Elisabeth Björnsdotter rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Jag lyssnade på Carin Jämtin(S) för ett par veckor sedan och läser nu en artikel i tidningen om att Socialdemokraterna föreslår att kommuner och landsting ska kunna välja bort vinstdrivande företag vid upphandling inom skola, vård och omsorg. Partiet vill dock inte ha något nationellt förbud mot vinster i välfärdssektorn. Hur tänker man nu? Om man tänker sig att lägga ut delar av välfärdssektorn i annan driftsform innebär det att det måste göras ett ekonomiskt överskott i verksamheten för att kunna återinvestera, för att täcka upp löneökningar och andra investeringsbehov. Ska kommun och landsting skjuta till extra pengar så fort man inte klarar av att hålla sin budget? Den svenska regeringen kommer att ändra regelverket för riskkapitalbolagens uttag av vinster. Att gå så långt att man ska välja bort vinstdrivande företag inom välfärden är för mig ett underligt resonemang
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Jag var med på ett seminarium förra veckan som tog upp problemet att invandrarkvinnor har svårare att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Jag är ansvarig för en arbetsgrupp inom Moderatkvinnorna som just nu arbetar med att utveckla vår politik inom just detta område och det var intressant att vara med i denna debatt. Vad jag förvånades över var att oppositionen inte tycker det är viktigt att dessa kvinnor kommer ut i arbetslivet. Det är bättre att de lär sig språket ordentligt, att de får utbildning i Sverige på sitt modersmål innan de kommer ut i arbetslivet. Den stora etableringsreform som regeringen införde för drygt ett år sedan öppnar upp för att studera svenska parallellt med att vara med ute i arbetslivet. Det är en bra skola att lära sig svenska på en arbetsplats och dessutom börja en väg mot egen försörjning
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Vi lever i ett tryggt land. Det visar den Nationella trygghetsundersökningen från Brå som presenterades förra veckan. Andelen otrygga har minskat från 21 till 16 % de senaste åren men fortfarande är det så många som 25 % av kvinnorna som känner sig otrygga och inte gärna går ut ensam på kvällen. Otryggheten är störst i våra storstäder. Det är många kvinnor som upplever att den otrygghet de känner även påverkar deras livskvalitet. Det är en bra utvecklingen att tryggheten i stort blir bättre i vårt land och vi har ett arbete att förbättra tryggheten ännu mer framför oss.
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Senaste kommentarerna