1988.11.08

Emmy Jonsson. Liv i text och tanke.

Ahoy landlubbers!

Av , , Bli först att kommentera 0

 En fredag som den 8 Oktober är inte många som upplevs, speciellt på en ny plats för mig som Krogen krogen. Jag må snart vara tjugotvå, men dit måste jag nog fler gånger gå.. Om min plånbok tillåter det vill säga. Rätt mysigt ställe de har.

Fredagen som jag nu pratar om, hade som hedersgäst och underhållning Ye Banished Privateers! De är Umeås bästa piratband; Ni som inte sett eller hört dem har missat något tycker jag, speciellt live. 

 

Jag hade själv blivit inbjuden på ett Event och hade siktet inställt redan i början på veckan. Kläder, rekvisita, pirater, en kväll ej att förglömma! En miss i planeringen var dock kameran, vilket man ångrar i efterhand.

Kvällen startades med lite lätt stress, när man under dagen pysslat med att sy klart en slags underbust/livrem till min klädnad och sedan fått ihop någorlunda inspererande piratkläder. Bäst skulle barfotabarn vara, men ute bland sedvanligt folk är det ej att rekommendera. 

När man fick tag i alla sina saker, lämnat av det man skulle och tagit med sig det man tänkt ha: Bar det iväg. En kompis efter vägen plockades upp och vi drog iväg för att börja samla upp oss i en lägenhet på Ålidhem. Fyra pirater satt sedan och stojade och gjorde oss klara för utgång, det skrattades och smyckades ut två landkrabbor som kommit outklädda. 

När alla var klara och timmen nalkades började vi dra oss iväg. När vi kom fram till entrén var där knappt en kö utan bara vi som kom dit som knallade in och där inne satt piratbandet vid ett bord och sjöng. Vilken stämning! När jag skulle hänga av mig jackan träffade jag på en bekant och vi pratade lite, sedan i nästa vända träffade jag på fler vänner och glada bekanta. Åh vad jag saknat att var ute och träffa folk. 

(Bandet Ye Banished Privateers)

På insidan kände jag att själen log och att det fanns folk man kände igen lite här och var. Ingenstans var man ensam och musiken satte stämningen. Mycket prat och kramar hit och dit, skratt och kommentarer man sent kommer glömma. 

Maria, William, Bea, Alexander, Adam, Johanna, Jesper, Evelina, Oscar och alla ni andra.. Tack för att ni var med och delade min kväll. Det var länge sedan jag hade såhär roligt och kunde skratta och fnittra bäst jag ville. Sedan alla andra människor som stannade upp en och pratade, undrade vem man var och var man fick ideén att klä upp sig. 

Även ni som stannade upp mig och kanske hoppades på att få sig ett ligg – tack ändå – för uppmärksamheten. Det kändes bra att få prata om allt och inget, ubåtspizza på röbäck och lära känna tyskar eller scottar från andra delar av världen. Att försöka prata tre olika språk och förstå varandra var helt klart kul. 

Ja tack till fler kvällar som denna! Vi kanske ses igen, på en plats inte alltför långt borta. Sätt segel! Adjö landkrabbor. 

Soliga söndag

Av , , Bli först att kommentera 0

 Nu när jag tittar ut genom fönstret i köket till baksidan, ser jag hur träden svajar och hur alla lövträd bytt sin klädnad från sommarfärg till höst. En del av dem är redan rätt så avklädda medan de andra håller kvar sin klädnad medan vinden smeker de små grenarna. 

Det känns redan att det är höst, inte bara på temperaturen utan det känns även i kroppen på något vis. Nu måste jag börja tänka på alla de "bieffekter" som temperaturväxlingarna för med sig. 

Från lördag eftermiddag sov jag redan från klockan fem – eftersom fem timmars sömn är något lite – och klev åter upp ur sängen idag vid ett. Inte illa må jag säga, att sova ungefär 20 timmar! Kanske att man fick någon kortare vakenperiod när man vaknade, kollade på klockan och sedan somnade om.

Idag blir det i alla fall att ta itu med lite tvätt, städa kaninburen och plocka undan lite i rummet.. Ifall jag inte innan det förstnämnda blir "kidnappad" till Umeå för att umgås med pojkvännen. Hissa flagg! Tjoho~

Energibrist

Av , , Bli först att kommentera 1

Sitter på Infektionsmottagningen för tillfället och skakar om en "naturdiet shake". Blev ingen lunch idag när man var på praktiken sista dagen – fastän jag slutade igår – och skulle på NUS vid ett. Vart att skynda sig lite och kom fram till att någon slags måltid kan alltid vara bra att äta.

Tidigare prövade jag på en sådan måltidsersättning när jag åkte båten till Tallinn. De hade inget aptitligt på macken vi for på innan båtresan så jag köpte mig en banan och en sådan shake, med smak av choklad såklart. 😉 Dem är definitivt godare kall än ljummen.

Jag har först på senare tid mer och mer börjat lära känna min egna kropp, börjat kunna läsa av hur låga mina energinivåer blir när jag inte har ätit och hur grinig och orkeslös jag kan bli på bara ett ögonblick. Vanligtvis är det familjen och pojkvän som blir utsatt utan att man egentligen inte tänker på det.

Nu är turen att jag börjat lära känna mig själv lite bättre, så att jag kan minimera skadan på omgivningen bara för att jag själv kanske inte orkar. Det är kanke inte så många alls som tänker på det, hur ens enga energinivåer i kroppen: Såsom hunger och brist på mat som kroppen kan omsätta till energi påverkar en själv mer än man tror.

Som avslutning skall jag ta mig en banan så jag kankse blir lite gladare, för jag känner mig rätt trött och skulle säkert kunna låna britsen här snett bakom mig för att ta mig en lur. Nej, inte idag. En annan dag kanske. Tjo~~

Mina kaniner

Av , , Bli först att kommentera 0

För nu, över en månad sedan kom mina små älsklingar till mig. Det var nämligen så att jag länge längtat efter kaniner och spanat efter dem länge på nätet, dock hade jag speciella önskemål på dem jag sökte. Hermelinkaniner med rexpäls.

Blocket blev en favorit i webbläsaren och besöktes minst 3 gånger per dag, för att se om något intressant hittades. Hittade inget i Västerbotten eller där i närheten, så jag fick söka i hela Sverige. Länkar på internet och andra hemsidor fick leda vägen.

Efter att ha kollat upp uppfödare och deras hemsidor dök det dock upp ett namn på en uppfödare vars namn som jag hittat lite här och var på internet. Jag fick då kontakt med denne uppfödare. 

 

Så nu har jag dem hemma,
min Bibi & Siti. 

 

Just nu ligger de och vilar i sin bur, medan jag ser på serier. Snart blir det nog att sätta sig ned vid dem och kanske klippa deras klor, när det nu också snart är en månad sedan. Godkväll.

Storm påväg

Av , , Bli först att kommentera 1

 Onsdag. Mitt i veckan. Mitt huvud känns som en övermogen tomat som vill explodera så att allt kan återgå till det normala. Jag tror inte jag har feber dock, men glad är jag ändå för det.

Sjukling…

 

Förra veckan fick jag plågas med frossa redan måndag natt, åkte in på akuten och blev inskriven.. Fick antibiotika och fick stanna tills på onsdagen. Själv trodde man att man skulle överleva på det, men tydligen efter helgen med dålig sömn och andra hemskheter blev det nu bara värre. 

Inte nog med att jag känner mig dyngförkyld nu kan jag inte gå normalt. Fick skjuts och personen som skjutsade lyckades krascha ganska fint. Det gjorde ont. Nu några dagar i efterhand har jag fina blåmärken på båda benen och en "fin yta". Jag måste nu börja hålla fingrarna i styr. Självkontroll ftw.

Hade massor med planer för morgondagen, men jag tror det får börjas ganska lugnt.. Åh nej, jag måste börja dagen med att åka buss kom jag på nu. Typiskt. Det börjar bli förkylningstider och jag är redan förkyld, toppen. Oh well, är man mig så måste man få lida lite mer än extra ibland. Nu ska jag försöka snyta ut min hjärna så jag kan få sova lite.. Godnatt.

Ps. Det är svårt att gå i trappor eller göra allt på markplan med ett skadat knä. Ds.

Polisstänk från förra veckan

Av , , 1 kommentar 2

 I veckan som var fick både jag och min pojkvän en liten dusch av en polisbil. Inte så nice, men kläderna klarade sig och som tur hände inget allvarligt. Ringde dock polisen och anmälde händelsen, när det ändå var en polisbil som stänkte ned oss efter bankgatan.

 

 

Inte så charmigt kanske, men stänkta blev vi. Det komiska i det hela är att det just hade börjat dugga, min pojkvän fällde upp paraplyet och vi vandrade vidare och så ser jag en polisbil köra mot oss. Jag tänkte inte så mycket mer på det, utan vandrade vidadre och så hände det. Jag hoppade till och jag tror att jag även några killar i en taxi skrattade lite när de såg allt detta och hojtade: "Poilsanmäl dem!" vilket senare bara var en han.

Efter jag kom hem och varit hemma ett tag så ringde en polisman mig efter klockan fyra. Han bad så mycket om ursäkt och sa att han inte hade sett oss. Det känns bättre att i alla fall att få en ursäkt. Varesig det är en vanlig bilist eller en polisman, känns det alltid bättre efter att ha fått en ursäkt. The end.