Rödgrönt krig!

Det är skrämmande vilken otroligt svag och otydlig regering vi har. Den rödgröna regeringen har lagt fram lagförslag om att öka invandringen i form av familjeåterförening, gymnasielagen . 2018 hade Sverige 21 000 asylsökande och 42 000 personer beviljades uppehållstillstånd. I Januari överenskommelsen finns även en punkt om att driva en ytterligare skyddsgrund i migrationsutredningen vilket innebär en ökad invandring. I gårdagens media gick statsminister Stefan Löfven ut och lovade att vi skulle minska flyktingmottagandet. Det råder fullt krig inom den rödgröna regeringen. Sverige förtjänar en starkare och tydligare regering!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

4 kommentarer

  1. Brorson

    I anslutning till inlägget om samhällskontraktet skrev jag en kommentar om polisens organisation och utbildning. Det har fortfarande inte publicerats. Glömde jag posta det, eller var det ointressant? Moderaterna vill anställa 2.000 ordningsvakter för att hjälpa polisen, vilket jag stödjer, men därmed bör polisens (inklusive ordningsvakternas, som ska ta över rent polisiära arbetsuppgifter) ses över.

    Något som också måste ses över är straffen för misshandel. Straffet för GROV misshandel är lägst ett år och sex månader, vilket med två tredjedels-frigivningen i praktiken innebär ett år. Med den s, k, ungdomsrabatten endast ett halvår. Mer behöver det inte kosta att näst intill slå ihjäl en annan människa och / eller tillfoga en annan människa mycket svåra skador för resten av livet. Men dessa löjligt låga straff blir det inte heller aktuellt att utvisa grova brottslingar som ö.h.t, inte har rätt att vistas i Sverige.

    Det kommer inte heller att hjälpa hur många poliser eller ordningsvakter som än anställs. eftersom de kommer att vara fullt upptagna med att gripa samma personer om och om igen. Det finns risk att poliserna eller ordningsvakterna tappar sugen, eftersom de upplever att de inte gör någon skillnad. Dessutom ökar ju risken, med alla farliga personer som går lösa, att tragedin med dödsskjutningen av Eric Torell upprepas. Så får det inte fortsätta.

    Det är för mycket fokus på polislöner, som det ändå saknas resurser att höja, och för lite fokus på att poliserna måste känna sig nöjda med sitt arbete, att det gör skillnad.

    Så till dagens ämne. Det som nu händer i norra Syrien kan mycket väl resultera i en ny enorm flyktingvåg, som sveper in över Europa. Då hjälper det knappast att säga att Sverige redan har tagit sitt ansvar och att det nu är andra EU-länders tur, när vi har riksdagspartier, som vill öka Sveriges flyktingmottagning ändå, som vill ta emot nya invandrare som inte själva har asylskäl utan råkar vara anhörig till någon som kom innan reglerna skärptes och kanske inte längre har asylskäl.

  2. Bergis

    Jag vill se en SD. M och Socialdemokratisk regering. Sparka ut extremistpartierna MP och C ur riksdagen. Hur svårt kan det vara?

    • Brorson

      ”Ju fler kockar, desto sämre soppa”. Så lyder ordspråket, och därför ska regeringen helst bestå av ett enda parti, enligt min mening, även om det blir en minoritetsregering, ex-vis en socialdemokratisk enpartiregering med V som stödparti. Detta är ju den klassiska socialdemokratiska hållningen, och om partiet hade hållit fast vid den linjen, hade vi sannolikt fått en sådan regering efter valet 2010. Men i oktober 2008 lovade S-ledaren Mona Sahlin ministerposter till MP bakom ryggen på sin egen partistyrelsen.

      Följden blev att väljarstödet för S, som var över 43 % i september 2008, sjönk med hela 6 procentenheter under en enda månad och därefter under nästa månad med 7 procentenheter. Raset verkade därefter bromsas upp, men tog fart på nytt när valet 2010 närmade sig och S och MP började driva valrörelse tillsammans. Det råder inget som helst tvivel om att Mona Sahlin och hennes efterföljare inom S-toppen ligger bakom SD:s exempellösa framgångar. S är idag inte längre relevant som arbetarparti.

      Vad M har att lära av detta är inte lova ministerposter före valet till ett parti, som många av de tilltänkta egna väljarna kan ha invändningar mot. Målet för M bör därför vara att bilda en moderat enpartiregering i minoritet, som tar stöd av andra partier inför viktiga omröstningar i riksdagen. Att M skulle kunna bilda en majoritetsregering, med egen majoritet i riksdagen, får nog anses vara en utopi.

      När det finns ett valresultat får det parlamentariska läget, om M är största parti, avgöra vilka samarbeten som behövs för att bilda regering – vare sig det blir en moderat enpartiregering eller en moderatledd tvåparti- eller flerpartiregering. En enpartiregering är alltså att föredra, även om den saknar egen majoritet i riksdagen. Det näst bästa är en tvåparti- eller flerpartiregering med egen majoritet i riksdagen. En två- eller flerpartiregering, som saknar egen majoritet i riksdagen kommer inte att lyckas med att styra landet. Det förstår vi, om vi tittar på det nuvarande jök-kaoset.

      Att S och M ska bilda regering tillsammans, när inget av dessa partier förmår bilda en regeringsduglig regering på egen hand, har jag tyckt länge. Om S och M inte ens tillsammans kommer att ha mer än hälften av riksdagsmandaten, behövs ett tredje parti. Men med risk för ”Ju fler kockar desto sämre soppa”. Vilket det tredje partiet bör vara, bör vi kanske inte spekulera alltför livligt i. Men med sossarnas aversion mot SD, har jag svårt att se att det kan bli SD.

      Återstår alltså KD och L. V kan uteslutas, eftersom V högtidligt har deklarerat att man aldrig kan tänka sig att ingå i en regering i vilken det finns borgerliga ministrar. Om SD vill agera som stödparti åt en S + M-regering avgör SD själva. Och vilka krav man kommer att ställa för att stödja en sådan regering. Som i sin tur avgör om kraven ska accepteras eller ej. Jag tror emellertid att väljarna har börjat tröttna på partier, som har chansen att bilda regering men ändå inte gör det för att de inte ens kan ta emot ett ”passivt” stöd av SD.

      Om SD medverkar till bildandet av en regering, som kan styra landet, och sedan utlöser en regeringskris genom att dra tillbaka sitt stöd till den regeringen, riskerar SD att få en hård dom från väljarna. Det ger ju regeringen en hållhake på SD. Så SD kommer nog att tänka sig för vad man gör. Och en regeringskris följt av ett nyval behöver ju inte bli den katastrof för landet, som jök-partierna tror. Håller dock med om att det vore bra om C och MP åker ur riksdagen.

  3. Brorson

    Per Bolund, Mp blåljög i partiledardebatten i går kväll. Sedan han blivit hårt trängd av Ebba Busch-Thor, Kd, om gängskjutningarna och gruppvåldtäkterna ljög han och sa att Sverige har världens hårdaste våldtäktslag, tack vare Mp, Men är det Mp:s förtjänst att USA:s högsta domstol i praktiken har avskaffat dödsstraffet för våldtäkt? Livstids fängelse finns väl kvar? Vad Bolund sannolikt syftade på var utvidgningen av det straffbara området till ”oaktsam våldtäkt”. Men betyder det att någon har blivit dömd, som inte hade dömts även enligt den gamla lagen? Låt mig citera ur den lag, som enligt Bolund är världens hårdaste:

    ”Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar. Lag (2018:618).”

    Och om omständigheterna var allvarliga, ska det då inte dömas för våldtäkt, utan för det lindrigare oaktsamhetsbrottet? Tyvärr var ingen av de andra partiledarna påläs tom detta, varför lögnaren Bolund fick stå oemotsagd.

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.