Framtiden(s) Vilhelmina – valkampanjen torde börjat

Av , , 4 kommentarer 63

I reklambladet Vilhelminaaktuellt, nr 15, kan man läsa att ”Socialdemokraterna i Vilhelmina satsar på en bra förskola, grundskolan och ett gymnasium i toppklass”. Två exempel här nedan ska söka belysa satsningen

Exempel 1. Grundskolan – Flytten av 6:orna från Volgsjö skola till Hembergsskolan

I en insändare i VK/”Ordet fritt” den 13 april, redogör utbildningsnämndens ordförande Viveka Abramsson (s) för beslutsgången i frågan om att flytta årskurs 6 från Volgsjö skola till Hembergskolan.
 
Saken framställs som om Alliansen i Vilhelmina och kommunlistan Politiskt Alternativ (PA) har olika förslag som inte är gemensamma och pekar åt olika håll. Det kan inte vara mer fel. Dessutom framställs saken som vore det enskilda färdiga förslag. Märkligt är också att Viveka Abramsson själv reder ut konsekvenserna av förslagen så de kan avfärdas utan att sättas i det större sammanhanget frågan förtjänar. Självklart blir det då förslag i kölvattnet, i nämnden, när (s)-majoriteten ska avgöra frågan på sammanträdesdagen den 10 april och på så vis förpassar ett enigt återremissyrkande till papperskorgen.
 
Oppositionen var nämligen samlad i frågan och understödde samma återremissyrkande med fördjupad beredning som skulle se över flera möjligheter och alternativ, därtill med fullödiga risk- och konsekvensanalyser. Och till nämnden den 10 april fanns ingen beredning bilagd. Att i (s)-bloggen och debattinlägg framvisa fördyringar, var inget som fanns på pränt eller prissatt på nämnden den 10 april. Detta har tillkommit i efterhand (men inte prissatt heller). Argument som kunde ha konkretiserats och preciserats genom en återremiss.
 
Volgsjö skola byggdes som en treparallelig skola men nyttjas i dagsläget som en tvåparallellig skola. Man kan säga att sex klassrum är omdisponerade. Där nyttjar särskolan två (2) klassrum och fritidsverksamhet två (2) klassrum. Att omdisponera och/eller förtäta lokaler för att frilägga två klassrum är således ingen praktisk omöjlighet alls – om viljan finns, men ska jag vara ärlig så tror jag inte viljan finns, på samma sätt som många vid föräldramötet uppfattat att flyttfrågan redan var avgjord och inget att diskutera. Inkomna skrivelser till nämnden understryker detta.
 
I sammanhanget måste nämnas att det är märkligt att bara 5:ornas föräldrar bjöds in till möte, för det handlar lika mycket om övriga berörda barn, som idag går i årsk 1-4, och deras vårdnadshavare. I sin förlängning undrar nog många skolbarn på Volgsjö när de ska få tycka till. Skollagen och läroplanen lägger idag stor tonvikt på delaktighet och medverkan kring planering av skolverksamheten. Har skolråd, elevråd, och eleverna i stort fått tycka till om flytten av årskurs 6 till Hembergsskolan? Knappast! Flytten är också skolledningens förslag och det vore på sin plats att verksamheten och lärare fick komma till tals i frågan. Och vill Viveka Abramsson göra frågan till ett angrepp på Hembergskolan (se Maria Kristofferssons blogg), på personalen och ungdomarna där, så gör hon det väldigt enkelt för sig. Saken är inte svartvit och måste tåla att nyanseras och diskuteras.
 
Att göra en ”mjuk övergång” för 6:orna kan innebära motsatsen i verkligheten. Skolbarnen kastas in i en miljö som inte är tillåtande för lek och stoj, utan till en tonårsvärld där vuxenlivet ska speglas tidigt och subkulturer knackar på dörren. Innanförskap och utanförskap kan accentueras onödigtvis. Utemiljön är bristfällig för mellanstadieelever och det handlar om upplevd trygghet och att få vara sig själva, få vara barn i ett skede då barnen är på väg in i tonåren.  Genom elevhälsoteamet och enkätundersökningar vet vi att den psykosociala situationen för inte så få barn är betungande och att skolan har fler barn än förr med stöd- och assistentbehov. I gränslandet till högstadiet finns en större utsatthet idag. Det går inte blunda för. Klimatet kan vara hårt och attityderna likaså, synnerligen i högstadiet. Skolsköterskan på Volgsjö avråder tillika från en flytt. I ljuset  av detta bör man definitivt närma sig försiktighetsprincipen. 
 
Givet lokalerna i Volgsjö kan man möjligen få en lösning utan att ens behöva flytta 6:orna. Det finns även alternativa möjligheter som flytt av fritids eller särskolan. Alla dessa alternativ ville en samlad opposition utreda och konsekvensbeskriva. Ej att förglömma, det fanns en splittring i (s), då oppositionen stöddes av en socialdemokratisk ledamot. Nej, det var verkligen inte en enig nämnd som tog beslut. Valmöjligheterna ville dock majoriteten undanröja till varje pris.
 
Ytterligare en viktig aspekt är den nya läroplanens (Lgr11 från år 2011) tydliga markör på en traditionell stadieindelning för mellanstadium med årsk 4-6. Lärarutbildningen är idag återanpassad till denna modell med låg- och mellanstadielärare. Det är därför anmärkningsvärt, efter 1994 års läroplan med uppnåendemål för årsk 5 samt 9, att Vilhelmina kommun tänker återgå till en modell som nyss blivit utrangerad. Kunskapskraven ställs vid årsk 3,6 och 9. Ingenstans finns våra pedagogers, våra lärares syn på flytten av 6:orna till Hembergsskolans högstadium. Varför tillåts inte lärarna redogöra för hur de ser på de sociala och pedagogiska konsekvenserna? Förmodligen för att det inte är önskvärt sett från skolledningen eller den politiska majoriteten. Det är högst beklagligt.
 
Kommunalrådet Åke Nilsson påstår i (s)-bloggen att oppositionen inte har några förslag (i några nämnder eller styrelsen) utan är oinsatta och närmast vill okynnesåterremissa. Begär man en meny av förslag och konsekvensbeskrivningar från förvaltningen, då går däremot beslutfattandet av sig själv. Men vill man se återremiss som hinder för utveckling, är det snarare sinnebilden för hur vissa ledande socialdemokrater ser på sitt eget uppdrag och ansvar. Oppositionen velar, menar Nilsson som verkar föredra att ta beslut på lösan grund hellre än ett väl utrett förslag med valmöjligheter. Barnens bästa i centrum, även kallat BBIC, är dock politikens uppdrag. Och ”velar” oppositionen så hindrar man tydligen utveckling. Om detta flyttförslag är utveckling, eller snarast ett led i en avveckling, tål verkligen att syna och diskutera.
 
För den nya föreslagna grundskoleorganisationen f-5/6-9, klubbades så vitt jag förstått i utbildningsnämnden den 10 april. Vilket underlag och konsekvens-beskrivningar fanns inför detta beslut? Eller kom det precis som årsredovisningen för UBN, nerdimpande vid sittande bord? En ny skolorganisation f-5/6-9 blir med stor sannolikhet ett led i processen i att flytta in 6:orna från byskolorna Nästansjö, Latikberg och Malgovik. Spräcker man mellanstadiet i byskolorna, är avvecklingen av skolorna Nästansjö och Latikberg definitivt en långsiktig följdverkning. Där småbarnsskola årsk 1-3 lätt blir ett led, ett tidsbegränsat kapitel, då barnfamiljer börjar överväga flytt eller välja annan ort för boende och familjebildning. På fem sex år kan lampan vara släckt.
 
Därför är frågan om flytt av 6:or till Hembergsskolan och den märkliga omorganisationen till f-5/6-9 av en betydlig större dignitet, för det kan även handla om byarna och bygdens framtid i Vilhelmina.  Om detta finns föga eller ingen debatt.
Vilket Vilhelmina vill vi ha, en kommun med en levande landsbygd och byar med framtidstro eller en centralort med stordrift som motto, med en skogsöken kring?  Det känns i sammanhanget som om barnen håller på att bli spelpjäser i en logistikövning där kostnadsminimering av lokaler styr över allt.
 
Min uppmaning till alla vilhelminabor, som har tankar och åsikter om en flytt av 6:orna från Volgsjö skola till Hembergskolan, bör förmedla dessa till förvaltningsledningen och ordförande i utbildningsnämnden. Samtidigt är det definitivt läge för en debatt, om byarnas överlevnad och bygdeutveckling i Vilhelmina kommun. Är det inte dags att se till att resterande bya-nodpunkter, som finns kvar i kommunen, ges både stöd och resurser för att kunna utvecklas och minska stagnationen? Eller handlar att ”satsa” endast om tätorten?
 
Exempel 2. Förskoleverksamheten – a) Arbetsmiljöproblem, b) utbildningsnämndens nya ledningsorganisation
 
a) När förskolecheferna under vintern inlämnat en skrivelse, vad de betecknar för orosanmälan, för allvarliga brister i arbetsmiljön i förskolorna i Vilhelmina, kan man notera att saken slutligen diskuteras i Utbildningsnämnden utan åtgärd, även om verksamhetsansvarig för förskolan ansåg att åtgärder bör tillses. I nämnden torde således problemen avpolletterats. Hade man tagit ärendet på allvar hade nämnden vänt sig till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige.
     När ärendet senare föredrogs som ett tillsynsärende, i kommunstyrelsen som har ett övergripande ansvar för kommunens verksamheter, dök en uppsjö av förklaringar upp. Men främst ansåg många att det inte förelåg några problem. Det var betydligt lugnare än vad alla tror, det kunde man se genom tidsregistreringssystemet Tempus som vissa politiker har tillgång till (lämpligt eller inte kan diskuteras i sig). Kommunstyrelsens ledamöter i stort, visste minsann bättre än förskole- och verksamhetscheferna. Det här var ett exempel på hur majoriteten arbetar för att satsa på en bra förskola.
 
b) Kritiken har inte varit nådig gällande den nya ledningsorganisationen, från verksamheterna och verksamhetsansvariga, mot dels utredningsprocessen, dels hur den nya föreslagna ledningsorganisationen skall konstitueras. Insyn och delaktighet var initialt minimal (eller snarast obefintlig), trots de lagkrav som existerar. När man väl fått till en risk- och konsekvensanalys för verksamheterna, blir det uppenbart att  både processen och slutresultatet sågas. Kritik riktas både mot den politiskt tillsatta utredningsgruppen och förvaltningschefen. Gör om, gör rätt, var budskapet. Men i massmedia och faktiskt även sociala media har det varit tämligen tyst kring detta.
   
Jag har läst inkomna risk- och konsekvensbeskrivningar och förundrats över den drivande tanken att ta bort så många mellanchefer som möjligt, och förundrats över att besparingsivern gått så oerhört långt. Parallellt har utredningen inte fullt tagit hänsyn till de omfattande krav som idag den nya skollagen och läroplanen (för skola och förskola) ställer på rektorer och verksamhetsansvariga. Det är f.ö. ett lagkrav att man utvärderar tidigare omorganisationer, för förskolans vidkommande sjösattes den 2009, men något utvärdering har ändå inte skett, trots alla påpekanden. Istället väljer man att alla förskolechefer blir direkt underställda förvaltningschefen, utan någon sammanhållande övergripande verksamhetschef.
     Ett tämligen omfattande administrativt ansvar läggs nu över på förskolecheferna som redan har det svårt att hinna med sitt pedagogiska ledarskap i verksamheten. Parallellt får förvaltningschefen utökat ansvarsområde som inte heller konsekvensbedömts. Förskoleverksamheten såg med bekymrade ögon på den föreslagna organisationen, då man redan har en ansträngd situation. Ledarskapet är snarare något som många anser borde stärkas, och istället försvagas det avsevärt.
Den nya ledningsorganisationen är således under all kritik, för förskolans vidkommande. Majoriteten satsar inte utan försvagar i praktiken förskoleledningen. Annonsen med fagra ord, i Vilhelminaaktuellt, betygar att nu har valkampanjen inför 2014 har börjat. För det kan ju inte på allvar handla om satsningar nu, utan om tiden efter den förmodade valsegern hösten 2014.