Pers Åsiktsblogg

Detta tycker jag om stort och smått

Resebilder2

Av , , 1 kommentar 0

 

 Några små noteringar efter resan till Wisby!

6 dagar i Wisby var fantastiskt mysigt och det var kul att få träffa Gotlänningar innan sommarens horder av turister anlände. Vi s.a.s. sålde värmen i luften och fick i gengäld ta del av värmen från befolkningen.

Många promenader blev det. Mestadels innanför murarna eftersom det är så spännande att se denna välbevarade medeltidsstad. Många gränder upp och ned och många restaurangbesök blev det. Favoriten bland retauranger blev ett litet Creperi som serverade Galetter. Ensorts tunna pankakor gjorda på bovete och på dessa kunde man välja vad man ville ha till huvudrätt, kräftröra, lax, kyckling  lammfärsbiff m.m.. En höjdarrätt och jag hoppas att någon restaurang i Umeå kommer att börja servera Galetter snart!

Hemresa tidigt torsdag morgon gjorde att vi var framme i Stockholm strax före tolv på dagen. Tåget mot norr skulle inte gå förrän 21.20, så vad göra av den tiden? Det blev ett besök på Kulturhuset. Åtta våningar kulturutbud, mycket att läsa och mycket att se men läsning, tittning och gående gör en människa sugen på något, så vi började jakten på en Glass! Det skulle visa sig svårare än man kan tro. Kulturhusets (minst) fyra serveringar hade inte någon glass att servera! Däremot hade vi kunnat supa oss Drängfulla eftersom alla serveringar tillhandahöll ett stort utbud av alkohol i alla dess former. Jag är ingen fanatisk nykterhetsivrare men jag tycker dock inte att det borde vara Kulturhusets uppgift att tillhandhålla alkohol till folket!? 

Ute på Plattan hittade vi ett Queenburgerställe som mättade vårt glassbegär för en billig penning. Jaha… så har jag gjort reklam för Queenburger också!

Ett besök hos systersonen Tommy var planerat. Han och hans hustru Malin hade fått en son, August, den första maj och jag anser att det var den finaste present jag hade fått! En liten släkting född på samma dag som jag själv. Det var en sällsam känsla att få hålla den lille medborgaren August en stund.

 

SHyyy! Han sover!

/Pelle

Resebild1

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag skall försöka ge några bilder av vår (d.v.s. jag och min hustru Gun-Gerd) resa till Gotland under dagarna 28 april till den 5 maj.

Resa med tåg, buss och båt gör att även själva resandet blir en del av semestern och inte bara en transport. Det är skönt att åka tåg, sitta i restaurangvagnen och käka lite, sitta och läsa en stund inne i kupen och sedan bädda ut slafarna för att sova största delen av natten, på väg mot målet. Buss från Stockholms Central mot Nynäshamn och sedan 4 timmars bårresa till Visby.

En mycket bekväm resa och helt fritt från stress och vansinniga flygplatskontroller.

Visby är en fantastiskt vacker stad och man har sett till att, inte bara bevara Ringmuren som ett historiskt minnesmärke, man använder den förtfarande som en naturlig del av staden. Överallt i Visby innerstad hör man historien vingslag! Många av stadens vattenhål, har källarvalv som är hur gamla som helst och dessa används på ett suveränt och naturligt sätt. Kort sagt, vi trivdes väldigt bra i stan!

Det var dock ett inslag som vi förundrades lite över och det var bilismen innanför murarna! Bilar i gränder som är så smala att man fick ställa sig upptryckt mot en stenvägg för att någon av stadens alla jättebilar (Visbyborna gillar tydligen stora terränggående modeller!?) skulle passera.

Jag vill naturligtvis inte angripa Visbys befolkning med detta inlägg men man inser det vansinniga med bilismen när man står klistrad mot en husvägg för att en ensam person skall passera med ett tretons plåtmonster! Hur länge ska det dröja innan vi inser hur galet vi beter oss?

Mera resebilder kommer varefter!

Ha de / Pelle

Vi har förlorat vår vän.

Av , , 2 kommentarer 3

 Vincent ,vår katt, vän, familjemedlem, sedan 14 år, har dött.

Han är värd en minnesruna! Han var en fantastisk kamrat.

Oj! så man kommer att sakna den här vackra varelsen, som kommer och hälsar när man kommer hem, som kurar ihop sig i knät när man sitter och kollar på något TV-program eller han som kräver sin del när jag någon gång kommer hem med några nyfångade aborrar. För att inte tala om hur han har terroriserat sin Matte för att hon skall installera sig rätt, när han skulle kura ihop sig för natten.

Vi brukade säga att han hade förbrukat tre av sina nio liv eftersom han hade varit med om ordentliga äventyr. Jag skall kort försöka berätta om dessa.

Han kan bara ha varit 3 eller fyra år när min mor, boende i servicehus i Nyland, Ångermanland, skulle ta hand om honom.  Vi gjorde en liten semesterresa till Värmland och när det endast återstod ett par dagar av vår resa fick vi via telefon höra att min mors lägenhet hade brunnit, dock utan några personskador. Morsgumman gjorde precis som man skall, hon lämnade lägenheten och stängde dörren. Som tur var stod balkongdörren på glänt och trots att det var på tredje våningen sprang Vincent genom den brinnande lägenheten och ut på balkongen och sedan hoppade han från balkongräcket ner på marken. Enligt ett ögonvittne hade han gjort en smidig mellanlandning  på en fönsterbräda. Helt oskadd men svart av sot lät han sig efter viss övertalning infångas och återbördas i familjens vård.

Nästa äventyr inträffade även det under en semesterresa. Denna gången stryrde vi kosan till Irland och det var innan vi ens tänkte på att ha en mobiltelefon. Vincent var denna gång inneboende, eller skulle ha varit, inneboende hos min syster i Nyland.  Det ville dock inte den revirtänkande kattgubben i grannhuset. Han spöade upp Vincent och förvisade honom till skogs! När vi sedan kom hem efter två veckor hade min syrra inte sett till Vincent sedan dag ett! Ropande och sökande gav inget resultat. Min hustru Gun-Gerd åkte tillbaka och stannade flera dagar för att söka efter våran vän men även det var lika resultatlöst. efter ytterligare två veckor gjorde vi några färgförstoringar av katten och satte upp en efterlysning på strategiska platser i samhället. Vi åkte hem till Umeå och efter endast ett par dagar fick vi telefon och beskedet om att en svart/vit katt hade synts till i skogsbrynet intill deras hus. Efter ca fyra fem telefonsamtal när katten sakta närmade sig huset fick vi till slut reda på att han var lyckligen återbördat i familjens hägn och vi satte oss i bilen dagen därpå för att hämta hem honom till Umeå. Det var en tufsig och avmagrad katt men han var hel och frisk.

Det tredje äventyret var kanske inte livshotande men väl så nära ÖGAT! Under en vistelse i en hyrd sommarstuga kom han hem en afton, efter en dagslång skogstur, med ett ordenligt hål ovanför ena ögat. När jag, på TV såg en bild av en hund som blivit attackerad av en rovfågel, gissade jag att det var vad som hade hänt Vincent. Nu var det sådan tur att vi hyrde den här stugan relativt nära djursjukhuset i Vännäs, så det ar bara att fara in till djurdoktorn och få såret ihopsytt. Han fick gå omkring och lida med en tratt på skallen ett par veckor men sedan var han helt återställd. Skogsturerna i stugan hade doch förlorat en del av sin tjusning. Sommaren därpå var han betydligt försiktigare med sina promenader.

Alla katter är stora personligheter och dom har  stor integritet. I min iver att få ha kvar min kompis ville jag inte inse hur pass sjuk han var.  Måndag den 11 april var vi dock överens om att bespara Vincent ytterligare lidand och han fick somna in stillsamt av en överdos och jag kan ge mig katten på att han visste vad som var på färde när vi väl var i Vetrinärens behandlingsrum. Han var helt cool och reagerade inte ens på sticket genom bukhinnan. Inom ca femton sekunder slocknade hans blick och Vincent hade gått till dom sälla jaktmarkerna. Han kommer dock att leva kvar i vårt minne i många många år!

Är pengar det enda?

Av , , 1 kommentar 1

 Jag kan undra ibland om den nu förhärskande tankegången att, det enda som skall få människor att göra en bra och samhällsnyttig insats skall vara pengar?

Det sägs, av representanter från näringslivet, att de privata intressenter som gör vinster på de traditionellt offentliga marknaderna, vård, skola ,omsorg, tillför så mycket nytt och innovativt i dessa verksamheter, att de är värda en tio procentig avkastning.

Varför inte tillföra dessa fantastiska förnyande tankegångar till det offentliga? Varför måste man klämma skattebetalarna på hundratals miljoner för att göra en samhällsinsats? Om ett gäng läkare och sjuksköterskor vill starta en vårdcentral, jobba med det dom är utbildade för och ta ut en för dessa personer normal lön plus lite tillägg för att man faktiskt driver en nyttig inrättning, är det väl inte något att orda om. Det blir helt annorlunda om dessa sedan köps upp av jättelika multinationella bolag, styrda av penningstarka lycksökare, som det blir helt fel. Det första gänget vårdpersonal har ett intressa av att göra ett bra jobb, så att patienterna känner trygghet i deras vård. Det andra gänget internationella kapitalister har bara vinst som ledstjärna. deras satsade pengar skall förränta sig ordentligt annars drar dom tillbaka sin satsning.

Likadant är det med skolan. Ett litet samhälle som inte vill förlora sin skola och inrättar en fri skola, anställer lärare och kämpar för sitt samhälles överlevnad. Dom gör en samhällsinsats. Med det lilla samhällets elevunderlag blir dom heller aldrig uppköpta av någon riskkapitalist! När man inrättar en fri skola i ett större samhälle kan det vara för att man har ideer om en bättre pedagogik, som man vill prova och det är väl suveränt om man lyckas med det och både lärare och initiativtagare är värda den lön dom kan ta ut. Men, då dyker samma fenomen upp igen! Är dom tillräckligt lönsamma, så kommer det internationella "riskkapitalet" och viftar med sina milioner och vips är den ideella andan som bortblåst. Det är bara milionerna som räknas. 

Det här är en beroendesjukdom som ligger i tiden! Det har inte alltid varit så här och det behöver inte alltid vara så här!

Vi måste väl för tusan kunna göra en nyttig samhällsinsats utan det alltid ska handla om jättelika ersättningar! Eller?

Galna ledare

Av , , Bli först att kommentera 1

 Hur skall världen tackla problemet med ledarfigurer som förlorar förståndet?

Vi kan se otaliga exempel på detta problem. När deras makt blir för stor och det inte finns något som hotar att ta över tappar dom kontrollen över, inte bara sitt land, utan också över sitt förstånd.

Det mest aktuella exemplet är nu Gadaffi i Libyen. Han tror förmodligen att Libyens folk tycker att han är svaret på allas böner. Han har noll koll på hur han egentligen ligger till i popularitetsskalan. Till stora delar hans eget fel eftersom han "rådgivare" troligen aldrig har vågat säga sanningen till honom.

Många av oss såg TV bilderna när Rumäniens folk krävde stopp för Ceaucescus vanstyre. Han stod på en balkong och förberedde sig att ta emot folkets (påtvingade?) jubel men möttes i stället av okvädningsord! Visst blev han uppriktigt förvånad? Han trodde att han var älskad av sitt folk.

Mugabe i Zimbabwe fungerar likadant han har byggt upp en maktaparat på egenstyre, hot och tvång, har ingen som talar om hur det egentligen ligger till runt om honom och eftersom han bara får glädjekalkyler om hur hans nation har det, så tror han att allt är perfekt och han själv är den bästa av ledare.

Kim Jong Il i Nordkorea är ju ett annat slående exempel! Han inbillar sig att han är ledare för en kommunistisk folkdemokrati, medan hans eget folk svälter och hela Nordkorea ligger i vanstyre. Han har ingen uppfattning om att "något har gått snett" om man vill uttrycka sig försiktigt.

Alla dessa ledare kallar sig dessutom för socialister och har egentligen ingen hum om vad socialism är för något.  Om dom vore socialister skulle dom unna sitt folk demokrati, eftersom socialism för mig är ett system som förutsätter folkstyre inte diktatur.

Den enda ledare jag kan komma på i brådrasket, som klarat av sin maktposition är Nelson Mandela. Han lät sig inte förledas av sin makt han blev inte en korrupt galning. T.ex. Hans fru Winnie klarade inte av sin upphöjda position, utan började ha en del mysko later för sig och ställdes t.o.m. inför rätta.

Tillbaka till ursprungsfrågan. Hur skall världen tackla dessa problem? Dessa galna ledare blir ett problem, inte bara för sin egen nation, utan också för stora delar av världen eftersom andra nationer faktiskt bryr sig om de folk som blir galningarnas offer.

Kan FN införa ett obligatoriskt "sinnessjuktest" på alla som suttit vid makten mer än fem år? Nej knappast! Finns det då några medel som står till buds för att befria världen från maktberusade psykopater?

 

Stress

Av , , 3 kommentarer 3

 Det är väl ganska allmänt erkänt att stress är en av våra folksjukdomar i det här landet.

Kan en av orsakerna vara att allting ska gå fortare och fortare? Vi blir inte nöjda med att någonting har samma prestanda som förut. Vi tror att vi sparar tid om datorn blir snabbare eller bilen har mera hästkrafter.

Ingen vill väl ha en bil som inte har en topphastighet på minst 180 km i timmen?

Eller, inte kan man väl acceptera att tåget till Stockholm bara går i 120 knyck? nej det måste minst hålla 200 km i timmen. Man MÅSTE ha en mikrovågsugn, så att maten kan bli klar i en grisblink, då spar man tid så att man hinner med något annat???

Vaddå, hinner med? Det skapar bara mer stress!

När blir det rumsrent att säga: "Sakta ner! Ta det lugnt!" och verkligen mena det.

Det skrivs berömmande tidningsartiklar om människor som har ett riktigt ansvarsfullt arbete. Man skryter med att arbetet verkligen inte är något 8 – 5 jobb… nähejdå, minst tio timmar per dag med lite exrajobb under helgerna fast då ska man ju hinna med att passa tre barn och sticka en ny tröja och bygga om sommarstugan och tapetsera om villan också!!! Det är vår tids supermänniskor men när dom går under i stressrelaterade sjukdomar, då glöms dom bort.

Då hade det varit en god gärning att säga åt dessa supermänniskor:

"Tagga ner, sätt dig och läs en bra bok!"

Men då hade ingen tidning skrivit om dom förståss.

Så käre vän, om du har lite tid mellan Gymmet och sommarstugebyggandet, läs gärna den här bloggen!

Må så gott / Pelle

Popmusik är plötsligt Kultur!

Av , , 2 kommentarer 3

 Läser just idag att Annika "Säkert" Norlin blivit nominerad till DN’s kulturpris!

Jätteroligt för Annika och för hennes musik och för hennes fans.  

  Så fick VK skriva om Annika och hennes musik på sin "KULTURSIDA" eftersom storebror DN nominerat Annika till ett kulturpris! Övrig skrivning om Annika och hennes musik hamnar som bekant annars på "NÖJESSIDAN" vilket i VK’s tappning inte är lika fint?

Detta borde bli en fingervisning till VK om att slå ihop dessa sidor och låta oss läsare avgöra vad som är vad. Det som är kultur för somliga är samtidigt nöje och det man inte anser vara kultur kan man avstå från att läsa.  Dessutom kan man då passa på att utöka sidantalet till minst 4 sidor eller mer. Kanske man skulle drista sig till 6 sidor "kultur & nöje" utrymmet kan man med gott samvete ta från sporten. Några tabeller kan väl dom avstå från.

En mycket god förebild för begreppet kultur borde vara TV’s Nyhetstimme. Kulturnyheterna tar upp alla ämnen inom kulturen från Nya angelägna böcker till Hiphopkonserter. Synd bara att dom har för kort programtid.

En sak är vi säkert överens om Kultur är ett rent nöje!

Med Vänlig Hälsning / Pelle

Selektiva ställningstaganden

Av , , 6 kommentarer 8

 Det är verkligen skillnad mellan en diktator som sitter på en oljekälla och en diktator som inte har några särskilda berikande tillgångar.

Västvärldens ledare idag kollar noga vad dom har att vinna och förlora på att stödja endera folkens vilja till demokrati eller diktatorernas vilja att göra lukrativa affärer. I fallet med Libyen blir det särskilt tydligt! Khadaffi berikar, i första hand sig själv men också andra redan rika Libyer med att sälja olja som Västvärlden skriker efter. Då är hans envälde plötsligt mera rumsrent än t.ex. om något liknande skulle ske på Cuba.

Inget övergrepp på en frihetstörstande befolkning är acceptabelt men så resonerar tydligen inte USA’s eller EU’s ledare. Dom håller upp fingret i det längsta innan dom tar ställning för huruvida man skall hålla god min inför mördarna eller om man ska stödja den demokrati man säger sig representera.

När Khadaffi snart är störtad kommer vi att få höra träffsäkra utttalenden från både Bildt och andra EU-potentater om hur fantastiskt det är med frihetsrörelsen i Norra Afrika. Just nu medan det finns ett uns av osäkerhet vill man inte riktigt säga att Khadaffi är just det han är! En mördare!

Särskilt utrikesminister Bildt är suspect i detta sammanhang! Han har aldrig redovisat hur mycket intressen han har kvar i oljeaffärer världen runt. Skulle han, liksom Berlusconi vilja omfamna Khadaffi för att han har så fina vilkor för sina oljeaffärer? Något måste ligga bakom dessa demokratins förkämpar när dom plötsligt tonar ner önskemålet om en demokrati för alla?

Jag hoppas verkligen att Libyens folk segrar i den här kampen och att dom har förmåga att stå emot nya lycksökare i striden om makten över landet.

Jag hoppas också att det leder till att vår arrogante utrikesminister får sparken och att vi får en rumsren representant för vårt land.

 Bildt är snart lika maktförblindad som en diktator!

Per Lundholm

Hur tilltala?

Av , , 1 kommentar 0

 Härom dagen satt jag och läste på bussen, när en kvinna som satt alldelas i närheten skulle kliva av. Då lämnade hon en platkasse med innehåll på sätet bredvid, varvid jag  påkallde hennes uppmärksamhet med det vanliga, korkade "HALLÅ" "Du glömde en kasse". Hon tackede och klev av bussen.

Jag kände mig en smula korkad för att jag tycker detta anrop "HALLÅ" låter som om man är någon sorts sändaramatör och tänkte på saken, Vad säger man istället för "HALLÅ"      

Halvannan timme senare kliver jag ut från IKSU efter en uppfriskande simtur och strax före mig går en kvinna med flera väskor, klädespersedlar m.m. i famnen och en tidning sliter sig från lasten och ramlar i backen! Jag försöker: " DU TAPPADE EN TIDNING"          ingen reaktion. " DAMEN! DU TAPPADE EN TIDNING"…Ingen reaktion. "HALLÅ, DU TAPPADE TIDNINGEN" (Ungefär samma röstvolym på  de med versaler markerade citaten)  Det sistnämnda som inleddes med ett korkat "HALLÅ" var det som funkade! varvid jag drar den slutsatsen att det måste till detta korkade sändar-utrop för att påkalla mina medmänniskors uppmärksamhet. 

Om inte du käre bloggläsare har någon annan suverän ide om hur man påkallar uppmärksamhet hos sina medmänniskor som t.ex. tappar saker ideligen, ideligen

Ha det gott! / Per

Kulturhus, vadå?

Av , , Bli först att kommentera 4

 Nu var det beslutat! Det som, kanske, en liten minoritet av Umeås befolkning ville.

Man skall bygga ett nytt ”kulturhus” och flytta vårt populära bibliotek ner till kajen!

Man kan verkligen undra varför man tar ett sådant impopulärt beslut?

Även mitt parti svek sitt vallöfte och föll till föga för de odemokratiska krafterna.

Slutsatsen måste bli att Umeå kommun är helt i händerna på Baltic-gruppen (läs Krister Olsson).

När den fantastiskt snälle penningmagnaten KO delar ut ”gåvor” till kommunen eller universitetet, vill han framstå som en välgörare men ingen ifrågasätter att dessa ”gåvor” har sitt pris. I kommunens fall resulterar det i ett oönskat ”kulturhus”, som vi skall betala jättehyra för under  överskådlig tid och vad gäller universitetet så resulterade gåvan i, (förutom att han blev hedersdoktor) att han får hyra ut nybyggda lokaler vid konst- och designhögskolan. Kommer han att vinna eller förlora på sitt ”generösa” sinnelag?

Om ett kommunalt eller statligt bolag skulle tillskansa sig den makt som Balticgruppen har, skulle marknadskrafternas vänner skria i högan sky. Om en privatperson gör det blir han mer eller mindre hjälteförklarad?

Ska alla större beslut som kommunen gör i framtiden gå genom Balticgruppen nu eller har vi någon demokrati kvar. 

Undrar / Per