Elisabeth Björnsdotter Rahm  (M)

Sysselsättning: Riksdagsledamot

Ålder: 48 år.
Självbeskrivning: Ser möjligheter och det positiva i det mesta, sparar inget till i morgon
Motto: Välj glädje 
Familj: Man,dotter med pojkvän och en son med fru och hund, 
Bor: i Lycksele 
Egenskaper: Effektiv, positiv, driftig och omtänksam.
Intressen: politik (M), mitt växthus, träning och böcker 
Senast lästa bok: Jag läser om Ken Follets serie Svärdet och Spiran. En historisk skildring från 1100-talet!   

Förebilder: Mina föräldrar 
Favoritplats: Vår sommarstuga i Granfors 
Betydelsefulla minnen: Min två månader långa Indien resa vid 17 års ålder och när min bror och syster föddes!
Ett viktigt glädjeämne: Att få feedback 

Det bästa med Lycksele: 
Den lilla staden som har det jag behöver, service, trygghet och Lyckselebor.

 

Vanliga etiketter

» Visa alla etiketter

Maktstrukturer!

 

Jag läste en stor debattartikel som ställde frågan om hur maktstrukturerna ser ut i vår värld. Det var en intressant artikel och många intressanta fakta presenterades.  Antalet kvinnliga stats-och regeringschefer har ökat de senaste decennierna. Flera av dom har blivit omvalda, frågan är om makten har fått ett kvinnligare ansikte. Med undantag för Mona Sahlin har få kvinnor ens varit i närheten av att bli stats-eller regeringschef i Sverige sedan drottning Ulrika Eleonora. Det är snart 300 år sedan.  Europa är den världsdel som har flest kvinnliga stats-och regringschefer och frågan har väckts om det finns en skillnad mellan män och kvinnor i sättet att styra ett land. I England hoppades man att när Margret Thatcher fick makten att det skulle bli större jämställdhet i landet men det var inte riktigt så de blev. Artikeln som är väldigt omfattande ger inga tydliga svar på frågan men skillnaden mellan män och kvinnors sätt att styra ett land är mindre än vad artikelförfattaren utgick ifrån.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)


1 Kommentar

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Erik Jonsson säger:

Den bild som jag har är att kvinnor i många fall styr som män skulle ha gjort. Man skulle kunna kalla det manhaftigt ledarskap. Retoriken för kvinnligt ledarskap är ju annars att kvinnor har ytterligare en dimension i sitt ledarskap. Exempel på manhaftiga kvinnor som jag ser det är Margret Thatcher, Marianne Nivert, Hillary Clinton och Condoleezza Rize. Mona Sahlin var nog inte nog manhaftig för att verkställa ett fulllödigt ledarskap.

tisdag 14 augusti 2012 klockan 19:36

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS