Det stormar kring vindkraften – där tornen reser sig – men aldrig i maktens boningar

vindkraftturbulens Vattenfall foto Christian Steiness

Missnöjet kring vindkraften har tagit fart då utbyggnaden av storskalig vindkraft gått rasande fort med en vidd av konsekvenser som inte verkar nått riksdagshuset. Nog trodde många att ett visst lugn skulle infinna sig när en parlamentarisk Energikommission aviserades i januari i år, men regeringen kunde trots detta inte låta bli att forcera fram promemorian Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020 den 11 februari. Avsiktsförklaringen går inte att ta miste på, Alliansen, Vänstern och SD har redan förpassats till läktaren. Subventioner borde rätteligen kallas bidrag och konkurrensförvridande, men i arbetslinjens Sverige är glesbygden och naturen städernas klimatslavar. När inte dagens subventioner för olönsam vindkraft räcker till måste subventionerna (dubiöst statsstöd) öka ytterligare. Som konsumenternas elräkningar sedan saltas med.

När kommunkonglomeratet SEKAB skapade rubriker 2009 med sina sockerrörsplantageplaner i Tanzania, benämndes det som ”nykolonialism” eller ”klimatkolonialism”. I Sverige nicegreenandfucktherest-stämplar man mycket som ligger bortom städernas synrand och den politiska eliten ryggdunkar sig själv med biblisk hybris. För vi, Svea rike, är bäst i klassen. Väljarna ger betyg i årskurs fyra varje mandatperiod, men när konsensus blir betongaktig över blockgränserna, röstar man bara på konservering av kolonialvarorna, timmer, malm, vattenkraft, förblir gratis basnäringar att suga musten ur. Som plåster på såren kan bonnläpparna bli ännu mer exploaterade. Generositeten blåser allt mer och fler. Vi får återkomma till ödesfrågan om storstäderna är ekologiskt ohållbara (städerna i världen släpper ut 70% av all koldioxid) och alltmer uttalade krav på avveckling av storstäder år 2099 (exodus – en svår nöt för Miljöpartiet att knäcka).

I Sveriges radio (12/2 2014) uttalade professor Harry Frank, vid Kungliga vetenskapsakademiens energiutskott, att Sverige inte behöver mer vindkraft, understrykt att vi redan exporterar mycket el. En utbyggnad skulle förvärra genom ännu större elöverskott som måste passera till utlandet, dessutom subventionerat, menade Frank. Politisk tystnad följde. Trögheten i opinionsbildning och offentlig debatt, beror uppenbarligen på att få partier/politiker på riksnivå har modet att ifrågasätta vindkraften som energislag eller kvantitetsmål om förnyelsebara energikällor (samt vad som kan sägas vara reellt förnyelsebart). Å ena sidan, med de lokala miljökonsekvenserna är det anmärkningsvärt, å andra sidan är det främst landsbygden som drabbas. Och har inte drabbad lokalbefolkningen stöd från kommunpolitiken, då rullar utbyggnaden som på räls. Desperata avfolkningskommuner famlar efter halmstrån. Känns det igen?

Minns någon att Socialdemokraterna och Miljöpartiet gick till val på att skrota det kommunala vetot vid vindkraftexplotering? För att minska trycket på lokalpolitiken och kommunalråd - och underlätta utbyggnad. Storebror hade talat. De stora skogsbolagen vädrar samtidigt morgonluft, SCA, StoraEnso, Sveaskog, Södra… ser dollartecken snurra tillsammans med Arise Windpower, Vattenfall, Swevind… Staten och kapitalet i samma båt. Med utländskt riskkapital på stark frammarsch. Känns det igen? I Lappland med omnejd skulle man kunna kalla den nya epoken för baggböleriets andra andning. En motståndsrörelse är dock född i Ångermanland: http://snurrigt.vildavastra.se/

Vindkraftdemonstrationen i Ramsele häromveckan http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6093996 signalerade en ny epok. Verklighetens folk visar att rikspolitikens partier inte representerar landsbygden och att nationell glesbygdspolitik är död. Manifestet, bakgrund, synsätt och Krav-på-vindkraftsmoratorium-rev-6, ett utbyggnadsstopp i Västernorrlands och Jämtlands län, är läsvärt för den som vill fördjupa sig och rentav kliva på ett annat tåg.

Mångfaldsfattiga tall- och granåkrar kan nu utökas med vindkraftindustri som minskar koldioxidsänkan lokalt (beroende på grad av kalavverkning av skog), exploateringen ger betydande och långväga bullerpåverkan på djur och människor, djurlivet decimeras. Besvärande ljusreflektioner och skuggeffekter uppträder, inskränkning av allemansrätten, risk för iskast stora delar av året, förstört naturskydd i de fall man tillåter exploatering invid eller rentav i naturreservat och/eller Natura-2000-områden. Störnings- och utestängningseffekter förstärker kumulativt för rennäringen. Stora jaktområden kring vindkraftparkerna betraktas som förstörda. I södra Lapplands östra del påverkas även ambulanshelikoptertransporter med längre färdväg vid låga molnbaser och negativ påverkan på patientsäkerheten. Flygsektorerna (MSA-ytor) kring flygplatserna påverkas t.ex. i Vilhelmina och Lycksele. Förstörda upplevelsevärden, prisfall och osäljbara fastigheter flera kilometer från storskaliga anläggningar följer. Folk kommer att flytta från exploateringsområden och folk återvänder inte. Vad gör då kommunerna i dessa områden? Man säger ja och amen till det mesta. Den sista vildmarken och besöksnäringen lär inte få det lättare. Flyttlasspolitiken har fått ännu ett ansikte

Föreslår man revidering av en kommunal vindkraftplan, anpassad enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för bullernivåer, hamnar det lätt i papperskorgen. Till och med beslutat i Vilhelmina kommunstyrelse (2012-11-07, protokoll s.5-6), då miljökonsekvenserna uppmärksammats i fallet Stöttingfjället, men uppdraget försvann spårlöst (sic!). Vilhelmina, Åsele, Dorotea, Lycksele och Storuman har alla kommunala vindkraftplaner som idag inte tar hänsyn till Naturvårdsverkets regelverk och krav i känsliga områden med lågt bakgrundsljud. Storskaliga parker ger dessutom interferenseffekter, förstärkta ljudnivåer i vissa frekvenser och rentav entoniga ljud, konstaterat på många kilometers avstånd, bortom alla kalkyler. En grundlig utvärdering och ett lokalt moratorium är därför högst angeläget. Understruket av en förestående ratificering av urfolkskonventionen ILO-169.

vindkraftdiagram balansområden Sverige en vecka i februari

Storskalig vindkraft breder ut sig i landet men är volatil, svängningarna är stora över dygnet, av installerad effekt beräknas en tillgänglighet om endast 6%. Även om utbyggnad sker över hela landet (se diagram ovan, 7 dygn i febr -13) så kommer stora svängningarna kvarstå. Vindkraftproduktionen når snart årliga 15 TWh. Oavsett nivå intensifieras den förödande korttidsregleringen (flödesändringar inom dygn eller tätare) av vattenkraften, liksom spillvatten kan tvingas släppas utan elproduktion. Reglerbehovet (balansering i elnätet nationellt) och variationen ökar, med ökad miljöförstöring i de reglerade älvarna. Tvärtemot alla mål om förbättrade akvatiska miljöer – ”god ekologisk status” förblir ljusår bort i många vattensystem. I dag vet vi att effekttopparna nationellt är problemet, inte elbrist. Men i vilken grad de akvatiska miljöerna försämras utreds inte. Problemet tigs ihjäl. Utan nya former/energislag av reglerkraft, eller förstärkta transnationella förbindelser för import/export, är det våra redan svårt ansatta reglerade älvar som får ta skadorna för ytterligare utbyggd vindkraft (nedan ett 50-dygnsdiagram över flödesförändringar, läs korttidsreglering, från ett vattenkraftverk i Indalsälven, jan-feb -10)

 

korttidsregleringsdiagrammet 50 dygn jan-febr 2010 vattenkraft indalsälven

 

Skälen till ett moratorium och en utvärdering av vindkraftsutbyggnadens konsekvenser är således många. Inte minst för att Vattenfalls livscykelanalys visar att ett vindkraftverk under sin livstid är allt annat än klimatneutralt. Per producerad kWh produceras 15 gram koldioxidekvivalenter (CO2e), tre gånger mer än kärnkraft (5g/kWh) och cirka 60% mer än vattenkraft (9g/kWh). 

[En parantes. Elimineras uran som bränsle och utbränt högaktivt kärnavfall blir bränsle i generation  IV-reaktorer, då skulle vindkraft släppa ut uppskattningsvis 15 gånger mer koldioxid(e). Återigen, varför inte utveckla generation IV och V, sluta bryta uran och begränsa atomsoporna radikalt och reducera slutförvaringstiden från 100000 år till 500 år eller ännu mindre? Politikens beröringsskräck borde frikopplas från en kärnkrafttyp (generation II) som är pensionsfärdig. Och framför allt se till att kärnkraft kvarstår som en statlig angelägenhet främst. Om en koldioxidskatt utgår från ett förhållande 1:15 är det mer än uppenbart att vindkraften måste beskattas hårdare och ges högre kostnader. Slut parantes.]

Avslutningsvis. Det har varit känt tämligen länge att stora vindkraftparker bromsar upp luftmassorna och på så vis påverkar klimatet lokalt, bl.a. genom att temperaturen ökar. Vad som framkommit på senare tid, är att påverkan även kan ske globalt. Parallellt, den kraftiga strömbildningen påverkar luftlagren i atmosfären (se bild överst i inlägg, Vattenfall, foto Christan Steiness) med turbulens, virvelbildning, men även dim- och molnbildning. I takt med att kraftverkshöjd och rotorstorlek ökar, ökar påverkan. Idag finns drygt 3000 större vindkraftverk bara Sverige och globalt hundratusentals.

Människor har fascinerats av fenomenet ”fjärilseffekten”, som betecknar ett begrepp inom kaosforskning och kaotiska system. Begreppet bygger på teorin att en ytterst liten påverkan i en del av ett system kan få väldiga och oförutsägbara effekter i andra och avlägsna delar av systemet. En fjärils vingslag, på en annan kontinent, kan ha minimal påverkan på luftens strömmar, men ändå avgörande för att en orkan skulle kunna drabba en del av Europa eller Sverige, i ett senare skede. Idag skapar hundratusentals vindkraftverk massiv virvelbildning samtidigt som enorma luftmassor bromsas i samma process. Det är uteslutet att detta inte skulle påverka väder och klimat, lokalt såväl som globalt. Ökar antalet lågtryck, orkaner och tornados, kan det således finnas ett orsakssammanhang. En vetenskaplig modellering är ett oerhört komplext arbete, men med allt mer sofistikerade och detaljerade klimatmodeller finns i dag förutsättningar att applicera detta på forskning och simulering av stora vindkraftsystems påverkan globalt. 

Forskningsrönen från David Keith, Harvard University, har i ovan nämnda sammanhanget varit väldigt intressanta, dels för att energiuttaget i stora vindkraftparker är betydligt överskattade (absorption vindenergi och vindskuggningseffekt), dels för Keith´s teorier kring påverkan i klimatet lokalt såväl som globalt till följd av storskalig vindkraftexploatering. Keith´s och andra forskares fortsatta forskning måste följas noggrant framgent. Ett reportage i Jämtlandsnytt belyste http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/vindkraft-kan-paverka-resultatet

Skulle det visa sig att extremerna i väderlek, liksom i klimatförändringar, förstärks av omfattande global vindkraftproduktion, kommer mänskligheten tvingas överväga nya banor och andra strategier för s.k. förnyelsebara energikällor. Vind kanske är menad att blåsa fritt utan mänsklig konstruerad mekanisk roterande intervension. Utnyttjande av solenergin kan i det hänseendet vara en betydligt bättre ingång. I sig föremål för samma vetenskapliga komplexa  globala prövning. Samtidigt ser vi en rad nya spännande forskningsfält, t.ex. Carbon Engineering, för att hitta metoder att binda luftens koldioxid.

Det finns alltså en mängd goda skäl för ett moratorium, ett tillfälligt stopp, för fortsatt vindkraftutbyggnad, för utvärdering av hitintills driftsatt vindkraft, nationellt, kombinerat med en forskningsöversikt över lokala, regionala såväl som globala miljö- och klimatkonsekvenser. Sammanvävt med en socioekonomisk ansats med lands- och glesbygdsperspektiv på hållbar utveckling. Agenda 21 verkar  nämligen slumrat sött i inte så få kommuner.

I ett kommande inlägg ska jag försöka titta lite närmare på några lokala projekt i Södra Lappland, i backspegeln såväl som i kikaren. Storrotliden kommer då i fokus precis som Fjällberg och Stöttingfjället.

(Uppdatering 22/2, kompletterande statistik från Energimyndigheten produktionsvariationen vindkraft relativt installerad effekt 2013 PDF med en följande kommentar från bloggförfattaren)

15 kommentarer

  1. Göran Jonzon

    Vi vet att bara Norges och Indiens kända tillgångar på Thorium skulle räcka för världens energiförsörjning i ca 3600 år.
    Somliga geologer menar att 10 000 år är en fullt adekvad uppskattning.
    Indien som vi betraktat som ett u-land satsar stenhårt på high-tech och tror sig ha den första Thorium-breedern igång 2016 !
    Även om utvecklingen skulle dröja till 2020, anser jag att Sverige borde satsa på att bli medutvecklare av denna typ av 4:e generationens fissionsreaktorer.
    Säkerhetsmässigt skule de ligga i en helt annan klass än våra gamla högtrycks-kokarreaktorer.
    Att vi dessutom skulle kunna ta ut 10-faldt mer ur begagnat uranbränsle i en Thoriumhärd och nedkorta avklingningstiderna på det därmed 10-faldt minskade högaktiva avfallet, vore väl betydligt bättre lösning än att satsa på djupförvar i 100 000 år !
    Men så länge vi har rikspolitiker som liksom Annie Lööv avfärdar tekniken som varande ”en icke-fråga” för att Torbjörn Fälldin en gång i tiden fått för sig att ”Tjärnkraftn ska bort”, så länge klingar sakkunskapen ohörd inom rikspolitiken. Och så länge kommer energilobbyisterna att satsa sitt krut på att komma åt statsbidragsfinansiering av andra ineffektivare energiutvinningar.

    För övrigt ett mycket bra inlägg, för vilket vi tackar och bockar !

    • Tommy Streling (inläggsförfattare)

      Hej Göran,

      för att gå in på kärnkraftsparantesen, i inlägget, så är det som du säger, Toriumtillgångarna är betydande och tusenårsperspektivet ger respit. Fjärrstyrd gruvbrytning bådar gott så tillvida, men gruvtäckter, över- eller underjord, dras alltid med stora miljökonsekvenser, men många i Norge ser positivt både på toriumreaktorer och dito gruvor. Ett svenskt aktuellt omdiskuterat exempel är Norra Kärr i Grännatrakten där tillståndprocessen är klar för provbrytning av sällsynta jordartsmetaller (är för övrigt inte förtjust i att denna typ av exploateringsverksamhet ska bedrivas av utländska företag som nyttjar en extremt långtgående exproprieringsrätt genom en minerallagen som främst härrör ur svears behov). Närheten till Vättern (som även är vattentäkt), brytning genom dagbrott, omfattande kross och lakningsverksamhet, ger betydande lakvattenmängder och läckagerisker, damm ej att förglömma.

      Torium kan även blandas ut med anrikat uran och är på så vis vara en lösning att återanvända kärnvapenuran då man ska destruera kärnvapen, ett måste förr eller senare. Ett totalförbud av kärnvapen är angeläget men avlägset, sett till Rysslands beslut att byta hela sin arsenal som kan utplåna eller åtminstone kontaminera stora delar av jorden med minst sagt ödedigra följder. Att ens inneha massförstörelsevapen borde vara ett internationellt brott, ett brott mot mänskligheten.

      Inledningsvis, i händelse av inriktning mot generation IV, förbrukar man befintligt högaktivt avfall som bränsle och reducerar förvaring med en hundrafaldig faktor (250 enligt vissa) och mängden avfall i sig decimeras, lite olika uppfattningar finns, från en faktor 10 till att somliga hävdar att vi idag utnyttjar 0,7% av bränslet, dvs hundrafaldigt bättre nyttjande. Det i sig vilar i reaktortyper av vad man brukar beteckna som generation V med strålinduktion för att uppnå kritisk massa och kärnklyvningsprocess, där processen faller bort fort strålen/strömmen bryts. Oavsett har man systemprocessmässigt lärt sig väsentlig för att i alla typer föra in anpassade passivsystem för säkerheten som är helt oberoende av extern (och intern, för mänskliga faktorn har i flera fall förvärrat haverier) påverkan.

      Upplever att beröringsskräcken med kärnkraft (som måste nyanseras som fler än en ”kärnkraft” som inringar allt, där ligger det stora mentala hindret) har fått återkommande påfyllning. Det finns definitivt mycket att säga om Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima, men det tar vi i ett annat inlägg. Att alla riksdagspartier däremot är så tvärsäkra att skicka ner högaktivt avfall i berggrunden 3000 generationer framåt, är paradoxalt därtill oroande. Ingen vill ta i kärnkraften men att frigöra sig, gör man inte genom att stoppa huvudet och högaktivt avfall i sanden, utan att utveckla kärnkraftsteknologin och avveckla generation II och III. I och med ”tankeförbudparagrafen” avstannade utvecklingen i Sverige, det blir närmast självuppfyllande att det tar längre tid för generation IV, därför kan det bli ersättningsreaktorer av typ III+. En följd av just beröringsskräcken och en svår ekvation att ersätta baskraften. Även om vi bygger ut vindkraften till årliga 30 TWh så kommer tillgängligheten inte öka märkbart mot dagen 6%. Men även med 10% så är det inget som konsekvent kan användas, varken som regler- eller baskraft. Vindel är förmodligen den el som främst går på export och kostsamt subventionerad.

  2. Bengt

    Tommy Streling, om du verkligen bryr sig om klimatet ska du kämpa för mera vindkraft. Elproduktionen i Europa bygger till stor del på fossila bränslen. Det håller inte. Om vi inte får stopp på koleldningen så kommer våra kustområden att översvämmas av vattnet från smältande inlandsisar i Arktis. Människor, djur och växter kommer att drabbas av klimatförändringarna.

    Vindkraften kan vara störande för närboende. Det är ändå ett ganska litet problem jämfört med vad klimatförändringarna kan ställa till med. 300 vindkraftverk kan under sin livstid producera 25 TWh el. Om elen istället som idag i Tyskland, Polen, Finland, produceras med dålig kolkondens så skulle koldioxidutsläppen bli uppåt 25 miljoner ton. I hela Sverige har vi idag koldioxidutsläpp på 55 miljoner ton per år så vindkraften kan verkligen göra skillnad. Vi har möjlighet att steg för steg ersätta smutsig och klimatfarlig fossilkraft. Den möjligheten ska vi inte slarva bort bara för att det finns några som vill bevara allt som det är. Förändringar kommer vare sig vi vill det eller inte.

    • Tommy Streling (inläggsförfattare)

      Bengt Hellman, förmodar jag.
      För det första, du skriver; ”om du verkligen bryr dig om klimatet…” menar du att jag inte bryr mig om klimatet på allvar?
      För det andra, att mer eller mindre ohämmat bygga ut vindkraften, stöttar redan regeringen genom sjösättningen av sin promemoria av den 11 febr, en ökning med 60% av elcertifikatens substans för vindkraften har tidigare föreslagits och rodret håller regeringen förmodligen fast. Hur riksdagspartierna i övrigt kommer ställa sig, blir vi varse efter den stundande energikommissionen. Men vi ser ett antal tydliga tendenser i näringsutskottets betänkande. Bland annat att politiskt verka för utbyggnad av småskalig vattenkraft, förkastligt enligt många (tex Älvräddarna och Naturskyddsföreningen). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201415/NU9/

      Om S och Mp får som de vill, då behöver du inte oroa dig, om du tror din väg är saliggörande för Sverige och Europa. Gas- och koleldade kraftverk, både för el och värme, är dock de producerande ländernas sak. Beslutar man som Tyskland att avveckla kärnkraften, då måste man lösa behovet av både baskraft och reglerkraft. Det gör inte vindkraften oavsett storlek på utbyggnad i Tyskland. Att man där väljer gaskraftverk, till och med nya kolkraftverk byggs, som kompensation är inte vårt val. Sveriges marginaler och överskott är i sammanhanget mycket små, sett till kontinentens behov.

      Jag ser därför inte några skäl att Sverige ska överproducera el för massiv export, utan att alla länder måste ta eget helhetsansvar för sin nationella el- och energiproduktion. Sverige kan inte frälsa en omättlig värld genom rovdrift på hemmaplan och synnerligen i ett redan hårt exploaterat ”baggbölat” Lappland, där kronan, centralmakten, koloniserat och stulit landet från ett urfolk, samerna, och nu går in i en fas av nykolonialism, eller klimatkolonialism. För ingenting av skapade mervärden kommer tillbaka, utsugning, lokal miljöförstöring och indirekt flyttlasspolitik har norrlänningarna sett nog av. För att inte tala om samerna som kronan/staten diskriminerat i århundraden.

      Storskalig vindkraftexpolateringen har betydligt fler negativa effekter än många kunde tro, i kallare landområden; inversion, interferens, turbulensinducerade skogsvindvågrörelser, luftburna iskristaller, kylan, luftfuktighet m.m. samverkar komplext och sprider buller inte bara kilometrar bort, utan ger störningar halvmilen eller till och med än längre. Säkerheten är lika omdiskuterad. Om det är ett litet problem för dig, så är det inte ett litet problem för dem som bor och verkar på landsbygden och i skogarna här.

      De marginaler Sverige idag skapar i elproduktionen, borde främst användas till miljöanpassad vattenkraftreglering och strömvattenåtgärder. Att sälja bort överskottet ser jag som att sälja bort naturen och dess egenvärde, och hämma läkningsmöjligheterna, då biologisk mångfald i alla ekosystem samverkar, stärks, och ökar resiliensen i hela biosfären. Kiselproblematiken, med allt lägre nivåer av uttransporterat löst kisel från de reglerade älvarna, är en sådan ekosystemeffekt som påverkar Östersjön ända till Kattegatt och förstärker effekterna av den så problematiska övergödningen. Även här borde miljöanpassningar i vattenregleringen ske i de industrialiserade älvarna.

      Mitt inlägg bygger på ett stort antal komplikationer (socioekonomiska mm) och miljökonsekvenser (lokala, regionala, globala), även ekosystemkonsekvenser, då den volatila vindkraftproduktion direkt påverkar vattensystemen negativt genom både ett större reglerkraftuttag (vilket även är en stor ”exportvara” till Danmark som har en mycket stor andel vindkraftproduktion ca 40%) samt reglerkraftbehov. Storskalig industrialiserad vattenkraft är inte ekologiskt hållbar, utan en ständigt pågående miljöförstöring i naturen, i detta lands reglerade vattensystem. När många äntligen fick vittring på förändring, inväntande omprövningar av vattendomar med grund i den snart antika vattenlagen av 1918, då lägger regering och förmodligen riksdag locket på och vattenkraften kommer bestå närmast intakt, regleras hårdare och tätare (korttidsregleringen ökar inom de ramar en vattendoms flödesregim tillåter för ett kraftverk eller en regleringsdamm) i takt med att vindkraftsproduktionen ökar. Men stenöknarna, de döda litoralzonerna, och en tilltagande miljöförstöring under vattenytan ser ingen, vill inte politiker se. Förmodligen inte rikspartierna heller. Målen i betänkanden, om utbyggnad av småskalig vattenkraft, illustrerar en otidsenlig och miljöförstörande diskurs.

      Vad som är helt avgörande, i mitt tycke, för Sveriges nettokoldioxidutsläpp, är hotet från insmygande gaskraftverksuppbyggnaden, men framför allt transportsektorn. Ett mål med endast 10% av fordonsflottan driftad med förnyelsebar energi 2020 är närmast ett skämt. Det dubbla borde ett närmast tafatt näringsutskott kunna pressa ur sig, det är lika bedrövlig som oansvarigt att lägga målet så lågt. Men även 100% 2030 anser jag ett vara skämt – om man driver allt till sin yttersta spets. Varför, för den tillåter förbränning av biobränsle/biomassa. Borde rentav förbjudas och utfasas 2035 och enbart elfordon eller möjligen vätgasdrift tillåtas. Sjöfart och flyg är en svårare nöt att knäcka. Men 100 % utfasning av fossila bränslen måste ske inom ett kvartssekel. Blint fokus på koldioxid eller ekvivalenter, dvs växthusgaser, är dock enligt mitt förmenande förödande, inom 10 år måste vi inse att ingen biomassa bör förbrännas för transportarbete eller uppvärmning (men förmodligen inte realistiskt att förverkliga förrän 2040). Den omfattande och ihållande förgiftningen av biosfären genom utsläpp av tusentals emissioner kräver det.

      Att man i miljöprövningen, och tydlig koldioxidmålsättning om minskningar från dåvarande regering, tillät ett nytt gaskraftvärmverk i Malmö (Öresundsverket) är åter maktens sak. 957 000 ton koldioxid 2010, kompletterades av Rya kraftvärmeverk i Göteborg med 600 000 ton (2010). Vattenfall ägde tretton kolkraftverk i Tyskland (2014) som släppte ut mer koldioxid (70 miljoner ton) än Sveriges årliga utsläppsmängd, så även där har ägaren (svenska staten) ett minst sagt ”smärre” ansvar. Glömmer aldrig en skön replik från Vattenfalls strategiansvarige Andreas Regnell (2014), i ljuset av att utsläppsrätterna blivit så billiga att man hellre använde kolkraftverk än effektivare och mindre skadliga gaskraftverk: ”Det är helt enkelt billigare att bränna kol än att bränna gas. I dag förlorar vi pengar på att elda gas”. Konsekvensen blir att koldioxidutsläppen fördubblas i den utsträckning man istället väljer kol före naturgas. Money talks.

      Så vad gör Sveriges riksdag och regering genom att vara en ledande aktör på gas- och koleldning på kontinenten? Kolbrytningen i Tyskland är allt annat än ett föredöme. Jag ser Öresundsverket och Rya som rena eftergifter och en balansering för att kärnkraftverk lagts ner. Och politiken tittar åt ett annat håll.

      Självklart är det detta något vi i Sverige kan kompensera om ”man” tror på en omfattande vindkraftutbyggnad som frälsande lösning på alla problem. Jag är dock inte med på den båten. Jag tror överhuvudtaget inte på ett vindkraftverk till i dagsläget. Budet är moratorium, utred, utvärdera och framgent ett nytt ställningstagande i den nationella energipolitiken.

    • Thomas Skogman

      Är du på riktigt? välkommen till Sollefteå kommuns västra delar och ta del av det som du bedömer vara ett litet pris för vansinnet. Lätt att köpa något då det inte är din tillvaro som drabbas : :(

  3. Tomas_Eliasson

    Bengt. Det Viktigaste här är att förstå att Sverige inte behöver vindkraft över huvud taget! Även om vi har gen 2 kärnkraftverk så har vi klimatsmart elproduktion. Det var en folkomröstning som. Avgjorde kärnkraftfrågan. Miljövänner borde pusha mer för gen4 när de kraftverken löser energifrågan världen över. Och det med försumbar miljöpåverkan. Det här med klimatet ändras inte över några år. Att vi ska satsa på vindkraft medans övriga världen är kvar i det gamla och tro det blir bättre är lurendrejeri. Nä bort med subventioner och (rot) bidrag. Det är skattepengar som fyller redan fulla plånböcker. Ändras klimatet mycket minskar till en början vattnet i våra älvar. Efter det blir det kallare med högre elförbrukning som följd. Det räcker inte till med vkv. Att vattnet kommer stiga kan vi inte påverka nu. För 30 år sen, ja kanske.

    • Bengt

      Tomas! Du säger att Sverige inte behöver vindkraft. Det skulle man kunna säga om mycket som industrin i Sverige producerar. Vi behöver inte en massa järnmalm, metaller, papper, pappersmassa, sågade trävaror, lastbilar, personbilar, läkemedel och allt vad det är. Det säljs på export.

      Tack vare att vi har en exportindustri finns det jobb, om än för få. Vi har pengar så vi kan importera varor som inte tillverkas här.

      Koleldningen kan inte fortsätta i Finland, Danmark, Polen och Tyskland. Då går klimatet över styr och våra kuster översvämmas.

      Sverige exporterar idag miljövänligel till Finland och Tyskland. Tack vare detta minskas koldioxidutsläppen med flera miljoner ton. Dessutom får vi flera miljarder kronor i exportinkomster.

  4. Nils.

    Det Viktigaste här är att förstå att Sverige inte behöver vindkraft över huvud taget! Även om vi har gen 2 kärnkraftverk så har vi klimatsmart elproduktion. Det var en folkomröstning som. Avgjorde kärnkraftfrågan. Miljövänner borde pusha mer för gen4 när de kraftverken löser energifrågan världen över. Och det med försumbar miljöpåverkan. Det här med klimatet ändras inte över några år. Att vi ska satsa på vindkraft medans övriga världen är kvar i det gamla och tro det blir bättre är lurendrejeri. Nä bort med subventioner och (rot) bidrag. Det är skattepengar som fyller redan fulla plånböcker. Ändras klimatet mycket minskar till en början vattnet i våra älvar. Efter det blir det kallare med högre elförbrukning som följd. Det räcker inte till med vkv. Att vattnet kommer stiga kan vi inte påverka nu. För 30 år sen, ja kanske. Intressant sida och bra artiklar!

  5. Richard Bernström

    Bengt: Utsläppens klimatpåverkan är global, det är ingen idé att bara se på Sverige. De globala CO2-utsläppen låg 2011 på 34 miljarder ton, en ökning med 800 miljoner ton från året innan. År 2020 bedöms de globala utsläppen till 40 miljarder ton. Vindkraften ger globalt ca 500 TWh och ökar med ca 100 TWh per år. Om hela världens vindkraft-produktion skulle antas ersätta el från fossileldade kraftverk skulle utsläppen minska med högst 500 miljoner ton – mindre än den årliga ökningen! Trots vind¬kraften pekar kurvorna åt fel håll. Gapet mellan utsläpp och vindkraft bara växer!

    Du skriver att vi steg för steg kan ersätta smutsig och klimatfarlig fossilkraft. Ja titta på Tyskland som brukar ses som ett föregångsland när det gäller vindkraft, där ökade CO2-utsläppen med 14 miljoner ton 2011-2012. Även Danmark har ökar utsläppen på senare år. Ett framsteg för klimatet?

    De stora utsläppen orsakas inte av elproduktion utan av transporter, industrier, jordbruk, uppvärmning med mera. Vind¬kraftsatsningen tar tid och resurser från andra åtgärder som verkligen skulle kunna hjälpa klimatet.

    • Bengt

      Utsläppens klimatpåverkan är global. Det är ett skäl att agera, inte att sitta med armarna i kors och skylla på andra. Sverige kan gå före. Vi kan ha mer än 100% förnyelsebart och exportera överskottet till länder som inte har lika goda förutsättningar för förnyelsebar energi som vi.

      Sverige skulle lätt om några år kunna exportera 55 TWh vindkraftsel. Om denna el ersätter smutsig och ineffektiv kolkraft så minskar CO2 utsläppen med 55 miljoner ton. Detta är Sveriges totala CO2-utsläpp idag.

      Sverige kan inte ensamt stoppa klimatförändringarna. Men, vi kan gå före och visa på möjligheterna. Kina minskade förra året den fossilbaserade elproduktionen med 30 TWh och ökade den förnyelsebara med 200 TWh. I Tyskland minskade elproduktion med kol, gas och kärnkraft samtidigt som elproduktionen med vindkraft, sol och biobränslen ökade.

  6. sven svensson

    Vilket projekt rakt in i det okända! Tack MP et. al. ni har förmodligen skapat mer olägenheter och lidande än de saker ni strävar efter att undvika . . . de senaste tio åren har mer än 100.000 dött av rökning och alkohol.
    De senaste 50 åren har alltså en halv miljon dött i förtid pga dessa två orsaker.
    MP hur många har dött i Sverige på grund av kärnkraft de senaste 50 åren?

    • Tommy Streling (inläggsförfattare)

      Hej Sven,
      när det gäller skador och dödsfall i vindkraften så förekommer varierade uppgifter. Organisationen Caithness Windfarm Information Forum (ofta benämnd som antivindkraftorganisation) rapporterade 2009 att de senaste tio åren (1999-2009) hade 560 olyckor inträffat i vindkraftsammanhang. 26 av dessa olyckor orsakade kroppsskada och totalt 52 dödsoffer har krävts. 2014 var siffran uppdaterad och CWIF angav då att det sedan år 2000 har skett 83 olyckstillfällen där 120 personer har dött.
      Dock måste man spalta upp siffrorna, i hur många som dött eller skadats i arbetsplatsolyckor och av vindkraft konkret. Kina har, inte helt oväntat, ett stort antal döda i arbetsplatsolyckor. När CWIF rensat för arbetsplatsolyckor kvarstod 45 dödsfall. Spaltade man upp ytterligare var det dödsfall som var associerade till vindkraft. En person blev t.ex. skjuten till döds vid en demonstration mot vindkraft i Mexico. 10 personer har dött i flygolyckor med vindkraftverk. En person körde bil utför ett stup med blicken fäst på vindkraftverk. Fem (5) olycksfall med dödlig utgång, osv…

      SVT Mittnytt gjorde ett reportage http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/varje-kraftverk-ar-en-sakerhetsrisk 2014 om risker och redovisade då 65 dödsfall kopplat till vindkraft, med referenser till just CWIF, vilket man får ta med en rejäl nypa salt. Dock, dödsolyckan i Hammerdal 2011 finns som svenskt exempel. Vid brandtillbud i tornet är det en veritabel dödsfälla, i Nederländerna omkom två servicetekniker vid en sådan olycka häromåret. I maj förra året lossnade en turbin vid Eons vindkraftpark vid Knäred och helt nyligen (8/2) havererade ett vindkraftverk i Havsnäs, Strömsund kommun. Som SVT-reportaget påpekar, i Danmark har man upptäckt att i stort sett alla vindkraftverk har små skador på vingbladen och sprickbildningen hotar med tiden att följden kan bli vingbrott. Det förekommer uppskattningsvis 15-30 bladfall, om året, runt om i världen.

      500 meter är idag ett absolut minimum som säkerhetsavstånd, även för iskast. När verkshöjden närmar sig 220-250 meter kommer siffran säkerligen revideras uppåt. Vad beträffar Vinliden Vindkraft var det förra året en pågående rättsprocess kring en vindkraftpark där exploatören i ett överklagande konstaterat att en inhängnad av parken är det enda sättet att uppfylla de säkerhetskrav som ställts när man startar och stoppar i samband med isbildning. Vilket skulle innebära stora inhängnader. Vilket pekar mot stora barriär- och utestängningseffekter i ett exploateringsområde, om det blir legio.

      För att sedan gå till botten, kan vi likväl gå till världshälsoorganisationen WHO:s statistik:
      Dödsfall per producerad TWh (tera-watt-timme)

      Kol – genomsnitt för världen – 161
      Kol – kina 278
      Kol – USA 15
      Olja 36
      Naturgas 4
      Biobränsle 12
      Torvmassa 12
      Solenergi 0,44
      Vindkraft 0,15
      Vattenkraft 1,4
      Kärnkraft 0,04

  7. Pingback: MP varken i riksdagen eller i regeringen tack! | pappasven

  8. Richard Bernström

    Bengt, skall vi rädda klimatet kan vi inte sila myggor och svälja kameler. Enligt http://www.eia.gov ökade världens CO2-utsläpp 2011-2012 från 32,155 till 32,723 miljarder ton dvs en ökning med 568 miljoner ton. Kina ökade från 8,127 till 8,547 miljarder ton dvs en ökning med 420 miljoner ton.

    Du skriver att Kina ökade den förnyelsebara elproduktionen med 200 TWh. Med ditt sätt att räkna (1 TWh vindkraft ersätter 1 Mton CO2) motsvarar det 200 miljoner ton CO2. Men samtidigt (och trots vindkraften) ökade alltså Kina sina utsläpp med 420 miljoner ton 2011-2012 (som är de senaste åren jag hittar statistik för).

    Dessutom är det fel att räkna med att 1 TWh vindkraft ersätter 1 Mton CO2, den sanna siffran ligger snarare runt 0,1-0,8 Mton per TWh enligt Svensk Energi.

    Du skriver att Sverige om några år lätt skulle kunna exportera 55 TWh vindkraftsel. Belägg för det? Lika mycket som hela den svenska vattenkraften, eller kärnkraften, eller fem gånger mer än dagens totala vindkraft i Sverige?

  9. Arne Gunnarsson

    Denna insändare är ett år gammal…. men ändå….
    Lagan rinner genom min hemkommun – Markaryd. Här finns 5 st kraftverk som tillsammans producerar c:a 160 miljoner kWh. Elpriserna är något lägre nu, men om varje kWh åsätts ett värde av 1 krona/kWh, inkl. alla skatter, så produceras således el till ett marknadsvärde av 160 miljoner kronor. (För alla kraftverken i hela Lagans sträckning så är beloppet i stället 650 miljoner). Räknar man baklänges så utgör momsen 20%, dvs 32 miljoner . Vem får momsen? Jo, naturligtvis staten. Energiskatten är 29 öre per kWh, dvs. 46 miljoner. Också till staten. Fastighetsskatten anges till c:a 9 öre per kWh, dvs. 14 miljoner. Nog borde väl kommunen få dessa pengar eftersom fastigheterna ligger här? Nejdå, fastighetsskatt för industrifastigheter är en statlig skatt. Sen får vi väl tro att kraftverken går med vinst. Bolagsskatt är också statlig. Så till staten betalas det årligen in c:a 92 miljoner för el som produceras inom kommunen. För alla kraftverken i Lagan blir totalsumman 375 miljoner.

    Vad får då Markaryds kommun ut av det hela? Svar ingenting. Det finns inte en enda anställd inom kommunen som är stationerad på kraftverken och således genom sin kommunalskatt gynnar kommunen. Allt styrs från Skellefteå. Om exemplet i stället skulle handla om vindkraft så blir förhållandet likartat – bortsett från de pengar som markägaren får.

    Det är naturligtvis slutkunden som får betala alla dessa extra skatter, men priset hade blivit detsamma ifall hälften av pengarna gick till kommunen eller regionen.

    Visst behöver Sverige elektricitet. Men när nu inte kommunen får något tillbaka av de intäkter som genereras, så kan man ju också fundera över om vi förlorat något? Har vi det?

    Ja, en gång var vattenkraften knuten till lokal produktion som gav lokalt arbete och lokala inkomster både för individen och kommunen. Så är det inte längre. Hade inte vattenkraften byggts ut så kunde Lagan fortfarande varit en av de finaste laxälvarna i Sverige. Vi kunde fortfarande haft gott om ål i sjöarna. Allt till glädje för den växande fisketurismen.

    Vart tar då pengarna vägen? Mycket går till statlig förvaltning och administration, som naturligtvis finns i storstäderna. Där betalas väl tilltagna löner, som i sin tur genererar hög kommunal skatteintäkt för storstadskommunen. De anställda bor i villor och flerfamiljshus. På dessa betalas fastighetsskatt. All skatt på bostäder är kommunal. Men för industrier – som normalt finns i småorterna – där är skatten statlig. Och som resultat får vi de lägsta lönerna på landsbygden och samtidigt den högsta kommunalskatten. I Ragunda kommun har man således den högsta kommunalskatten 23,57% medan man i Stockholm har den lägsta 17,33%. Detta samtidigt som Ragunda kommun förser stora delar av Sverige med elkraft från sina kraftstationer.

    Någon har myntat uttrycket nationell kolonialism. Dvs. hade Sverige på detta sätt exploaterat och sugit ut ett land i Afrika så hade det blivit protester. Men när man gör det inom landet så är det OK. Detta väl utstuderade och orättvisa system vill vi i Landsbygdspartiet oberoende ändra på.

    Arne Gunnarsson, styrelseledamot Landsbygdspartiet oberoende (LPo) .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>