Rekrytera och kompetenssäkra våra deltidsbrandmän!

112 jag behöver hjälp! Så låter det när 10 000 personer varje dygn ringer till SOS larmtelefon. Det är 10 000 personer varje dygn som är i behov av hjälp av vår blåljuspersonal. Det är vår blåljuspersonal som ska ge oss den trygghet vi behöver och då krävs det att vi har resurser att ge våra medborgare den tryggheten!
Idag saknas det personal på mer än 70 % av landets brandstationer och det är en skrämmande siffra. Det råder brist på både utbildade hel och deltidsbrandmän. Det råder brist på räddningsledare och personer som kan framföra stora tunga fordon. Personalomsättningen är stor och det leder till höga utbildningskostnader och lägre kompetens.
2018 fanns det ca 10 000 deltidsbrandmän i Sverige och om vi slår ihop alla 290 kommuners räddningstjänst så blir det en stor yrkeskår.
Det är idag svårt att rekrytera framförallt deltidsbrandmän, en förklaring är att människor i högre utsträckning arbetar på en annan ort än där man bor, fritiden värderas högre idag, en förklaring som jag fått när jag varit ute och besökt olika räddningstjänster är att låga räntor och låg arbetslöshet gör att människor klarar sin ekonomi på ett bättre sätt och behöver inte binda upp sig och vara brandman på deltid. Det är även svårt att motivera alla deltidsbrandmän att all övning sker på deras egen fritid Vi ställer stora och höga krav på våra frivilliga i vår räddningstjänst. Beroende på hur stor ort man verkar i och hur många larm som stationen har per år så varierar givetvis möjligheten att praktisera sina färdigheter. Vid alla träningstillfällen är det många moment som ska hinnas repeteras vilket gör det näst intill omöjligt att hålla sig uppdaterad på alla de färdigheter som krävs av en deltidsbrandman. För att få framföra ett tungt fordon krävs ett C körkort. En brandbil väger i snitt strax under 20 ton. För att en brandman ska få ta sitt C-körkort krävs samma kunskap, teori, praktik som en person som ska framföra en tung lastbil. En brandman kanske inte behöver kunskap om lastning/lossning, vilotider och annat som är specifikt för en blivande lastbilschaufför. Ett förslag är att införa ett eget utbildningsprogram för C-körkort till räddningstjänst med mer fokus på deras kompetensområde.

Det är också ett stort hinder att en person som är arbetssökande inte kan vara deltidsbrandman eftersom han då förlorar hela sin arbetslöshetsersättning om han gör en utryckning på 1 timme. . Villkoren i kollektivavtalen är även den en orsak till att rekryteringen av deltidsbrandmän är svår. Sedan 1997 har avtalsförhandlingarna styrts av märket och det har inneburit väldigt små löneökningar i kronor räknat för en deltidsbrandman
Avtalet har förändrats kraftigt sedan 2015 och ett av målen har varit ökad flexibilitet. De flesta räddningstjänster jag har träffat vittnar om att vi är på väg åt rätt håll, men ofta står det fortfarande i anställningsannonserna att kravet är att man ska ha beredskap hela veckor. Här kanske nya idéer måste till?

Om vi skulle tvingas att ersätta deltidsbrandmän med heltidspersonal för att försäkra oss om en fullgod räddningstjänst så skulle kostnaden för ex Lycksele med 13 000 innevånare med i snitt 1 utryckning per dygn bli ca 20 miljoner/år.
Detta är en orimlighet för de flesta små kommuner därför måste vi slå vakt om våra deltidsbrandmän och se till att kompetensen kvarstår och höjs och att vi även fortsättningsvis kan rekrytera. För att klara en fortsatt rekrytering krävs ett samarbete med företag på orten. Alla företag har inte möjlighet att ha medarbetare som samtidigt är deltidsbrandmän. En deltidsbrandman kan inte vara ute på ensamarbete och det ställer stora krav på att en arbetsgivare ska kunna anpassa arbetsuppgifter varje vecka medarbetaren har beredskap.
Jag tror att vi måste erbjuda arbetsgivare morötter för att anställa eller tillåta redan anställda medarbetare att bli deltidsbrandmän. Sänkt Arbetsgivaravgift? Samhällsnyttigt avdrag för lönen i deklarationen? Delade tjänster inom kommunal/offentlig verksamhet för att öka attraktiviteten?
Kanske jämföra med reglerna för sjöinkomst, den personen tillgodoförs ett sjöinkomstavdrag vid inkomstbeskattningen. Avdraget görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten utöver det vanliga grundavdraget.
Vi måste vidta åtgärder för att kunna rekrytera och behålla våra kompetenta deltidsbrandmän så att vi även fortsättningsvis kan erbjuda våra medborgare den trygghet vi behöver.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Riksdagsledamot Västerbotten