Visar inlägg från januari 2009
Av Eva Risberg Abramsson,
fredag 30 januari 2009 klockan 23:30,
0
Ja att man då äldrig lär sig. I natt blev det väldigt sent innan jag kom isäng, har då bara mig själv att skylla på. Men när jag väl börjar med något som jag tycker är roligt så försvinner tiden. Hade det inte varit för att ögonen började gå i kors så hade jag nog inte kollat på klockan, och säkert hållit igång en timme till. Så jag måste väl erkänna att man inte va den snabbast i morse när barna körde igång. Sen när man väl hade fått upp farten på benen och en alvedon i kroppen så rullade det på. Men då blev kvällen desstå längre. Hade som plan att Ludwig skulle få bla Djungelboken på dvd när han fyller år, men så fort vi sätter oss i bilen så pratar han bara om låten från filmen. Moster Lisa har ju visat nått klipp på datorn för honom. Så efter lite överläggning med andra hälften så beslutade vi att jag skulle ta fram den idag. Under hela filmen satt han på samma ställe, bara minerna ändrades. När vi kom fram till gam gänget så klev han upp, då va det lite konstigt och hemskt på tvn. Så vi avslutade med att se klippen med alla sångerna innan dom hoppade ner i badet. Det va två väldigt trötta små prinsar som kröp ner under täcket med varsin flaska 'gackas'.
Har nu suttit och stirrat mig blind på ett tomt papper, hjärnkontoret har nog stängt av före resten av kroppen idag. Hade ju tänkt att få ihop en lista på helgen. Vad som ska ätas, handlas och packas osv innan vi drar till stugan. Några små ord har jag fått ner, men sen är det helt tomt. Så nu ger jag upp!! Ska packa in morgondagens middag i kylen och sen krypa ner under dubbla täcken. Ska testa om man hinner se mer än en reklam på tvn innan man sover.
Vill 'du' haka på på en rolig kväll på WWW-lördagen. Hör av dig så fixar vi något. Är grymt laddad för en ute kväll med goda vänner och en massa glada personer!!
ksduhgnvfishfdg server fel, hårddisken stängs nu ner siohföidvhdblicsasi
god natt
Av Eva Risberg Abramsson,
onsdag 28 januari 2009 klockan 23:28,
0
Det är helt sjukt hur fast man kan bli i nått. Har nu i ett par dagar varit så inne i mitt målande att det inte har blivit nått annat. Imorse la jag den sista färg klicken på mästerverket. Ja eller då rättare sagt Ludwig, för det blev ett avtryck av hans hand. Nu vill jag bara kasta mig in i nästa projekt. Självklart så ska även Liam ha en. Har fotat mitt konstverk, men ser nu att klockan är rätt så mycket. Tänkte bläddra igenom papperna till socialnämnden imorgon. (Ska bara surra färdigt med älsklings minstingsystern min.)
Av Eva Risberg Abramsson,
söndag 25 januari 2009 klockan 17:46,
0
Ja efter en till nästan sömnlös natt så har det varit en dag med full rulle. Kämpade och låg kvar i sängen ända fram till lunch, dock sprang barna upp lite som dom ville. Slutade med att hela sängen va full med leksaker, men det är smällar som man får ta. Sen kastade vi i oss lite lunch, jag duschade och sen klädde vi oss och for ut. Liam lämnade vi hos farmor och farfar medans jag och Ludwig åkte på folkan. Lyxade till det och gick på bio. Igentligen så har jag nog kunnat sitta och titta på honom större delen av filmen, en sån pajas. Blev det något roligt så att alla skrattade så satt han och tittade på dom med stora ögon, när dom hade skrattat färdigt började han att skratta. Men innan filmen va färdig så började det krypa lite i benen på honom.
Så nu sitter jag och pustar ut. Middagen är avklarad och alla tre killarna står i duschen, ikväll tänker jag inte engagera mig i mycket. Bara hålla på med mitt 'terapi arbete'. Ja och kanske försöka ta mig i säng i tid ikväll, nu när man är två som kan hjälpas åt.
Av Eva Risberg Abramsson,
fredag 23 januari 2009 klockan 23:25,
0
Ja eller jag vet inte om man kan kalla det för sömnbrist direkt. Är nog alla dessa sena kvällar som gör sitt. Ser verkligen fram emot lördag morgon, då behöver man inte kliva upp tidigt, då kan vi ligga och mysa i sängen nästan hur länge vi vill. Försökte hålla Liam uppe lite längre ikväll så att han kanske sover nån minut längre i morgon. Hade det bara varit Ludwig så hade vi nog lätt kunnat sova till 10 i alla fall. Men då har det väl varit några andra som har väckt mig i alla fall, våra goa hundar brukar vilja gå ut på morgonen efter en skön natts sömn. Kanske man skulle ha tagit med sig stor prinsen till stugan, bara han och jag. Tänk så skönt det skulle vara.
Idag köpta jag bio biljetter till Ludwig och mig, så på söndag ska vi gå på bio. Tror han kommer att tycka det är jätte roligt, speciellt när goa vännen Moa ska följa med. Å självklart så följer även min vapendragare med. Hon är nog den absolut härligaste vännen som man kan ha!!!
Ska nu göra ett försök att avsluta allt som jag har framme och hoppa isäng. Kan dock inte garantera att det blir inom dom närmaste minuterna om jag känner mig själv rätt. Alltid är det något som jag fastnar i.
Sov gott världen!!
Av Eva Risberg Abramsson,
fredag 23 januari 2009 klockan 10:49,
0
Ja nu sitter jag och bara väntar på att syster Frida ska bli klar hos tandläkaren. Sen så blir det lunch på stenmans för hela slanten. Att bara få sittta och äta god mat och bara ta det lugnt. Härligt.
Av Eva Risberg Abramsson,
torsdag 22 januari 2009 klockan 21:25,
0
Jan och Kent Abramsson som små grabbar.
Måste ju även slänga in en stor grattis kram till mina farbröder, Jan och Kent Abramsson, idag är det 60 år sedan dom såg dagens ljus. Hoppas ni båda får en helt underbar dag.
(Jag ser helt klart fram emot någon sorts firande, kanske att man lyckas få hem alla kusinerna med familjer då.)
Av Eva Risberg Abramsson,
torsdag 22 januari 2009 klockan 21:17,
0
Att något som att måla kan vara så himla avslappnande? Nu kanske inte det hjälper på alla men det hjälper i alla fall på mig. Tiden verkligen susar iväg. Måste bara försöka att hitta något annat ställe att hålla till på. Att sitta på en liten pall vid rumsbordet är inte det skönaste stället att sitta på. Men som sagt, när jag väl har satt mig ner och tagit penseln så spelar det ingen större roll. SysterYster provade på att baka lite fislimpa, ja eller fillimpa som den igentligen heter. Smeknamnet kommer nog av effekterna som blir när man har ätit den.
Övrigt så har man sprungit mellan tvättstugan och målningen mest hela dagen. Även fått iväg en jobbansökan. Med stormsteg närmar det sig slutdatumet på min sjukskrivning. Å andra sidan så vill jag inget hellre än att knäet ska bli bra och att man ska få börja jobba. Tyvärr verkar det väl inte som att man skulle kunna gå från sjukskrivning till jobb, utan det blir tillbaka till arbetslösheten.
Men misströsta icke, fortfarande finns hoppet kvar.
(Nu ska jag återgå till målningen i väntan på att storebroren ska komma hem.)
Av Eva Risberg Abramsson,
onsdag 21 januari 2009 klockan 18:16,
0
Alla dagar kan helt enkelt inte vara tipp topp från morgon till kväll. Idag är en sådan dag, men jag vet inte riktigt vad der beror på. Man kan ju helt enkelt inte vara bäst varje dag. Räknar minuterna som är kvar tills barna ska hoppa isäng. Lillebror är inte alls på sitt bästa humör.
Av Eva Risberg Abramsson,
tisdag 20 januari 2009 klockan 16:34,
0
Nu har vi nästan avslutat middagen, bara den äldre knodden som kämpar på. Sen så har vi blivit inbjudna till min bror och hans tjej. Eller igentligen va det väl barna som blev bjudna, komma och bada badkar. Men självklart så får även vi följa med, och lite go fika skulle han få till. Lite skamligt är det dock att man inte har varit dit tidigare, det va ju inte igår dom flyttade dit. Men bättre sent än aldrig.
Imorgon blir det en hel dag med bara målning. När dom är färdiga ska jag bjuda ett litet kort, dom kommer kanske inte att vara dom snyggaste häromkring. Men dom är speciellt gjorda av mig till mina små prinsar.
Av Eva Risberg Abramsson,
söndag 18 januari 2009 klockan 23:37,
0
Helt riktigt, inte ett enda igentligen vettigt har jag gjort idag. Dessutom så blev vi bjudna på middag i forsnäs. Alltid lika roligt att åka dit och hälsa på. Har suttit och målat en stund nu, kan inte riktigt dra igång med barnas mått-stickor så jag fick hitta på något annat att göra. Att få sitta helt för sig själv när det är alldeles tyst, att få pyssla med sådant som jag tycker om. Det är verkligen avkoppling för mig. Tyvärr så är det bara sent på kvällarna man kan göra sådant, och minuterna/timmarna brukar ha en förmåga att flyga iväg när man sitter i sin ensamhet. Man får helt enkelt sno ett par timmar av dom som ska gå till skönhetssömnen. Man håller på att vara van vid det hära laget att inte sova allt för mycket. Imorgon däremot så är det slut på husefriden, då är det städning som gäller för hela slanten. Bäst att passa på när man kanske kan få lite hjälp.
Så med detta tackar jag för mig och önskar alla nattugglor en God Natt!!
Av Eva Risberg Abramsson,
söndag 18 januari 2009 klockan 09:36,
0
Idag tänker jag inte alls göra så mycket. Bara roliga saker, ja självfallet så måste man väl laga mat och så. Så just nu så ligger jag och barna och slappar i sängen, ser lite tv, leker lite osv. Får se vad man hittar på mer idag. Darlingen är på g till stugan med en massa saker, även kolla om det finns några fåglar i farten idag. En sak vet jag i alla fall, pyssel står på schemat idag.
Av Eva Risberg Abramsson,
onsdag 14 januari 2009 klockan 21:32,
0
Behöver väl kanske inte skriva så mycket här. Bilden talar sitt tydliga språk.
Trevlig Onsdagskväll på er alla!
Av Eva Risberg Abramsson,
tisdag 13 januari 2009 klockan 20:40,
0
Helt otroligt skönt att få släppa lös benet. Dock kan jag inte böja på det så mycket, men det råder lite träning på. Det är så otroligt skönt att komma på Idrottsmedicin i Umeå, alla är så glada. Sen att man varje gång får träffa samma personer underlättar en hel del. Dom blir som en i gänget efter ett tag. Många positiva ord sas i samband med mitt knä. Fick tillbaka den där lilla gnistan i livet som har varit på villovägar ett tag. Så nu blir det till å träna allt vad benet orkar, och så ska vi prova på att köra lite bil i morgon. Då kanske man kan hälsa på någon på dagarna eller handla själv. Men det första jag ska göra är att åka och ragga jobb. Alla små tips som kommer måste man undersöka. Blir så glad av dessa (i detta fallet en person) underbara människor. Att mitt i deras dag med jobb familj osv, att dom ändå skänker mig en liten tanke. Att man på något vis finns där i bakhuvudet på dem. Sånt värmer ända in i hjärtegropen på mig. Tusen tack!!
Av Eva Risberg Abramsson,
måndag 12 januari 2009 klockan 22:06,
0
Jaha nu hoppas jag att man snart har sprungit klart för idag. Benet värker och likaså mitt huvud. Hade tänkt mig att fixa iordning några mackor ikväll för att spara lite tid i morgon. Så då är det nästan klart för att hoppa in i duschen och sen i säng. Fick hämta bilen idag, tydligen så va det några kablar som hade legat och nött mot varandra. Tack gode gud för det. Annars har det nog blivit en smäll på ca 10 000kr. Ja dom som påstår att man inte blir lycklig av pengar vet nog inte vad dom pratar om.
Av Eva Risberg Abramsson,
söndag 11 januari 2009 klockan 22:56,
0
Varför är det så att med vissa så verkar det som att vissa saker alltid drabbar dom. Som vi då, alla våra bilar har alltid strulat. Blev ju så glad när det bara va ett litet fel på våran bil. Men så i fredags fick vi lämna in den igen. Hade förhoppningar om att det skulle vara åtgärdat då men icket. Nu har dom precis bogserat ner bilen på Volvo, helt död. Hoppas verkligen att dom kan fixa den i morgon annars blir det intressant att ta sig till Umeå på tisdag. Och att sätta sig på en buss finns inte ens med i registret över alternativ. Så nu väntar en hel dag med vånda.
Av Eva Risberg Abramsson,
lördag 10 januari 2009 klockan 13:36,
0
Inte det snyggaste man sett kanske, är nöjd ändå.
Ni anar inte hur mycket man kan hinna på en dag som man i vanliga fall inte kan göra när barna är hemma. Förmiddagen sprang jag mest runt och samlade ihop alla sakerna. Men efter att jag ätit och fått lite ny energi så drog jag igång. Jag och symaskinen är inte alls så goda vänner, den bara strular när jag ska använda den. Men igår skötte den sig riktigt bra, och efter många om och men, svordomar och annat så va jag färdig. När dom klev upp imorse så sprang Ludwig raka spåret in på rummet för att kolla in den nya kojan. Nu ska man väl kanske inte syna verket i sömmarna precis, men så länge dom har nöje av det så får det sitta kvar. Nästa verk kanske blir nått som är lite snyggare. Ja, det blev då alltså skynken och så till deras våningssäng. Så nu sitter jag och spinner på nästa projekt. Men det blir på onsdag kanske man drar igång med det. Nu är det fullt upp fram till dess, och så tar det ju några minuter att samla ihop allt som man ska ha till bygget också.
Av Eva Risberg Abramsson,
söndag 04 januari 2009 klockan 22:15,
0
Ja nu har ännu en dag med denna skena passerat. Men den kommer inte att bli långlivad efter den 13 januari. Nått måste dom göra åt den, varje morgon när jag vaknar har jag nästan sparkat av den. Flera gånger per dag måste jag lägga mig ner och spänna om den för att den håller på att glida av. Men ikväll komme pricken över i:et. En sån otrolig klåda har jag väl aldrig varit med om, blev alldeles prickig och svälld på benet. Så nu sitter jag som en profet utan skenan, hoppas det har gått över så att man kan spänna fast den till natten. Annars förblir det inte ett rakt ben. Snuvan har dock börjat släppa lite, så nått bra har det ju varit idag.
Ja nu hör ju själva vilken sprudlande energi och utstrålande glädje jag sprider just nu. Men man blir verkligen knäpp av att inget kunna göra. Så vad ska man hitta på i 2 månader till här hemma? Finns det några sprudlande ideér där ute frå ni hemst gärna dela med er.
Av Eva Risberg Abramsson,
torsdag 01 januari 2009 klockan 22:29,
0
Ja men varför inte! Åka på en tok förkylning mitt upp i allt. Idag har det varit lite kyligare, men det har i alla fall inte blåst lika mycket. Gjorde ett försök att ta mig ut en sväng, men det blev ner till dasset och sen hem igen. Så nu känner jag mig allmänt nere. Man kan inte vara ute och leka med barnen som man vill, inte åka ut och köra skoter, inte ta bilen och åka och handla, inte göra nått. Hoppas jag blir kvitt denna skena snabbt som bara den, så att man kan börja träna upp benet igen och komma tillbaka till verkligheten igen. Nu väntar en alvedon och förhoppningsvis en hel natts sömn.