Ja, vi har kanske en annan syn på detta inom Kristdemokraterna. Vi tycker att kvinnor själva kan bestämma om de vill vara hemma med barnen eller om de vill dela upp tiden mer med papporna eller med far- och morföräldrar eller grannar eller förskolan eller daghemmet. Vi tycker inte att det är statens roll att gå in och mäkla mellan jämställda parter som är med varandra av egen fri vilja.

Vi nedvärderar inte det obetalda arbetet som kvinnor gör när de tar hand om sina barn och sina gamla anhöriga. Tvärtom vill vi uppmuntra detta, och vi vill också erbjuda anhörigstöd för att underlätta för dem. Vi menar att det obetalda arbetet också är ett värde, om än det inte räknas i pengar, så kan man faktiskt räkna ut att det skulle kosta ganska mycket att ersätta med ”professionella”. Vi är illa ute som samhälle om ingen längre gör något utan betalning.

Vi i Kristdemokraterna tycker att kvinnodominerade yrken borde värdesättas liknande mansdominerade yrken. Till exempel, om mansdominerade yrken oftast har arbetskläder, tycker vi det är rimligt att kvinnodominerade yrken också har detta. Som inom omsorgen eller hemtjänsten eller förskolan. Om mansdominerade yrken tillåts göra vinster när de bygger en väg eller renoverar en byggnad på kommunens bekostnad, borde det inte vara uppe för diskussion att kvinnodominerade yrken som skolor och vårdcentraler också kan göra vinster.

Ja, vi har en annan kvinnosyn. Vi tycker att kvinnor och män kan få liknande villkor. Däremot om en kvinna blir utsatt för misshandel (eller en man för den delen), och har gått igenom normaliseringsprocessen, behöver hon (eller han) vårt stöd. I första hand från civilsamhället, de som känner personerna, men såklart om det inte räcker till gör vi det som inte känner dem.

Rättssamhället ska stå på den utsattes sida. Om en kvinna blir förföljd, hotad, och/eller misshandlad, då ska det tas på allvar. Oavsett var det kommer fram. Vi som får höra om detta måste vara tydliga med att sådant inte är acceptabelt, och att personen som är utsatt kommer att få stöd.

Däremot behöver inte staten alltid agera förälder åt kvinnor. Vi kan mer än detta. Låt oss äntligen få vara vuxna.