Erik Bergkvist, Umeå

Fattigt i Norrland?

Av , , Bli först att kommentera 0

Träffen om regional utveckling i Sundsvall igår hade samlat ca 200 deltagare. Svårt att få till stånd ett riktigt samtal mellan scen och golv med såna förutsättningar. Det är dock inte ovanligt och det bästa med den här typen av träffar är att man får ett bra tillfälle att dryfta saker med kollegor från andra län, i detta fall de fyra nordligaste länen.

Även om det inte kom några nyheter eller klargörande besked från scenen kom det en del klokta inlägg. Själv ställde jag frågan om hur det kommer sig att Norrland som är så rikt på naturresurser inte har speciellt förmögna innevånare. Frågan är givetvis inte enkel att besvara och knyter an till ett ämne jag berört i tidigare bloggar. Fick inget direkt klart svar på frågan heller. Tror dock den frågan måste ställas då svaret innehåller mycket om vår självbild där vi som norrlänningar gör oss lika skyldiga till ett kolonialt tänkande som kolonialmakten själv.

I pauserna diskuteradse mest regionfrågan och hur vi nu bäst stärker vårt eget regionala utvecklingsarbete. Den vanligaste gemensamma frågan från våra grannlän just nu är hur vi gjorde för att starta Region Västerbotten och om vi vill komma och berätta om det arbetet för dem då de går i liknande funderingar nu. Det gör vi gärna.

I dag har vi statens kulturråd på heldagsbesök i landstinget, temat är den nyligen presenterade kulturutredningen och hur den påverkar det framtida kulturarbetet mellan stat och regioner. Dagen avslutas med ett studiebesök på KRENOVA, ett projekt vi driver för att utveckla kulturföretagandet eller " KRENOVA kultiverar kulturföretagandet" som de skriver på sin hemsida (www.krenova.se).

Bli först att kommentera

Vad betyder Almi?

Av , , 1 kommentar 0

Igår hade vi styrelsemöte i Almi Nord i Luleå. Almi är ett bolag vars syfte är att hjälpa företag med sina investeringar genom olika former av lån. Almi Nord delägs av staten, landstinget i Norrbotten och region Västerbotten. De pengar som finns till förfogande är en lånefond på 6 miljarder, den var 4 miljarder till december men förstärktes med 2 miljarder p.g.a. krisen. Det är bra, men ett problem är att lånefondens avkastningskrav är oförändrat varför Almi inte kan ta högre risk än tifigare, detta skapar givetvis felaktiga fölrväntnigar och frustration hos de som behöver låna. Jag hoppas att man snart skall sänka avkastningskravet så att vi lättare kan hjälpa till att stärka och utveckla näringslivet i norr.

Det var ett digert möte med låneärenden, remisser och intressant information. Vi fick en rapport om att beslutet på det riskkapitalbolag som Almi tillsammans med bland annat Region Västerbotten vill starta med hjälp av EU-pengar förhoppningsvis kommer den 1 april (inget skämt) och att det därmed troligen kan vara igång innan sommaren. Ett beslut helt i rätt tid om man ser till konjunkturläget.

När jag var ny i Almistyrelsen visste jag inte vad namnet betydde, nu vet jag och det var inte så tokigt.

Dagen blir en träff i Sundsvall om näringslivsläget i Norrland med Maud Olofsson som inbjudare.

1 kommentar

Regionplan, kolonialism och SAAB

Av , , Bli först att kommentera 0

I fredags hade vi styrelse i Region Västerbotten. Där behandlade vi bland annat förslaget till ny regionplan. Det är det dokument i vilket vi säger vad vi vill uppnå för att Västerbotten skall bli en än bättre plats att bo på.

I år tar vi även beslut om länstransportplan, en plan som tidigare legat på länsstyrelsen men som från och med Region Västerbottens bildande 2008 ligger på oss, tillsammans med de flesta andra regionala utvecklingsuppgifterna. Det är ca 800 miljoner i länstransportpengar vi har att fördela den kommande perioden.

Vi lyfter även fram de viktigaste transportkorridorerna och deras utveckling i planen, det är den botniska korridoren (E¤ och de båda Botniabanorna), E12 och på sikt en fast Kvarkenförbindelse. Roligt med Kvarken, något som jag skrev om redan 1993 i min c-uppsats, trodde väl inte då att det skulle bli en så het fråga som det nu är. 15 år till så kanske..

Vi har även fått en interpellation till regionfullmäktige av Sven-Olov Edvisson om Umeås och länets befolkningsmål. Den kom in lite sent, men jag hoppas vi skall kunna hinna behandla den ändå på fredag, blir nog en intressant diskussion.

En liten utvikning kring styrelsen, i den sitter de ansvariga politikerna för regional utveckling i Västerbotten, dvs kommunalråd, landstingsråd och landstings- respektive kommunstyrelseledamöter. Detta är unikt i Västerbotten och ger oss givetvis nya möjligheter att driva de regionala utvecklingsfrågorna med kraft. Tyvärr är vi ensamma i Norrland om detta då våra grannlän ännu ej lyckats ena sig om att bilda regionförbund. Blir det inget av regionkommun till 2010 hoppas jag även de skall lyckas bilda regionförbund.

Vi hade även en kort information om projektet AC-analys av professor Lars Westin. Han berättade bland annat om olika värderingar av Västerbotten. Vad är Västerbotten värt? Cirka 1000 miljarder verkar det vara. En fråga som dök upp var om Västerbottens urantillgångar fanns med. Det var osäkert, men det viktiga var kanske inte det utan vem vinsterna av en sådan utvinning skulle tillfalla. Hamnar vinsterna utanför Västerbotten har vi som västerbottningar inte haft mycken glädje av dem. Något som även uranentusiasterna borde fundera på. En region med stora naturtillgångar, men där vinsterna av dessa inte återinvesteras i regionen är att likna vid en koloni eller ett u-land. Vad vill Västerbotten vara?.

Ser att cirkusen kring SAAB fortsätter och att SAABs vd anser att regeringen satt företaget i en moment-22 situation. Trist att höra.

Såg även att Britt-Marie Löfgren inte vill ha en SAAB, inte konstigt då man ser vilka märkliga föreställningar hon har om bilen. Hoppas hon är bättre informerad i andra frågor

Bli först att kommentera

Riedl lider?

Av , , 1 kommentar 0

?av populism

Konstaterar att Edward Riedl fiskarefter populistiska poänger genom att koppla ihop saker som inte har med varandra att göra och jämföra kissande människor i dagens blogg.

Jag måste dock hålla med om att det känns märkligt att börfälla någon som kissar vid en öde vägkant mitt i natten (om den beskrivningen är korrekt), men är det inte just detta moderaterna vill ha?

De pläderar för nolltolerans, fler poliser och hårdare straff. Så istället för att ta avstånd borde Edward glädjas åt resultatet av sin politik, annars får han väl prata med den moderata justitieministern. Men det är väl inte lika populärt?

Vad gäller den kissande konstnären är det väl inte den konst jag personligen aktivt uppsöker, men sällan har Umeå fått så mycket marknadsföring för så lite pengar. Från den synpunkten var det ett genidrag. Edward Riedl, Anders Ågren m.fl. som mest ser kulturens "nyttoaspekter" borde väl jubla över detta?

1 kommentar

Märkliga turer kring SAAB

Av , , 2 kommentarer 0

Jag tycker hela debatten kring SAAB börjat i fel ände med trista ideologiska övertoner. Frankt deklareras att staten inte skall gå in som ägare, en fråga som i detta läge är rätt ointressant att diskutera men där det är olyckligt med låsningar redan nu. Huruvida det i slutändan är så att det är lämpligt att staten finns med som ägare på kort eller längre sikt är i dagsläget inte huvudfrågan.

Det som bör göras nu är en ordentlig analys av företaget SAAB och dess möjligheter att bli ett konkurrenskraftigt företag, detta kan staten göra, själv eller med hjälp av extern expertis. Finner man att detta är möjligt är det dags att börja diskutera hur detta skall uppnås. Är det lån som behövs, forskningsstöd, nya ägare eller vad? Först därefter blir det intressant att diskutera huruvida statligt delägarskap är det bästa.

Staten kan vara en nog så god ägare som t.ex. GM eller någon annan, så det vore bra om vi kunde ha en praktisk syn på detta, men tyvärrr verkar de ideologiska (ej pragmatiska) övervägande för tillfället vara de dominerande.

En nedläggning orsakad av ideologiska låsningar/fördomar vore olyckligt för Sverige som tekniknation. Är de 5 miljarder som nämnts vad som behövs är detta struntpengar i sammanhanget.

Det viktiga som ingen ännu verkar ha gjort på djupet är en bedömning av framtida konkurrenskraft. Gör det och låt oss sen diskutera hur vi praktiskt löser detta..

2 kommentarer

Snabba ryck

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår hade vi finansmarknadsminister Mats Odell på besök i Umeå. Han vill på plats skaffa sig en uppfattning om läget, det är bra. Från Regionförbundet i Västerbotten överlämnade vi en skrivelse med åtgärder som vi ser som absolut nödvändiga för att våra medlemmar kommunerna och landstinget skall slippa säga upp personal. Återger den nedan. Förutom det vi begär där om att statsbidragen snabbt skrivs upp krävs att ytterligare två saker sker snabbt.
- Bostadsbyggandet måste stimuleras. Det byggs idag för få bostäder och ett ökat byggande underlättar dessutom för vår träindustri och byggbranschen. En bra och enkel stimulansåtgärd för ekonomin helt enkelt.

- Kompetensutveckling måste bli lättare/billigarer för företagen innan det kommer till varsel. Då kan vi dämpa antalet varsel och klara den framtida kompetensförsörjningen bättre. Att dessutom ha kvar sin anställning skapar större trygghet och framtidstro vilket inte är oviktigt i dessa dagar.
Idag besökert Odell Vilhelmina, antar att budskapet där blir ungefär detsamma. Min förhoppning nu är att vi skall få snabba besked, alltför många svävar i ovisshet och att vänta ändå till budgeten på besked den 15 april kommer att ytterligare förvärra situationen.
En annan önskan är att vi i detta ytterst bekymmersamma konjunkturläge kunde hitta lösningar över blockgränserna, det kommer att behövas omfattande åtgärder och en bred majoritet vore en styrka. Det sista vi behöver just nu är partipolitiskt käbbel.

—————————————————————————————–
Lågkonjunkturen slår hårt mot kommunerna – staten måste ta ett ekonomiskt ansvar

Upphäv frysningen av statsbidragen, d v s räkna upp statsbidragen för att upprätt¬hålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen och lätta på balanskravet. Det bör vara två snabba första åtgärder för att mildra de negativa konsekvenserna som blir följden om kommunerna och landstingen måste vidta åtgärder som omintetgör kommunernas krav på vård och omsorg, vilket blir resultatet av att besparingar måste ske genom att personal sägs upp.

Västerbottenskommunerna kräver att uppdateringen av skatteutjämningssystemet (SOU 2007:61) ska genomföras. Så länge inte detta sker tillåts systemet bygga på inaktuella förhållanden. Exempelvis tar inte barnomsorgsmodellen hänsyn till att allmän förskola införts. Utan uppdateringar förlorar till exempel Robertsfors kommun 1 622 kronor per invånare, Vilhelmina 928 kronor per invånare och Dorotea 1 055 kronor per invånare och år.

Kommunernas och landstingens ekonomiska situation har kraftigt försämrats och ytter¬ligare för-sämringar kommer att ske under de närmaste åren på grund av den rådande lågkonjunk¬turen. I detta läge är det absolut nödvändigt att staten nu tar ett ekonomiskt ansvar. Konsekvenserna för kommun¬er¬na och landstingen riskerar att bli ytterst kännbara och bland dem som drabbas hårdast finns kommuner som redan förut är svaga, d v s befolk¬ningsmässigt små inlands- och fjällkommuner.

Företag, som på grund av vikande eller obefintlig orderingång och finansmarknadens kollaps, inte klarar sin likviditet går i konkurs. Befolkningsmässigt små men ytmässigt stora kommun¬erna har en liten egen arbetsmark¬nad och långt till andra större arbetsmark¬nader. Personer som sägs upp måste därför i många fall söka sin utkomst på annan ort, ofta efter hänvisning från arbetsför¬med-lingen. Personer och familjer som på detta sätt flyttar kommer inte, eller i mycket liten omfattning, att återvända till "hemkommunen" när konjunkturen vänder.

När personer i yrkesverksam ålder flyttar innebär det att den i många kommuner redan mycket höga andelen äldre ytterligare ökar. I de små inlands- och fjällkommun¬erna är andelen äldre (65+) redan avsevärt större än i landet som genomsnitt. I Sveriges tre minsta kommuner (Bjurholm, Sorsele och Dorotea) utgör andelen personer 65 år och äldre 28-29 % av kom¬munens befolkning, jämfört med rikets genomsnitt på 18 %.

Generellt sett drabbas alla kommuner av ökade kostnader för försörjningsstöd till arbetslösa och minskade skatteintäkter på grund av minskad skattekraft. Beräkningar visar på ökade kostnader för försörjningsstöd på minst 20 % i vissa kommuner, jämfört med 2008. Utflytt¬ningskommunerna drabbas särskilt hårt på grund av befolknings¬minsk¬ningen. För varje person som kommunens befolkning minskar förlorar kommunen intäkter i form av minskade skatteintäkter och statsbidrag. För t ex Nordmalings kommun innebär varje minskad kommuninvå¬nare en minskad intäkt med närmare 50 000 kronor.

Minskade intäkter och ökade utgifter innebär att många av länets kommuner kommer att vara tvungna att varsla och säga upp personal. Detta drabbar direkt de viktigaste kärn¬verksamheterna, skola, vård och omsorg och innebär att kommuner och landsting kommer att tvingas att medverka till att förstärka arbetslösheten om inte stöd ges. Det innebär dessutom att det är kvinnorna som drabbas hårdast eftersom de är överrepresen¬terade inom dessa verksamheter.

Vi ser mycket allvarligt på det ekonomiska läget för länets kommuner och landsting och efterlyser snabba signaler och åtgärder från regeringen.

Region Västerbotten
Erik Bergkvist
Regionstyrelsens ordförande

Ewa-May Karlsson
Regionstyrelsens vice ordförande
——————————————————————

Bli först att kommentera

Konjunkturbekämpning

Av , , Bli först att kommentera 0

I dag är det möte med regeringens samordningsgrupp med anledning av konkjunkturen. Vi ha rinför detta lämnat in ettt PM med en beskrivining av läget i Västerbotten och förslag på åtgärder. I sammanfattning handlar det om 3 osaker som måste ske snabbt

- Kompetensutveckling. Här är även åtgärder som gör det lättare än idag att kompetensutveckla i företag nödvändiga, annars tappar vi kompetens i norr.

- Kommunekonomin. Något måste ske snabbt då många av våra kommuner har stora ekonomiska problem och står på gränsen till att varsal även de. En uppskrivning av statsbidraget skule vara en hjälp.

- Konjunkturbekämpning. Vi befinner oss i en kraftig konjunkturnedgång, stimulanser riktade mot bankerna är för trubbigt, här behövs bland annat åtgärder för ett ökat bostadsbyggande och satsningar på infrastruktur.

Gårdagens besök i Nordmaling var bra, där finns trots stora problem en framtidstro. Med en Botniabana och bättre möjligheter att nyttja sin långa kust skapas nya möjligheter.

Bli först att kommentera

Nordmaling

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag är det dags att besöka Nordmalings kommun och ledning. De är en av medlemmarna i Region Västerbotten tillsammans med länets övriga primäkommuner och landstingskommunen, eller primärerna och landstinget som de också kan kallas. Alla kommuner är representerade i regionstyrelsen, men där har vi sällan tid för att diskutera enskildeheter och specifika problem och möjlighter hos enskilda medlemmar. Därför genomför vi under 2008-2009 en "turne" hos medlemmarna där vi i lugn och ro kan samtala under några timmars tid. Nordmaling är dessutom den kommun som inleder höga kusten och dit snart än fler kan ta sig med lätthet när Botnibanan invigs i augusti nästa år. Passa på att besök denna vackra kustkommun, då om inte tidigare.

Innan vi åker till Nordmaling har vi ett presidiemöte i samma regionförbund, idag skall vi bland annat förbereda arbetet med att se över hur vi skall påverka det framtida skatteutjämningssystemet, en oerhört viktig fråga för oss i norr. Utan detta system skulle många av våra kommuner inte kunna fortsätta att existera med någon kvalitet

Det blev en snögrotta igår, och efter 45 minuters grävande inser man att det finns saker som är jobbigare än ett högintensivpass på IKSU, billigare dessutom. Men det är kanske en konsekvens av klimatförändringen, att snödriorna de flesta vintrar är för små för riktigt seriösa snögrottor. En hittills outredd konsekvens för folkhälsan?

Bli först att kommentera

Gnisterdag

Av , , Bli först att kommentera 0

Dagen börjar med ett möte i AC-Net. Det är den organisation som det offentliga och näringslivet i Västerbotten använt för att göra oss till det mest IT-utbyggda länet i landet, även vårt inland. Till vår hjälp har vi haft EUs strukturfonder och det hade knappast varit möjligt utan dem. Jag behöver nog inte förklara hur viktigt detta varit för vår konkurrenskraft och möjlighet att bo och verka i vårt län.

I övrigt så vaknade man upp till en fantastisk vinterdag, gårdagens oväder med tre snöskottningar var som bortblåst, om alla vinterdagar vore som denna skulle man t.o.m. stå ut med någon månad längre vinter. När man ser de stora snöhögarna önskar man att man vore fem år igen, många snökojor blir det…

Bli först att kommentera

Ohistoriskt energibeslut

Av , , Bli först att kommentera 0

Gårdagens energipolitiska ickebeslut väcker en del tankar. Den första är egentligen varför det kom och varför det framställs som historiskt? Jag kan förstå om det beskrivits som historikst 1978, men förutsättningar och verklighet har faktiskt ändrat sig sedan dess

Det man säger sig lösa med detta är svensk industris tillgång till billig energi och att man bidrar till att klara klimatfrågan.

Inget av detta stämmer dock om man går in djupare i frågan. Den svenska industrin och även våra medborgare är idag en del av en gemensam Europeisk elmarknad där el exporteras och importeras mellan länder, det betyder att vi har ett gemensamt elpris och om vi producerar mer el i Sverige påverkas det priset ytterst marginellt. Alltså kommer vi inte åt den svenska elförsörjningen med enbart svenska åtgärder, där krävs gemensamma europeiska.

Det andra är att de stimulanser som föreslås gynna klimatvänlig energiproduktion inte heller blir effektiva, utan risken är stor att effekten blir den motsatta. Detta då man nu sänt ett budskap att det är tillåtet att bygga ny kärnkraft i Sverige. Konsekvensen blir att de som funderar på att investera i energiproduktion nu fått något nytt att investera i, det råder dessutom en osäkerhet i hur stödet till mer miljövänlig produktion kommer att se ut i framtiden. Blir det sen utländska bolag som bygger och äger de nya kärnkraftverken går vi dessutom miste om elexportintäkterna, däremot får vi även i förtsättningen det "stora nöjet" att slutförvara avfallet.

Så gårdagens beslut leder inte till någon av de effekter som regeringen för ut. Varför kom då detta beslut? Dels kan det ju vara så att man inte förstår sambanden ovan, det tror jag dock inte (fast säker är jag inte:;-)). Det är nog snarare så att det viktiga har varit att göra en politisk manifestation av enighet för att stå starkare inför nästa val, man har här givetvis kollat oponionssiffrorna för kärnkraft. Lyckas detta kommer det att vara många ansvariga för denna desinformation, vissa media har här fått en dålig start då man kallat beslutet ‘historiskt’. Förhoppningsvis vänder detta så vi kan få en seriös diskussion om en framtida energipolitik.

Vi som väntar på kraftfulla klimatårgärder och en stärkt svensk konkurrenskraft får fortsätta vänta till vi bytt regering.

Bli först att kommentera