Grattis till landshövding Chris Heister som utsetts till ordförande i det nyskapade Tillväxtverket. Det blir jättebra.

* Fråga till Olle Edblom (c) landstingsråd. Du visar rätt ofta en bild på de skattehöjningar som skett i landstinget (senast nu i din blogg) och verkar mena att de varit fel. Min fråga är om du tycker att de gått till något onödigt och om du i så fall vill gå tillbaka till den skattenivå vi hade 1994?

Har frågat dig tidigare men inte fått något svar. Vänligen svara nu.

En bra och klargörande debatt mellan nuvarande statsminister Reinfeldt och blivande statsminister Sahlin, den kom att handla om rätt saker. Vad som står allt klarare är hur högeralliansen med Borg i spetsen missat (medvetet eller utan att förstå bättre) att spara i ladorna för dåliga tider. Man har helt enkelt prioriterat yviga skattesänkningar som gynnat höginkomstagare istället för att betala av på statsskulden. Detta tar man sen som intäkt för att inte skriva upp de kommunala statsbidragen (om Reinfeldt inte ändrar sig från det han sa i debatten) och kommer därför att bidra till att den lägkonjunktur vi är inne i förvärras. Detta tycker jag Mona påtalade på ett mycket bra sätt.

* Landstingets ekonomi i Västerbotten är bland de starkare i landet. Det underskott vi hade för 2008 på 45 miljoner är det näst lägsta när man jämför med landsting med samma geografi och utmaningar (de Norrländska). Vår likviditet är god och vi kan därför betala vårt senaste projekt, (byggnad 27) att bygga europas och troligen världens modernaste lokaler för bland annat onkologi, kvinnosjukvård och förlossning med BB. Detta hade vi tvingats låna till eller avstå från utan vår finansiella styrka, nu kan vi betala kontant. Icke förty ser vi dock att 2009 och 2010 blir tuffa år och slutar inte staten att frysa statsbidragen blir det inte låttare.

* Finanspolicyn ser vi nu över i landstinget. I går var den upp till de beslut. Där lyfte jag bland annat frågan om vi verkligen skulle handla med hedgefonder och jag ser nu att de borgerliga lyfter det som sitt förslag. Bra om vi kan bli överens där. Vi anser dock att policyn inte är klar än och att ytterligare begränsingar inte kan uteslutas. Om Edward Riedel vill kalla en större försiktighet för förhalning och försöka ta populistiska poäng på detta så är det inte mycket jag kan göra åt det. Hoppas dock vi skall kunna fatta beslut om policyn i enighet när den kommetr tillbaka för beslut.

Ser att landstingsrådet Olle Edblom läst SKLs sammanställning över landstingens resultat för 2008. Dessa siffror liksom annat kan givetvis tolkas och presenteras olika, allt beroende på vad man vill bevisa. Jag tänkte ge min tolkning och dessutom ge länken till redovisningen så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning.

Han skriver
" Så här ligger vi till i jämförelse med andra landsting i Norrland (Total resultat i miljoner kr)
Västerbooten -296
Norrbotten -264
Jämtland -95
Västernorrland – 130
Gävleborg -174
Dalarna -161"

Det minsta felet här är nog att han placerar Dalarna i Norrland, men det är antagligen okunskap, förhoppningsvis är även de andra felen det. De resultat han visar på är med landstingens värdepappersförändring inräknad. Något som varierar år från år och man får det sanna resultatet först när värdepapperen säljs. Detta vet Olle och han sitter även med i landstingsstyrelsens arbetsutskott där vi är överens om att det resultat som är det viktiga är det utan värdepappersförändringar. Eller har du ändrat dig Olle?
Tittar man på resultaten utan värdepapperens upp eller nergångar så är Västerbotten näst "bäst" i den norrländska klassen och på 14de plats i riket.

Resultat, % avvikelse

Dalarna -174, -2,44%
Gävleborg 40, 0,60%
Västernorrland -94, -1,48%
Jämtland -72, -2,17%
Västerbotten -296, -0,59%
Norrbotten -192, -2,96%

Ovan är alla S-styrda, tar även med Dalarna då den slank med hos Olle. En mer rättvisande och även positivare bild för landstinget i Västerbotten.
Tittar vi på de tre landsting som hade de "bästa" resultaten (procentuellt, vilket är rimligast att använda då landstingen är mycket olika i storlek) ser vi att Västra Götaland som styrs av en "höger-vänster koalition" har det bästa resultatet tätt följt av Uppsala och Örebro som styrs av högeralliansen respektive S. Svårt att se något mönster.

"Bäst"
Västra Götaland 756, 1,98%
Uppsala 175, 1,92%
Örebro 120, 1,66%

Låt oss titta nedan på landets tre "sämsta" och se om vi hittar ett "partimönster" i deras resultat. Norrbotten, Dalarna styrs av S och Kronoberg av högeralliansen. Märkligt inget "partimönster" här heller..

"Sämst"
Norrbotten -192, -2,96%
Kronoberg -122, -2,89%
Dalarna -174, -2,44%

Min poäng är att man kan visa mycket med siffror men knappast "bevisa" att Socialdemokrater skulle vara sämre på att hålla budget än landsting styrda av högeralliansen. Man kan givetvis även titta på vilka som var bäst på att ha så liten avvikelse från noll som möjligt. Här lyckas S i Kalmar bäst följt av två högerallianslandsting.

Minst avvikelse
Kalmar 7, 0,13%
Jönköping 17, 0,22%
Stockholm 216, 0,39%

Ja, så kan man hålla på och dribbla utan att någon blir klokare. Jag använder medvetet citat-tecken runt "bäst" och "sämst" då det inte säger speciellt mycket om detta då man bara jämför siffror från ett år utan djupare analys. Norrbotten kan mycket väl ha "stenkoll", men olika omständigheter gör att de ett enstaka år kan nå ett dåligt bokslutsresultat.

Det mönster som möjligen antyds är att befolkningsrika landsting, samt de i närheten av sådana verkar ha mindre bekymmer med sin ekonomi (Skåne, Stockholm och Västra Götaland är alla på plus). Detta talar i så fall för att vi snarast bör bilda större landsting i form av regionkommuner. Eller hur Olle?

Träffen om regional utveckling i Sundsvall igår hade samlat ca 200 deltagare. Svårt att få till stånd ett riktigt samtal mellan scen och golv med såna förutsättningar. Det är dock inte ovanligt och det bästa med den här typen av träffar är att man får ett bra tillfälle att dryfta saker med kollegor från andra län, i detta fall de fyra nordligaste länen.

Även om det inte kom några nyheter eller klargörande besked från scenen kom det en del klokta inlägg. Själv ställde jag frågan om hur det kommer sig att Norrland som är så rikt på naturresurser inte har speciellt förmögna innevånare. Frågan är givetvis inte enkel att besvara och knyter an till ett ämne jag berört i tidigare bloggar. Fick inget direkt klart svar på frågan heller. Tror dock den frågan måste ställas då svaret innehåller mycket om vår självbild där vi som norrlänningar gör oss lika skyldiga till ett kolonialt tänkande som kolonialmakten själv.

I pauserna diskuteradse mest regionfrågan och hur vi nu bäst stärker vårt eget regionala utvecklingsarbete. Den vanligaste gemensamma frågan från våra grannlän just nu är hur vi gjorde för att starta Region Västerbotten och om vi vill komma och berätta om det arbetet för dem då de går i liknande funderingar nu. Det gör vi gärna.

I dag har vi statens kulturråd på heldagsbesök i landstinget, temat är den nyligen presenterade kulturutredningen och hur den påverkar det framtida kulturarbetet mellan stat och regioner. Dagen avslutas med ett studiebesök på KRENOVA, ett projekt vi driver för att utveckla kulturföretagandet eller " KRENOVA kultiverar kulturföretagandet" som de skriver på sin hemsida (www.krenova.se).

Igår hade vi styrelsemöte i Almi Nord i Luleå. Almi är ett bolag vars syfte är att hjälpa företag med sina investeringar genom olika former av lån. Almi Nord delägs av staten, landstinget i Norrbotten och region Västerbotten. De pengar som finns till förfogande är en lånefond på 6 miljarder, den var 4 miljarder till december men förstärktes med 2 miljarder p.g.a. krisen. Det är bra, men ett problem är att lånefondens avkastningskrav är oförändrat varför Almi inte kan ta högre risk än tifigare, detta skapar givetvis felaktiga fölrväntnigar och frustration hos de som behöver låna. Jag hoppas att man snart skall sänka avkastningskravet så att vi lättare kan hjälpa till att stärka och utveckla näringslivet i norr.

Det var ett digert möte med låneärenden, remisser och intressant information. Vi fick en rapport om att beslutet på det riskkapitalbolag som Almi tillsammans med bland annat Region Västerbotten vill starta med hjälp av EU-pengar förhoppningsvis kommer den 1 april (inget skämt) och att det därmed troligen kan vara igång innan sommaren. Ett beslut helt i rätt tid om man ser till konjunkturläget.

När jag var ny i Almistyrelsen visste jag inte vad namnet betydde, nu vet jag och det var inte så tokigt.

Dagen blir en träff i Sundsvall om näringslivsläget i Norrland med Maud Olofsson som inbjudare.

I fredags hade vi styrelse i Region Västerbotten. Där behandlade vi bland annat förslaget till ny regionplan. Det är det dokument i vilket vi säger vad vi vill uppnå för att Västerbotten skall bli en än bättre plats att bo på.

I år tar vi även beslut om länstransportplan, en plan som tidigare legat på länsstyrelsen men som från och med Region Västerbottens bildande 2008 ligger på oss, tillsammans med de flesta andra regionala utvecklingsuppgifterna. Det är ca 800 miljoner i länstransportpengar vi har att fördela den kommande perioden.

Vi lyfter även fram de viktigaste transportkorridorerna och deras utveckling i planen, det är den botniska korridoren (E¤ och de båda Botniabanorna), E12 och på sikt en fast Kvarkenförbindelse. Roligt med Kvarken, något som jag skrev om redan 1993 i min c-uppsats, trodde väl inte då att det skulle bli en så het fråga som det nu är. 15 år till så kanske..

Vi har även fått en interpellation till regionfullmäktige av Sven-Olov Edvisson om Umeås och länets befolkningsmål. Den kom in lite sent, men jag hoppas vi skall kunna hinna behandla den ändå på fredag, blir nog en intressant diskussion.

En liten utvikning kring styrelsen, i den sitter de ansvariga politikerna för regional utveckling i Västerbotten, dvs kommunalråd, landstingsråd och landstings- respektive kommunstyrelseledamöter. Detta är unikt i Västerbotten och ger oss givetvis nya möjligheter att driva de regionala utvecklingsfrågorna med kraft. Tyvärr är vi ensamma i Norrland om detta då våra grannlän ännu ej lyckats ena sig om att bilda regionförbund. Blir det inget av regionkommun till 2010 hoppas jag även de skall lyckas bilda regionförbund.

Vi hade även en kort information om projektet AC-analys av professor Lars Westin. Han berättade bland annat om olika värderingar av Västerbotten. Vad är Västerbotten värt? Cirka 1000 miljarder verkar det vara. En fråga som dök upp var om Västerbottens urantillgångar fanns med. Det var osäkert, men det viktiga var kanske inte det utan vem vinsterna av en sådan utvinning skulle tillfalla. Hamnar vinsterna utanför Västerbotten har vi som västerbottningar inte haft mycken glädje av dem. Något som även uranentusiasterna borde fundera på. En region med stora naturtillgångar, men där vinsterna av dessa inte återinvesteras i regionen är att likna vid en koloni eller ett u-land. Vad vill Västerbotten vara?.

Ser att cirkusen kring SAAB fortsätter och att SAABs vd anser att regeringen satt företaget i en moment-22 situation. Trist att höra.

Såg även att Britt-Marie Löfgren inte vill ha en SAAB, inte konstigt då man ser vilka märkliga föreställningar hon har om bilen. Hoppas hon är bättre informerad i andra frågor

?av populism

Konstaterar att Edward Riedl fiskarefter populistiska poänger genom att koppla ihop saker som inte har med varandra att göra och jämföra kissande människor i dagens blogg.

Jag måste dock hålla med om att det känns märkligt att börfälla någon som kissar vid en öde vägkant mitt i natten (om den beskrivningen är korrekt), men är det inte just detta moderaterna vill ha?

De pläderar för nolltolerans, fler poliser och hårdare straff. Så istället för att ta avstånd borde Edward glädjas åt resultatet av sin politik, annars får han väl prata med den moderata justitieministern. Men det är väl inte lika populärt?

Vad gäller den kissande konstnären är det väl inte den konst jag personligen aktivt uppsöker, men sällan har Umeå fått så mycket marknadsföring för så lite pengar. Från den synpunkten var det ett genidrag. Edward Riedl, Anders Ågren m.fl. som mest ser kulturens "nyttoaspekter" borde väl jubla över detta?

Jag tycker hela debatten kring SAAB börjat i fel ände med trista ideologiska övertoner. Frankt deklareras att staten inte skall gå in som ägare, en fråga som i detta läge är rätt ointressant att diskutera men där det är olyckligt med låsningar redan nu. Huruvida det i slutändan är så att det är lämpligt att staten finns med som ägare på kort eller längre sikt är i dagsläget inte huvudfrågan.

Det som bör göras nu är en ordentlig analys av företaget SAAB och dess möjligheter att bli ett konkurrenskraftigt företag, detta kan staten göra, själv eller med hjälp av extern expertis. Finner man att detta är möjligt är det dags att börja diskutera hur detta skall uppnås. Är det lån som behövs, forskningsstöd, nya ägare eller vad? Först därefter blir det intressant att diskutera huruvida statligt delägarskap är det bästa.

Staten kan vara en nog så god ägare som t.ex. GM eller någon annan, så det vore bra om vi kunde ha en praktisk syn på detta, men tyvärrr verkar de ideologiska (ej pragmatiska) övervägande för tillfället vara de dominerande.

En nedläggning orsakad av ideologiska låsningar/fördomar vore olyckligt för Sverige som tekniknation. Är de 5 miljarder som nämnts vad som behövs är detta struntpengar i sammanhanget.

Det viktiga som ingen ännu verkar ha gjort på djupet är en bedömning av framtida konkurrenskraft. Gör det och låt oss sen diskutera hur vi praktiskt löser detta..

Igår hade vi finansmarknadsminister Mats Odell på besök i Umeå. Han vill på plats skaffa sig en uppfattning om läget, det är bra. Från Regionförbundet i Västerbotten överlämnade vi en skrivelse med åtgärder som vi ser som absolut nödvändiga för att våra medlemmar kommunerna och landstinget skall slippa säga upp personal. Återger den nedan. Förutom det vi begär där om att statsbidragen snabbt skrivs upp krävs att ytterligare två saker sker snabbt.
– Bostadsbyggandet måste stimuleras. Det byggs idag för få bostäder och ett ökat byggande underlättar dessutom för vår träindustri och byggbranschen. En bra och enkel stimulansåtgärd för ekonomin helt enkelt.

– Kompetensutveckling måste bli lättare/billigarer för företagen innan det kommer till varsel. Då kan vi dämpa antalet varsel och klara den framtida kompetensförsörjningen bättre. Att dessutom ha kvar sin anställning skapar större trygghet och framtidstro vilket inte är oviktigt i dessa dagar.
Idag besökert Odell Vilhelmina, antar att budskapet där blir ungefär detsamma. Min förhoppning nu är att vi skall få snabba besked, alltför många svävar i ovisshet och att vänta ändå till budgeten på besked den 15 april kommer att ytterligare förvärra situationen.
En annan önskan är att vi i detta ytterst bekymmersamma konjunkturläge kunde hitta lösningar över blockgränserna, det kommer att behövas omfattande åtgärder och en bred majoritet vore en styrka. Det sista vi behöver just nu är partipolitiskt käbbel.

—————————————————————————————–
Lågkonjunkturen slår hårt mot kommunerna – staten måste ta ett ekonomiskt ansvar

Upphäv frysningen av statsbidragen, d v s räkna upp statsbidragen för att upprätt¬hålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen och lätta på balanskravet. Det bör vara två snabba första åtgärder för att mildra de negativa konsekvenserna som blir följden om kommunerna och landstingen måste vidta åtgärder som omintetgör kommunernas krav på vård och omsorg, vilket blir resultatet av att besparingar måste ske genom att personal sägs upp.

Västerbottenskommunerna kräver att uppdateringen av skatteutjämningssystemet (SOU 2007:61) ska genomföras. Så länge inte detta sker tillåts systemet bygga på inaktuella förhållanden. Exempelvis tar inte barnomsorgsmodellen hänsyn till att allmän förskola införts. Utan uppdateringar förlorar till exempel Robertsfors kommun 1 622 kronor per invånare, Vilhelmina 928 kronor per invånare och Dorotea 1 055 kronor per invånare och år.

Kommunernas och landstingens ekonomiska situation har kraftigt försämrats och ytter¬ligare för-sämringar kommer att ske under de närmaste åren på grund av den rådande lågkonjunk¬turen. I detta läge är det absolut nödvändigt att staten nu tar ett ekonomiskt ansvar. Konsekvenserna för kommun¬er¬na och landstingen riskerar att bli ytterst kännbara och bland dem som drabbas hårdast finns kommuner som redan förut är svaga, d v s befolk¬ningsmässigt små inlands- och fjällkommuner.

Företag, som på grund av vikande eller obefintlig orderingång och finansmarknadens kollaps, inte klarar sin likviditet går i konkurs. Befolkningsmässigt små men ytmässigt stora kommun¬erna har en liten egen arbetsmark¬nad och långt till andra större arbetsmark¬nader. Personer som sägs upp måste därför i många fall söka sin utkomst på annan ort, ofta efter hänvisning från arbetsför¬med-lingen. Personer och familjer som på detta sätt flyttar kommer inte, eller i mycket liten omfattning, att återvända till "hemkommunen" när konjunkturen vänder.

När personer i yrkesverksam ålder flyttar innebär det att den i många kommuner redan mycket höga andelen äldre ytterligare ökar. I de små inlands- och fjällkommun¬erna är andelen äldre (65+) redan avsevärt större än i landet som genomsnitt. I Sveriges tre minsta kommuner (Bjurholm, Sorsele och Dorotea) utgör andelen personer 65 år och äldre 28-29 % av kom¬munens befolkning, jämfört med rikets genomsnitt på 18 %.

Generellt sett drabbas alla kommuner av ökade kostnader för försörjningsstöd till arbetslösa och minskade skatteintäkter på grund av minskad skattekraft. Beräkningar visar på ökade kostnader för försörjningsstöd på minst 20 % i vissa kommuner, jämfört med 2008. Utflytt¬ningskommunerna drabbas särskilt hårt på grund av befolknings¬minsk¬ningen. För varje person som kommunens befolkning minskar förlorar kommunen intäkter i form av minskade skatteintäkter och statsbidrag. För t ex Nordmalings kommun innebär varje minskad kommuninvå¬nare en minskad intäkt med närmare 50 000 kronor.

Minskade intäkter och ökade utgifter innebär att många av länets kommuner kommer att vara tvungna att varsla och säga upp personal. Detta drabbar direkt de viktigaste kärn¬verksamheterna, skola, vård och omsorg och innebär att kommuner och landsting kommer att tvingas att medverka till att förstärka arbetslösheten om inte stöd ges. Det innebär dessutom att det är kvinnorna som drabbas hårdast eftersom de är överrepresen¬terade inom dessa verksamheter.

Vi ser mycket allvarligt på det ekonomiska läget för länets kommuner och landsting och efterlyser snabba signaler och åtgärder från regeringen.

Region Västerbotten
Erik Bergkvist
Regionstyrelsens ordförande

Ewa-May Karlsson
Regionstyrelsens vice ordförande
——————————————————————

I dag är det möte med regeringens samordningsgrupp med anledning av konkjunkturen. Vi ha rinför detta lämnat in ettt PM med en beskrivining av läget i Västerbotten och förslag på åtgärder. I sammanfattning handlar det om 3 osaker som måste ske snabbt

– Kompetensutveckling. Här är även åtgärder som gör det lättare än idag att kompetensutveckla i företag nödvändiga, annars tappar vi kompetens i norr.

– Kommunekonomin. Något måste ske snabbt då många av våra kommuner har stora ekonomiska problem och står på gränsen till att varsal även de. En uppskrivning av statsbidraget skule vara en hjälp.

– Konjunkturbekämpning. Vi befinner oss i en kraftig konjunkturnedgång, stimulanser riktade mot bankerna är för trubbigt, här behövs bland annat åtgärder för ett ökat bostadsbyggande och satsningar på infrastruktur.

Gårdagens besök i Nordmaling var bra, där finns trots stora problem en framtidstro. Med en Botniabana och bättre möjligheter att nyttja sin långa kust skapas nya möjligheter.