Nedräkningen har börjat………..

 

Man kan tro att det blir lättare andra gången, den myten kan jag slå hål på direkt! Det är värre!

Den 12 sept 14.00 är det dags igen, möte med FK och AF, omutförsäkras! Jag vet nu vad det betyder, tre månader absolut helvete, tre månaders förnedring. Jag önskar att jag inte visste hur det går till, jag önskar att jag slapp höra ord som "frivilligt" .

 Jag orkar inte höra ord som " Det kommer att gå bra" " Du är stark" " Det här fixar du"

Nej, det kommer inte att gå bra, för jag vet vad som väntar, jag vet att jag måste vara medgörlig fast jag vill skrika rakt ut, jag vet att jag måste behålla lugnet fast jag vill riva hela rummet. Jag vill slåss, jag som inte ens kan trampa på en myra! 

Fyra dagar kvar och mitt enda försvar är att stänga av mig, något jag lärt mig tidigt! Poff, inga känslor! Iskall yta, tom blick, statisk röst! Rör mig inte, rör mig inte! Stå upp för mig istället, var min röst, säg det jag inte klara säga!  Ytan är perfekt, måste vara det !

Känns som att vänta på ett nackskott! 

Så Herr Reinfelt ser det ut, kan du föreställa dig vad som händer de människor som inte längre har någon röst? Kan du det?

Mitt i detta måste jag vara rationell, försöka förstå hur jag skall få pengar till hyran, hitta utvägar, be om hjälp, be om lån för min överlevnad, tillhöra samhället!

Mitt i detta har jag väntat nio månader på att få träffa en läkare, inte för att läka och bli stark, utan för att få korrekta utlåtanden!  Intyg handlar det numera om! Det är allt! Rätt intyg!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nedräkningen har börjat…….

 

 

Etiketter:

6 kommentarer

  1. Christine Holmberg

    Obehaglig läsning!
    På det viset att jag känner igen mig till fullo.
    Du har på ett utomordentligt sätt satt ord på hur det är. Fantstiskt duktig på att uttrycka dig!
    Och jag tänker inte komma med några klämkäcka tillrop, mer än stå ut! Häng i. För du har egentligen inget annat val. Du måste kämpa för dig själv. Det är j-t tufft men vi har inget val.
    Har du någon som kan följa med dig på mötet? Det är ett bra råd, dels för sin egen styrka, dels för att man är två som hör, dels för att det faktiskt kan göra skillnad i bemötandet – egen erfarenhet. Så är det inte längre två mot en halv för det är så det känns iaf för mig när jag varit på möten, det blir mer jämlikt om även din sida är två.
    Stor kram!
    /Christine

  2. litentanta

    Jag ska söka om förlängd sjukp. 1/10. Håller med dig, det är inte lättare att hamna i ”helvetet” en andra gång, det börjar kännas än värre än förra gången… Hoppas på läkartid för nytt intyg, hoppas på att min fina, tro det eller ej, jag har en väldigt bra handl. på fk, förstår och hoppas att det finns en morgondag.
    Vet inte om det är läge att hålla tummarna för dig, känns så banalt liksom, men jag HOPPAS med stora bokstäver att det kommer att bli så smärtfritt det bara kan bli. Och bra, rätt kanske man borde säga?

  3. mellanrummet

    Hej Ann.
    Tack för att du skriver, tack för att du berättar. Tack för att din röst hörs bland oss många andra som bara viskar i tron om att vi inte är värda mer.

  4. Ann Brehmer

    Svar till litentanta (2011-09-08 13:58)
    Tack för att du läst och hoppas det löser sig för dig också! Vi måste hålla ihop och hjälpas åt! Har flyttat upp hit från Stockholm och bemötandet är helt annorlunda här, jag får gå dit med vetskap om att vi är många som drabbats, att vi kan om vi hjälper varandra! Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.