslag var att Lycksele ska täcka upp med ambulans. Ja det är också ett tänkbart förslag, men med nuvarande resurser har Lycksele en dygnsbil och åker den till Malå eller Åsele är den borta nästan tre timmar. Det är lång tid att vänta om något sker i trakterna runt Lycksele. Med de geografiska förutsättningarna vi har i inlandet är detta inte ett bra beslut!    

I dag besöker jag Skellefteå och tillsammans med Andreas Löwenhöök ska vi besöka Arbetsförmedlingen. Jag är intresserad av hur etableringsreformen fungerar och var utmaningarna ligger  för att etablering ska fungera. Arbetsförmedlingen har tagit ett stort ansvar när det gäller att ta hand om alla våra invandrare och det är positivt att den första anhalten man möts av som invandrare är Arbetsförmedlingen istället för socialtjänsten. Efter det ska vi göra fler företagsbesök i Skellefteå.

Vad har Nordiska Rådet åstadkommit? Den frågan är återkommande och det är en befogad fråga . Under denna session som just nu pågår i Köpenhamn lyfts nu frågor som ett gemensamt pantburks system, ett gemensamt registerprogram för legitimerad vårdpersonal, ett gemensamt handlingsprogram för miljö strategi. En stor och viktig fråga är ett gemensamt Nordiskt ansvar för Arktis. Den klimatförändring som sker nu innebär att båttrafiken kommer att öka och om något skulle inträffa på någon av alla de båtar som trafikerar dessa farvatten, har vi resurser att undsätta vid olycka? Detta kommer att bli ett gemensamt ansvar för oss i Norden.