Säkrandet av byaavvecklingen fortskrider – Latikberg nästa

I lördagens Folkblad (1 mars) kan man läsa att kommunalrådet Åke Nilsson anser att kostnaden inte är motiverad för att fortsätta driva både Latikberg skola och förskolan Myltan. Nilsson framkastar i VF siffran 600 000 kr för ombyggnationer av en samlokalisering, när den i handlingarna till kommunstyrelsen är 808 500 kr. Att en upphandling av den hårt beskurna kravspecifikationen (som kommer utvidgas med stor sannolikhet) kan hamna på det tredubbla eller mer, borde vara den aktuella frågan på tisdagens kommunstyrelse.

Att ordförande i utbildningsnämnden Viveka Abramsson inte intervjuas förvånar inte. Kommunalrådet tar gärna alla facknämndernas ärenden på fullmäktige. Jag erinrar mig Abramssons mening från ett gruppfullmäktige: om vi bara hade modet att lägga ner Dikanäs skola. När ”olönsamhet” för skolenheter är vid handen, handlar det bara om politiskt mod. Var samhällsansvaret ligger för hela kommunen, ligger tydligen i den politiska risken att ta ”obekväma” beslut. Samtidigt som annat, långt från kärnverksamheterna, får kosta miljoner på tätorten. I tätorten, där valdistrikten väger tungt och ofta avgör valresultatets utfall.

Att sedan socialdemokraterna backar på förstatligande av skolan, kan bara betyda att man inte tror sig kunna (eller vilja) påverka frågan i riksdagen. Och där väva in en glesbygdspolitik och kräva rättighetsaspekter i skolsystemet. Men inte. Det verkar inte motiverat att driva en sådan nationell politik. Kanske är det modet som saknas. Landsbygden ska sitta gisslan i det nationella ”solidariska” systemet – skollagens krav enligt 1 kap §§8-9 (lika tillgång till utbildning & likvärdig utbildning) – och ett ekonomiskt bakbundet kommunalt självstyre. Byaskolsavvecklingen i länet som helhet förskräcker.

Man kan fråga sig varför kostnaden för den ursprungligt tänkta ombyggnationen i Latikberg aldrig understeg 2 miljoner kronor (trots två omtag från Riksbyggen). En ombyggnation som härrörde ur ett förslag som både skolverksamheten och förskolan såg som möjligt, förslag 1 (det vänstra). Det senare, förslag 2 (det högra) kastades in från sidan av teknisk chef för att undslippa ventilationskostnader. Förslag 2 utgick överhuvudtaget aldrig från verksamhetens lokalbehov och krav. Oerhört pinsamt!

(på bilden: förslag 1 89m2 till vänster, förslag 2 73m2 till höger)

Sedan det här skitförslaget kom, har både föräldrar och personal farit illa av ovissheten och oklarheterna. Att brdriva verksamhet enligt förslag 2, anser flera kan innebära en överhängande risk för fysisk och psykisk ohälsa. Är förskolechef Ingela MacLellan medveten om detta när hon i VF understryker att lokalerna måste anpassas på rätt sätt? Förordar MacLellan förslag 2? Vore intressant att veta. Eftersom detta ”papperskorgsförslag” klubbades i utbildningsnämndens arbetsutskott den 17 februari och nu ska tas i kommunstyrelsen den 4 mars. I ärendebeskrivningen är det utbildningsnämnden och inte dess arbetsutskott som äskar medel. Kommunstyrelsen ska väl luras att tro att nämnden i sin helhet har tagit beslut, men så är icke fallet.

Att man bedrivit verksamhet med ett fåtal barn i förskoleklass har varit på nåder i Latikberg skola, då ventilationen bedöms undermålig, av miljö- och byggchefen vid MBN, och omöjligt kan tillgodose det behov som krävs för en förskoleverksamhet i lokalerna. Previa har inventerat Latikberg skola och uttalat att självdragsventilationen är obefintlig (allrum förskoleklass) och ny installation krävs i lokalerna. Previa understryker vad Arbetsmiljölagen kräver:

”I de allmänna råden till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning sägs det att för lokaler där personer vistas mer än tillfälligt kan det behövas ett uteluftsflöde på 7 liter per sekund och person vid stillasittande arbete samt ett tillägg på 0,35 liter per sekund och m² golvarea”. AFS 2009:2, §§16-25.

Trixandet med Plan- och bygglagen (PBL) och ”ny verksamhet” hit eller dit i skollokalerna för att slippa fläktstyrd ventilation, faller dock på eget grepp då Arbetsmiljölagen ställer krav. Understrykta av Boverkets Byggregler (BBR) BFS 2011:6, kap 6:2. Går man till botten med detta, kräver än fler utrymmen av skolbyggnaden nyinstallation av ventilation. Förmodligen med kostnader kring miljonen eller mer.

I en bilaga till kommunstyrelsesammanträdet den 4 mars, framträder än fler brister bl.a.

• I beredningsuppdraget ingick inte att tillgodose rekommendationen om 7,5 m2 yta per barn för en god inomhusmiljö. Angivna lokaler har 73,6 m2 och innebär att endast 10 barn bör vistas i lokalen. Omräknat från antalet inskrivna barn krävs en yta på 135 m2. Ungefär vad man har på förskolan Myltan idag. [Noterbart är att förskolan Regnbågen har 10m2 yta per barn, jämställd syn?]
• Handikappanpassning samt upprättande av konsekvensbeskrivning/analys för förskolan Myltans verksamhet ingick inte i uppdraget.

Granskar man ekonomiska konsekvenser, upprättade av förvaltningschefen för utbildningsnämnden, förespeglas att samordning av personal/fritidsverksamhet ska ge 100 000 kr/år. Ytterst tveksamt då verksamheten inte ändras till sin organisation utan endast byter lokaler. Besparingar i avskrivningar om 46723 kr är ett nollsummespel. När Myltan avyttras efter förskoleflytt sker restavskrivning som belastar resultatet kommunekonomiskt lika negativt. Minskade driftskostnader är i reella termer cirka 200 tkr och inte 350 tkr. Och totala notan med ventilation och utemiljö mm, säkert över 2 miljoner kr. Är detta att utnyttja lokaler och resurser mer effektivt?

När förskolechef Ingela MacLellan i VF säger att hon inte är orolig över vad som är på gång, så gör det åtminstone mig orolig. För vad verksamheterna och utredningar tydligt markerar, verkar inte (s)-politikerna bekymra sig nämnvärt över utan man följer slaviskt valprogrammet – samordna. Annat vore väl att svika både väljare och byar. Förespeglande stora besparingar och låga investeringar. I verkligheten tvärtom. I Nästansjös samlokalisering blev notan den dubbla mot budgeterat och blickar vi mot Saxnäs är kostnaden budgeterad till 1,7 mkr. Miljonerna tickar iväg och socialdemokraterna i Vilhelmina måste tycka ett det är synnerligen välmotiverat och väl hushållet projekt. Säkra byaskolornas framtid. Går investeringskostnader om låt säga 2,5 mkr att motivera i Latikberg?

(här nedan visas förskolan Myltan med 164 m2 i bottenyta, 22m2 vindsförråd, med en mängd nödvändiga utrymmen, förråd, väldisponerad toalett, personaltoalett mm., ej att förglömma, en fantastisk vindskyddad uteplats i sydläge där alla kan sitta under tak)

Kostnaden för att driva två lokaler går inte motivera, ekar Åke Nilssons svar. Det handlar inte om att det inte går. Kommunalrådet vill inte motivera det. Vill inte försöka. Allt talar sitt tydliga språk om hur glesbygden och byarna värderas. De är inte lönsamma. De kostar för mycket. De prioriteras inte. Vad får Latikbergborna (och övriga i upptagningsområdet) för sina skattepengar? Vad är det kommunen har gjort för en levande landsbygd i denna del av kommunen? En avvecklad by på ett decenniums sikt, vad betyder det samhällsekonomiskt för Vilhelmina kommun? Ett otal förlorade invånare därtill skattebetalare. Men det syns inte i nästa eller nästnästa års budget.

Vad motiverar en flytt av förskolan när inte ens lokalerna är tillfredställande från arbetsmiljö- och kvalitetssynpunkt? Projektet är inte lönsamt på tio-tolv år. Med otillräckliga lokaler för skolan är det tveksamt om en f-6 skola kan upprätthållas. Fast majoriteten vill skruva tiden tillbaka och införa f-5 organisation när nya läroplanen, liksom lärarutbildningen, är tydligt stadieindelad f-3,4-6, som förr om åren. Och skicka eleverna på ett antal ämnen till tätorten istället för att se möjligheten att blocklägga i schemat (en tjänst har redan sparats in). Så vad händer efter en tid, förmodligen en f-3, s.k. småbarnskola. Och med för få barn, en än mer överhängande risk för nedläggning om ett antal år.

Ärendet är på inga villkor färdigt, skickar Kommunstyrelsen inte tillbaka det till Utbildningsnämnden, då tar man inte sitt ansvar, inte heller sitt övergripande tillsynsansvar enligt reglemente och kommunallag. Förutsättningar måste vara så bra att kommunen och verksamheten kan garantera barn och föräldrar en bra kvalité på förskolans pedagogiska innehåll och arbetsmiljö. Där är vi definitivt inte i dagsläget, i beslutsprocessen, i rådande förslag.

Allt detta summerar jag som en påskyndad bya- och bygdeavveckling snarare än stöd för landsbygdens och byarnas väl och ve. Jo, jag vet, det finns de som anser att kvalitet inte anses upprätthållas och att kostnaderna är för höga. Jag pekar på riksdagen och säger förstaliga skolan. Men som nu är, Vilhelmina är dess byar, bara fem stycken ”nodpunktsbyar” kvar. Och dem anser jag vi ska stötta till dess det inte är pedagogiskt försvarbart och då Skolinspektionen säger stopp. Att allt ska förläggas till plassen, är väl känt, från flera rektorers håll genom åren. Lägger inte politikerna ribban går avvecklingen därför per automatik.

Men genomgående för skolorna i Nästansjö och Latikberg, är rädslan, både från föräldrar och personal, att anpassar man sig inte nu, blir det varken f-6-skola eller småbarnsskola, utan värsta farhågan är nedläggning. I Nästansjö uppstod en febril aktivitet från föräldrar och personal som gemensamt tog fram förslag och lösningar (i egentlig mening utanför linjeorganisationens beredning). Och majoriteten pekade normerande, men det här är ju byns förslag till lösning. Ifrågasätter ni det? Så vad skulle en opposition säga utan att trampa berörda Nästansjöbor på tårna? Samma sak med Latikberg, man vill där inte på några villkor förlora skolan.

Åke Nilsson undrar i VF vad alternativet är, att skjutsa barnen ända till Vilhelmina? Alternativet är övertydligt med ”besparingar” som inte betalar sig på ett decennium. Men man måste även beakta en svag befolkningstillväxt, därför kan man mycket enkelt låta bli att göra någonting. För en tid. Ett moratorium. Låt Latikberg skola och förskolan Myltan vara intakta och ges förslagsvis tre år till. Sedan omprövar man frågan och anpassar eventuellt byggnader efter mindre behov men samma krav (och kära politiker, för hela fridens skull, utred vad verksamheterna förordar och godkänner). För det här haveriet är ingen vinst för någon. Bara en förlust för Latikberg och dess omnejds befolkning. Och då en förlust för kommunen som helhet.

Jag är den förste att anmäla kommunen och skolan till arbetsmiljöverket så snart ett beslut är fattat. Kostar det en miljon extra, så är det inte mitt ansvar. Det skulle ingått från början till slut. Att den här veritabla katastrofen släpps igenom av utbildningsnämndens arbetsutskott och förvaltningsledningen är en skandal. Men helt normalt i Vilhelmina. För det handlar inte ens om att hålla budget och spara, utan ge sig in i kontraproduktiva projekt som varken ger besparingar eller ökad kvalité i den pedagogiska omsorgen. Och inte heller säkrar byskolorna, för majoritetspolitiken har glömt att säkra framtidstron genom att till varje pris genomdriva sitt valprogram. Hujedamej!