Rekrytera och kompetenssäkra våra deltidsbrandmän!

112 jag behöver hjälp! Så låter det när 10 000 personer varje dygn ringer till SOS larmtelefon. Det är 10 000 personer varje dygn som är i behov av hjälp av vår blåljuspersonal. Det är vår blåljuspersonal som ska ge oss den trygghet vi behöver och då krävs det att vi har resurser att ge våra medborgare den tryggheten!
Idag saknas det personal på mer än 70 % av landets brandstationer och det är en skrämmande siffra. Det råder brist på både utbildade hel och deltidsbrandmän. Det råder brist på räddningsledare och personer som kan framföra stora tunga fordon. Personalomsättningen är stor och det leder till höga utbildningskostnader och lägre kompetens.
2018 fanns det ca 10 000 deltidsbrandmän i Sverige och om vi slår ihop alla 290 kommuners räddningstjänst så blir det en stor yrkeskår.
Det är idag svårt att rekrytera framförallt deltidsbrandmän, en förklaring är att människor i högre utsträckning arbetar på en annan ort än där man bor, fritiden värderas högre idag, en förklaring som jag fått när jag varit ute och besökt olika räddningstjänster är att låga räntor och låg arbetslöshet gör att människor klarar sin ekonomi på ett bättre sätt och behöver inte binda upp sig och vara brandman på deltid. Det är även svårt att motivera alla deltidsbrandmän att all övning sker på deras egen fritid Vi ställer stora och höga krav på våra frivilliga i vår räddningstjänst. Beroende på hur stor ort man verkar i och hur många larm som stationen har per år så varierar givetvis möjligheten att praktisera sina färdigheter. Vid alla träningstillfällen är det många moment som ska hinnas repeteras vilket gör det näst intill omöjligt att hålla sig uppdaterad på alla de färdigheter som krävs av en deltidsbrandman. För att få framföra ett tungt fordon krävs ett C körkort. En brandbil väger i snitt strax under 20 ton. För att en brandman ska få ta sitt C-körkort krävs samma kunskap, teori, praktik som en person som ska framföra en tung lastbil. En brandman kanske inte behöver kunskap om lastning/lossning, vilotider och annat som är specifikt för en blivande lastbilschaufför. Ett förslag är att införa ett eget utbildningsprogram för C-körkort till räddningstjänst med mer fokus på deras kompetensområde.

Det är också ett stort hinder att en person som är arbetssökande inte kan vara deltidsbrandman eftersom han då förlorar hela sin arbetslöshetsersättning om han gör en utryckning på 1 timme. . Villkoren i kollektivavtalen är även den en orsak till att rekryteringen av deltidsbrandmän är svår. Sedan 1997 har avtalsförhandlingarna styrts av märket och det har inneburit väldigt små löneökningar i kronor räknat för en deltidsbrandman
Avtalet har förändrats kraftigt sedan 2015 och ett av målen har varit ökad flexibilitet. De flesta räddningstjänster jag har träffat vittnar om att vi är på väg åt rätt håll, men ofta står det fortfarande i anställningsannonserna att kravet är att man ska ha beredskap hela veckor. Här kanske nya idéer måste till?

Om vi skulle tvingas att ersätta deltidsbrandmän med heltidspersonal för att försäkra oss om en fullgod räddningstjänst så skulle kostnaden för ex Lycksele med 13 000 innevånare med i snitt 1 utryckning per dygn bli ca 20 miljoner/år.
Detta är en orimlighet för de flesta små kommuner därför måste vi slå vakt om våra deltidsbrandmän och se till att kompetensen kvarstår och höjs och att vi även fortsättningsvis kan rekrytera. För att klara en fortsatt rekrytering krävs ett samarbete med företag på orten. Alla företag har inte möjlighet att ha medarbetare som samtidigt är deltidsbrandmän. En deltidsbrandman kan inte vara ute på ensamarbete och det ställer stora krav på att en arbetsgivare ska kunna anpassa arbetsuppgifter varje vecka medarbetaren har beredskap.
Jag tror att vi måste erbjuda arbetsgivare morötter för att anställa eller tillåta redan anställda medarbetare att bli deltidsbrandmän. Sänkt Arbetsgivaravgift? Samhällsnyttigt avdrag för lönen i deklarationen? Delade tjänster inom kommunal/offentlig verksamhet för att öka attraktiviteten?
Kanske jämföra med reglerna för sjöinkomst, den personen tillgodoförs ett sjöinkomstavdrag vid inkomstbeskattningen. Avdraget görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten utöver det vanliga grundavdraget.
Vi måste vidta åtgärder för att kunna rekrytera och behålla våra kompetenta deltidsbrandmän så att vi även fortsättningsvis kan erbjuda våra medborgare den trygghet vi behöver.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Riksdagsledamot Västerbotten

En kommentar

  1. Brorson

    Du har fortfarande inte publicerat min kommentar till ditt förra inlägg om samhällskontraktet. Min kommentar handlade uteslutande om polisen, där jag föreslår både en ny organisation för polisen, bl.a. med flera arbetsgivare, och en helt ny polisutbildning. Detta är inga plötsligt påkomna hugskott, utan något som jag har funderat på under några års tid, och som jag har fått publicerat på Anders Forss-bloggen. Denne färgstarka, socialdemokratiska bloggare, som inte alltid har tyckt som sitt parti, finns tyvärr inte bland oss längre.

    Nu efterlyser du nya idéer för att lösa krisen för brandkåren (eller räddningstjänsten, som det numera heter). Medan jag har föreslagit att delar av polisen bör överlåtas både till privata vaktbolag och till andra offentliga myndigheter, såsom kommunerna för närpolisen och Transportstyrelsen för Trafikpolisen, föreslår jag att Räddningstjänsten förstatligas. Till grund för det förslaget ligger bl.a. erfarenheterna från den stora skogsbranden i Västmanland, som berörde fyra kommuner som ingen hade något ansvar för helheten och ej heller behövliga resurser.

    Vad sedan beträffar att köra lastbil, kan jag bara utgå från min egen erfarenhet som lastbilschaufför under en del av mitt yrkesliv. En brandbil är tekniskt sett en medeltung lastbil som alltid är rätt lastad vid utryckning, så föraren behöver inte kontrollera lastningen vid utryckning. Att köra brandbil handlar framför allt om att köra fort utan släp, medan det framför allt handlar om att lasta rätt och inte bli omkörd av sitt eget släp (bromsa rätt) vid körning av vanlig lastbil. Varför inte införa ett särskilt körkort för (medel-) tung brandbil?

    Jag föreslår också att personbilar med maximal vikt, som tillåts med personbilskörkort, anskaffas som utryckningsfordon för deltidsbrandmän. En sådan bil skulle kunna användas av deltidsbrandmannen för sina dagliga resor till /från sin ordinarie arbetsplats. Och från denna direkt till brandplatsen vid utryckning.

    En sådan bil skulle kunna medföra vatten och släckutrustning samt stege, som når upp till andra eller tredje våningen i ett brinnande hus, med en sammanlagd vikt på ett par ton. Då räcker det att föraren, som ska köra den stora brandbilen, beger sig till brandstationen, om hon /han inte har jour på stationen.

    Jag föreslår vidare att det inom en förstatligad räddningstjänst ska finnas en jourhavande riksbrandledare i tjänst dygnet runt, som omedelbart tar de nödvändiga besluten vid storbränder och kallar ut alla nödvändiga resurser. Slutligen tycker jag att Sverige ska köpa in två egna brandbekämpningsflygplan av den rysktillverkade typen BE-200, enligt min mening världens mest effektiva, mätt i antal kubikmeter vatten som regnar över den brinnande skogen, mellan landningarna för påfyllning av nytt flygbränsle.

    Eftersom både brandkår och polis i många fall måste rycka ut samtidigt, kan brandkåren bara i begränsad omfattning ta över polisens uppgifter. Men med en förändrad organisation för både polisen och räddningstjänsten bör även den frågan utredas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>